Utifrån vår valda frågeställning har FDA som metod varit lämplig för att kunna uppnå syftet och har möjliggjort för en djupare analys av de maktrelationer som media konstruerar och är delaktig i. Med detta i åtanke kommer kommande avsnitt redogöra för en diskussion kring FDA, kring vårt val av data samt kring vår studies roll i den större samhällsdebatten.
FDA är en diskursanalytisk metod som intresserar sig för diskursen och den roll makten utgör inom denna. Makten och diskursen anses således vara tätt sammanknutna och den diskurs som är dominant för tillfället kan bidra till att premiera de utsagor som bidrar till att stärka rådande maktrelationer (Bolander & Fejes, 2009:84; Willig, 2013:130). Genom att anamma denna syn på diskurser och maktens kapacitet att premiera utsagor har det möjliggjort att vi i denna studie på ett djupare plan kunnat få fatt i de maktuttryck som verkar genom svensk dagspress. FDA är således en metod som bidragit till att vi kunnat uppnå det aktuella syftet vår studie haft, vi har därmed undersökt det vi avsett undersöka. Detta har däremot inte varit självklart under studiens gång. Foucault erbjuder nämligen inte tydliga instruktioner för hur en analys enligt FDA bör gå till vilket inneburit att vi, med hjälp av olika teoretikers tolkningar, skapat en egen analysmodell. Skapandet av denna analysmodell har varit en utmaning, dels i att få fatt i hur stegen ska genomföras, dels hur de ska formuleras och gestaltas för att på ett tydligt sätt
redogöra för analysprocessen. Denna analysmodell skulle därmed kunna vara möjlig att betrakta som denna uppsats svaga punkt. Detta till trots så upplever vi att vi efter upprepade revideringar har presenterat en modell som både är koherent och som lyfter fram hur vi närmat oss och bearbetat vår empiri. Med hänsyn till detta så hade ett enklare val för oss när vi stötte på patrull varit att välja en annan diskursanalytisk metodologisk ansats med ett tydligare beskrivet tillvägagångssätt. Ett sådant val hade dock dels hämmat vår kreativitet, dels gjort det svårare för oss att besvara våra frågeställningar. Således är vi trots utmaningen med analysmodellen nöjda med vårt beslut att hålla fast vid FDA.
Utöver den utmanande processen som ledde till skapandet av analysmodellen har det även stundtals varit en utmaning för oss att använda oss av Foucault som huvudteoretiker. Foucault är en teoretiker vars texter ibland kan vara utmanande att läsa och tolka vilket vi redan inledningsvis var medvetna om. Trots det valde vi att aktivt ta oss an den utmaning som medföljer dessa teorier. Under bearbetningen av teorin insåg vi att vi i vissa fall behövde hjälp att tolka olika teoretiska texter och valde således att inkorporera andra teoretikers tolkningar för att då kunna nå en djupare förståelse. Genom dessa tolkningar kunde vi därmed få en djupare insikt i Foucault teorier vilket möjliggjorde en djupgående insyn i den maktstyrning som kan verka genom svensk dagspress. I relation till den valda teoretiska begreppsramen ser vi nu i efterhand hur det finns en viss utvecklingspotential. En sådan hade kunnat vara att inkorporera Foucaults begrepp makt/kunskap för att bättre få fatt i en djupare dimension av hur media kan bidra till att konstruera normer och kunskap som kan betraktas som sunt förnuft.
Vi har i denna studie antagit en position där språket betraktas som konstituerande vilket i sin tur föranleder vårt val av svenska dagstidningar som empiriskt material. Detta val av dagstidningar snarare än sociala medier kan dock problematiseras då en stor del av diskussionen kring vaccin ofta förs på sociala medier. Det är även där främst vaccinkritikerna tar plats. Detta till trots så valde vi ändock att använda oss av svenska dagstidningar vilket är ett val som grundas i en insikt i hur dagstidningar kan antas nå en vidare målgrupp än vad sociala medier gör. Detta val blir däremot på bekostnad av vaccinkritikers röster. Men då denna studie syftar till att undersöka hur individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin framställs i svensk dagspress och inom ramen för denna framställning hanteras så är valet av dagstidningar i linje med frågeställningen. Valet motiveras ytterligare med insikten i hur svenska myndigheter tenderar att kommunicera via svensk dagspress. När vi då väljer oss att använda oss av ett medium som kan anses vara tillgängligt för den stora populationen så blir det lättare för oss att rama in den samhällsdiskurs som konstrueras kring vaccin.
Kontinuerligt under denna studies gång har vi strävat efter att föra en reflexiv diskussion kring vilken kunskap vi reproducerar och vilket eventuellt stigma vi kan bidra till. Denna diskussion har resulterat i en insikt i hur vi inledningsvis bar på idéer och uppfattningar kring vaccin och dess kritiker som präglade vår syn. Insikten i detta sammantaget med den socialkonstruktionistiska synen på sanningar som relativa möjliggjorde en nyansering av vår inställning. Denna nyansering gjorde det möjligt att få insikt i vilket eventuellt stigma som vaccinkritiska individer kan utsättas för till följd av de tillmälen som används och den framställning som synliggörs i svensk dagspress. Denna grupp individer tilldelas
subjektspositioner som begränsar deras tal- och handlingsutrymme vilka dessutom är svåra att motstå till följd av det bristande utrymme individerna har att uttrycka sig inom. Individerna utesluts därmed från att höras vilket skulle kunna vara ett steg i stigmatiseringen av den grupp de utgör vilket i sin tur synliggör vikten av en mer neutral benämning.
Trots denna mer neutrala benämning så kan det finnas en poäng i att beröra hur vår studie och dess resultat ändock kan bidra till att reproducera den kunskap och de konstruktioner som verkar inom den samhällsbärande vaccindiskursen. Om det poneras att vaccin har de samhällsfördelar som genomgående under denna studie beskrivits så kan denna studie bidra till att befästa och lyfta fram det stigma som kan antas kretsa kring vaccinkritiker. När studien då synliggör bristen på möjlighet för vaccinkritiker att höras i svensk dagspress kan detta leda till att individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin upplever ett större hot från samhället. Risken finns även att dessa individer, samt resterande samhälle, upplever att gruppen vaccinkritiker är större än vad den i verkligheten är vilket kan få tudelade konsekvenser. Dels så kan en konsekvens röra hur denna grupp bestående av vaccinkritiska individer som då upplevs större kan tillskrivas en större legitimitet än vad samma grupp hade gjort som mindre. Dels så kan en konsekvens bli att färre individer vaccinerar sig. På detta sätt så kan vår studie, och det eventuella stigma som betonas och reproduceras, resultera i konsekvenser som påverkar samhället trots vårt försök att med neutrala benämningar nyansera debatten. Med detta i åtanke så vilar vi ändock tryggt i vårt beslut att med hjälp av neutrala benämningar försöka ta steget bort från den allt mer polariserade samhällsdebatt som rör vaccin.