I detta avsnitt ämnar vi föra en diskussion kring vårt resultat, dess plats i relation till den tidigare forskning som beskrivits och huruvida den bidrar med något nytt till forskningsfältet. Denna tidigare forskning har tematiserats i tre olika teman - “Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner”, “Vaccinkritiker och djupare kunskap” och slutligen “Vilka är vaccinkritiker och hur positioneras dem?”.
6.2.1 Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner
Inom detta första tema skildrades det samband som tycks finnas mellan en ökad brist på tilltro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner och en ökad kritisk inställning till vaccin. Denna misstro kunde riktas åt olika håll. Allt från en stark tro på att staten och medicinska institutioner döljer information om vaccinationers säkerhet till en misstro till den konventionella vården tycktes samspela med en ökad vaccinkritisk inställning (Rossen et al., 2019). Detta tema visade även hur det tycktes finnas en koppling mellan en vaccinkritisk inställning, en ökad tilltro till alternativa fakta och en ökad misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner (Reuben et al., 2020). Hur vaccinkritiker tenderar att besitta en begynnande misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner och en ökad tilltro till alternativa fakta skildrades även i vårt resultat. Detta synliggörs allra främst i den normativa styrningens makt. När den normativa styrningen genom tilltro till samhälleliga institutioner blir synlig blir det även synligt genom vilka normer denna makt verkar. Dessa normer som betonar hur populationen bör besitta en stark tilltro till samhälleliga institutioner, vilka vaccinkritiker tenderar att misstro, bidrar i sin tur till att dessa individer blir avvikande. Detta synliggjordes även i den normativa styrningen genom tilltro till vetenskapliga fakta. Här blev det synligt hur dagspress riktar sin styrning gentemot populationen genom att synliggöra hur den samhälleliga normen innefattar en stark tilltro till vetenskapliga fakta. Detta anses inte vaccinkritiker besitta, utan snarare förlitar sig dessa individer på alternativa fakta. Genom vår studie så blev det synligt hur media då kan använda sig av olika former av normativ styrning riktad mot populationen tack vara de sätt som vaccinkritiker framställs. Här synliggörs det hur svensk dagspress kan antas ta fasta på den forskning som tidigare gjorts och använder den som ett medel i den normativa styrningen. En viktig skillnad värd att betona är dock att vi i vår studie endast undersökte hur svensk dagspress framställer vaccinkritiska individer och hur dessa hanteras inom ramen av denna framställning. Vi har således inte undersökt djupare vad dessa individer själva anser att de grundar sina inställningar på. Genom att undersöka svensk dagspress så uppdagas en möjlighet
för oss att lyfta fram hur media kan antas reproducera den kunskap kring vaccinkritiska individer och dess tilltro till samhället som forskning tidigare visat på. Denna konstruktion är vidare möjlig att problematisera tack vara den socialkonstruktionistiska ansats vi anammat där resultat från forskning kan betraktas som en variant av sanningen.
När svensk dagspress då väljer att betona hur vaccinkritiker är individer som drivs av en misstro mot hälso- och sjukvårdsinsititutioner samt tilltror alternativa fakta så kan det vara så att de reproducerar kunskap som ger en ensidig skildring. Denna misstro till exempelvis läkemedelsföretag som dagspressen skildrar och framställer som dålig bygger på att den information dessa företag ger ut är sann, vilket är något som en individ som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin kanske inte skulle instämma i. Det blir då här tydligt hur svensk media endast synliggör ett sanningsanspråk.
6.2.2 Vaccinkritiker och djupare kunskap
Det andra temat som gick att urskilja från den tidigare forskningen skildrar hur vaccinkritiska individer tenderar att motivera sin kritiska inställning med att beskriva hur de nått en djupare kunskap (Attwell et al., 2018). Denna djupare kunskap beskrivs frekvent ha lett till ett “högre” vetande som ofta resulterar i en bristande tilltro till vaccin och dess hälsosamma effekter (Toth, 2019). Detta tema blir intressant i relation till den naiva fanatikern vi identifierat.
Här går det att finna kopplingar till hur den djupare kunskapen som vaccinkritiker anser ha tillskansat sig i svensk dagspress snarare förstås som en tilltro till konspirationsteorier och ett förnekande av verkliga fakta. Här blir då diskrepansen mellan vaccinkritikers självuppfattning och dagspressens framställning av vaccinkritiker tydlig. De teorier kring vaccin som den naiva fanatikern tror på förklaras i media vara konspiratoriska. Ändock kan detta tolkas som att dessa naiva fanatiker framställs som att de menar att den kunskap som de besitter är den sanna kunskapen och därmed även djupare, vilket kan antas bekräfta det den tidigare forskningen visar.
I resultatet av vår studie går det att finna flera utsagor som anspelar på hur vaccinkritiska individers tilltro till konspirationsteorier och alternativa fakta beror på en bristande förmåga att kunna handskas med vetenskaplig forskning. Denna framställning anspelar dagspressen på när den normativa styrningen genom tilltro till vetenskapliga fakta realiseras. Detta synliggör återigen denna ovan nämnda diskrepans. Det blir då synligt hur det är tack vare dagspressens framställning av vaccinkritiska individer som avvikare som möjliggör den normativa styrningens makt som riktas mot populationen. Den djupare kunskap som den tidigare forskningen visar att dessa individer anser sig besitta kan snarare i svensk dagspress leda till att dessa individer placeras som avvikande.
Vår studie kan därmed tillföra och synliggöra hur den diskrepans som tycks finnas mellan vaccinkritiska individers självuppfattning och svensk dagspress framställning av dessa även kan leda till en styrning riktad mot populationen. Det blir även här möjligt att i relation till denna tidigare forskning och det sätt svensk dagspress anspelar på denna föra en diskussion
kring hur media bidrar till att reproducera de sanningsanspråk som olika studier gör och kan därmed ifrågasättas. De sanningsanspråk som positionerar vaccinkritiska individer som individer som anser sig nått en djupare kunskap, som egentligen anses vara tvivelaktig, baseras på uppfattningen att det finns sann- och osanna fakta. Här vill vi tydliggöra hur fakta snarare bör betraktas som konstruktioner av vad som är sant. Media bidrar då till att reproducera olika sanningsanspråk som försätter vaccinkritiska individer i en dålig dager.
6.2.3 Vilka är vaccinkritiker och hur positioneras dem?
Detta tema syftade till att redogöra för vilka vaccinkritiker är och hur dessa positioneras. Här gick det tydligt att urskilja ett samband mellan en vaccinkritisk inställning och individers utbildningsnivå samt ålder. Detta var något som inte gick att identifiera i vår empiri. En enskild studie i detta tema som däremot tydligt går att relatera till vår studie är gjord av Capurro et al. (2018). Capurro et al. kunde nämligen i sin studie identifiera olika sätt som individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin kunde framställas i kanadensisk media. Dessa individer beskrevs som irrationella forskningsmotståndare, som själviska, som ett stort hot mot den globala folkhälsan och som dåliga samhällsmedborgare. Denna studie besitter stora likheter med vår, därför finner vi den relevant att presentera och relatera till vårt resultat.
Detta mönster av framställningar av individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin blev tydligt även i vårt resultat. I relation till Capurro et als. resultat så blev det även i vår empiri synligt hur vaccinkritiska individer positioneras som naiva fanatiker som inte har tillräcklig kompetens för att kunna förstå vetenskap och därför misstror forskning. I den samhällsbärande vaccindiskursen fann vi hur vaccin konstrueras som en solidarisk handling vilket föranledde hur individer som väljer bort vaccin kan förstås som själviska, sämre samhällsmedborgare. Ett annat tydligt mönster som uppkom i vår empiri lyfter upp hur individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin positioneras som samhällsfarliga. Dessa individer beskrivs riskera både nationens hälsa och demokratiska system genom all den desinformation de sprider. I relation till detta slutgiltiga tema så bidrar vår studie med att förstärka det resultat som Capurro et al. lyfter fram samt synliggöra likheten i medias rapportering kring vaccinkritiker.