Diskussion och förslag till vidareutveckling

De viktigaste begreppen i att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd var verksamhet, IT- stöd och anpassning, vilket diskuterades i kapitel 2. Det är alltså dessa delar som är viktiga att teoretisera i en designteori som skall användas för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. En verksamhet definierades bestå av människor som utför arbete och arbete kan ses som handlingar. IT-stödet skall vara ett stöd i arbetet och ses då som ett verktyg för handling. Att anpassa IT-stödet till verksamheten innebär att de utvecklas utifrån hur verksamheten fungerar eller hur man vill att den ska fungera. Införandet av IT-stödet i verksamheten innebär en förändring.

Handlingsbegreppet är centralt både i handlingsbarhet och i aktivitetsteori. Handlingsbarhet är baserat på den generella handlingsteorin socioinstrumentell pragmatism som består av arton handlingsteman. För att bryta ner jämförelsen av handlingsbegreppet användes de arton handlingstemana. Då handlingsbarhet är baserad på SIP antogs det att samtliga handlingstemana borde vara representerade i handlingsbarhet. Aktivitetsteori är en av de teorier som ingår i teorisyntesen SIP och antogs därför enbart vara starkt representerade i ett fåtal. Det visade sig dock att det fanns vissa handlingsteman som vara svagt representerade i handlingsbarhet. Dessa var overt eller kovert, temporal, uppmärksam och kunskapande samt kreativ handling. Aktivitetsteori är en av de teorier som använts i teorisyntesen SIP. Det antogs således korrekt att ett större antal av handlingstemana från SIP inte skulle finnas representerade i aktivitetsteori. Det handlingstema där handlingsbarhet var svagt, men aktivitetsteori till viss del var väldigt starkt var temporal handling. Aktivitetsteori är en kulturhistorisk teori och fokuserar starkt vid att handlingar har en dåtid en nutid och en framtid. Detta är en aspekt som jag anser vara viktig för en designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Det är viktigt att förstå och ta hänsyn till att det sätt på vilket vi handlar har sett olika ut vid olika tider. Den historiska utvecklingen kan också visa åt vilket håll man är på väg och ge indikation på hur man kommer att handla i framtiden. Genom att se tillbaka kan man också se vilka förändringar som har lett till att man börjat handla på ett annat sätt. Detta är en aspekt där de teoretiska idéerna från aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla handlingsbarhet. De övriga handlingsteman som vara svaga i handlingsbarhet var dock även svaga eller icke

existerande i aktivitetsteori. Aktivitetsteori kan då inte användas som inspiration för att vidareutveckla handlingsbarhet på dessa punkter. En undersökning av andra teorier för att grunda handlingsbarhet skulle då behöva göras.

Verksamhetsbegreppet är oerhört viktigt för en designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. På denna punkt identifierades handlingsbarhet vara något svagt. Det nämns i teorin om verksamhetskontext och praktik, men begreppen får sedan inte mycket utrymme i teorin. Praktikbegreppet jämfördes här med aktivitetsbegreppet och det fanns vissa fördelar och nackdelar med de respektive modellerna. Förslaget är att handlingsbarhet måste stärka sitt kontextuella fokus och stärka verksamhetsbegreppet inom teorin. Det ena alternativet är att praktikbegreppet kopplas mer till andra delar av teorin och att den praktikgeneriska modellen används mer. Det andra alternativet är att använda aktivitetsbegreppet och föra in aktivitetsmodellen i handlingsbarhet. Fördelen med aktivitetsmodellen är att den på ett enkelt och överblickbart sätt visar IT-stödets koppling till verksamheten. Om andra teorikomponenter från aktivitetsteori skall användas för att vidareutveckla handlingsbarhet, vilket kommer att motiveras nedan, är det dock en fördel att aktivitetsmodellen används för verksamhetsbegreppet.

Det blir något förvirrande i handlingsbarhet då handlingsbegreppet används för att beskriva agerande på olika abstraktionsnivåer. Agerandet i handlingsbarhet är främst fokuserat på agerande med IT-stöd medan agerandet i aktivitetsteori är mer generellt. Av denna anledning motsvarar inte direkt nivåerna varandra. En användningssituation kan motsvara en handling eller flera handlingar. Dock består användningssituationen av samma tre delar som handlingen; aktör (subjekt), verktyg och uppgift (objekttransformation). Användningssituationerna beskrivs i teorin enbart i textform och det kan vara lite svårt att förstå dem till att börja med. Handlingsmodellen i aktivitetsteori skulle då kunna användas som inspiration för att beskriva användningssituationerna grafiskt, se figur 6.8. Användningssituationerna ingår då i en aktivitet, så som handlingar i aktivitetsteori. Detta skapar då kopplingen mellan IT-användning och verksamhetskontexten. Handlingarna i e- interaktionen som är på en lägre abstraktionsnivå än handlingarna i användningssituationerna jämfördes med operationer i aktivitetsteori. Operationsbegreppet kanske inte är det bästa att använda, dock måste det göras en tydligare skillnad så att det blir lättare att förstå att handlingarna tillhör olika abstraktionsnivåer. Ett annat begrepp än handlingar föreslås således för faserna i e-interaktionen.

Figur 6.8: Användningssituationer beskrivna som handlingar enligt aktivitetsteori.

Vad gäller teoretisering av IT-stöd är handlingsbarhet starkare än aktivitetsteori här och den har fler modeller för att beskriva och förstå IT-användning i verksamheter. Handlingsbarhet har även mer fokus på vad IT-stödet skall innehålla. På denna punkt finns således inte något där aktivitetsteori kan förbättra handlingsbarhet. Även när det gäller människor har

Information Uppgift Användare IT-stöd Uppgift Regler Uppgift IT-stöd Användare Automatisk användningssituation Interaktiv användningssituation Konsekvensiell användningssituation

handlingsbarhet mer teoretisering kring dessa. I aktivitetsteori görs inte någon skillnad mellan olika typer av aktörer, vilket görs i handlingsbarhet. De tre olika roller som handlingsbarhet delar upp aktörer i är viktiga för att förstå IT-användning i verksamheter. Det är även viktigt som i handlingsbarhet att se att aktörerna har vissa förmågor som kommer att påverka deras användning av IT-stödet. Även på denna punkt är således handlingsbarhet starkare än aktivitetsteori och det finns ingen källa för vidareutveckling. Kommunikation saknas nästan helt i aktivitetsteori och där finns då inte heller någon möjlighet till teoriutveckling.

Att införa ett IT-stöd i en verksamhet innebär förändring. För att IT-stödet skall bli verksamhetsanpassat skall förändringen vara medvetet utformad så att inte oönskade effekter uppstår i verksamheten. Antingen skall IT-stödet bevara verksamhetens arbetssätt och då är det viktigt att det inte sker några större förändringar eller skall IT-stödet vara ett medel för förändring och bli anpassat till det nya arbetssättet. Förändringsbegreppet är således mycket viktigt för en designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Förändringsbegreppet tas dock knappt upp i handlingsbarhet, däremot är det mycket starkt i aktivitetsteori. Motsättningar är ett kraftfullt koncept för att analysera problem i verksamheten. Aktivitetsmodellen är också kraftfull för att analysera hur förändringen av en komponent i modellen kommer att påverka de övriga komponenterna, alltså den övriga verksamheten. Aktivitetsteori är således mycket användbar för att analysera hur IT-stödet som förändring kommer att påverka verksamheten. Förslaget är således att använda motsättningar och aktivitetsmodellen i handlingsbarhet för att teoretisera förändring.

Denna begreppsjämförelse mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade således att det finns punkter där aktivitetsteori kan användas för att vidareutveckla handlingsbarhet. Dessa är den historiska aspekten av handling, verksamhet, abstraktionsnivåer och förändring. För de övriga aspekterna på handling där handlingsbarhet visade vissa svagheter fanns inte teoristöd i aktivitetsteori och för att stärka dessa i handlingsbarhet måste inspiration sökas i andra teorier. I detta avsnitt har ett första förslag till hur aktivitetsteori skall användas i handlingsbarhet för att vidareutveckla gjorts. Vidare undersökning och fördjupning av detta föreslås dock. Förslagen till vidareutveckling av handlingsbarhet har gjorts utifrån dess användande som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Dessa förslag för vidareutveckling kan dock även vara intressanta för att vidareutveckla handlingsbarhet som sådan. Denna teorijämförelse bidrar till grundningen av handlingsbarhet. Grundningen är till för att både validera och vidareutveckla teorin. I denna teorijämförelse visade sig handlingsbarhet ha starkare teoretisering av vissa handlingsteman, samt människor, IT-stöd och kommunikation än aktivitetsteori. Dessa begrepp har således validerats som starka gentemot aktivitetsteori.