5 Diskussion och slutsats
5.1 Diskussion och slutsats
Det här arbetet säger inte att alla hus från 1960-talet drabbas av alla problem som tas upp i den teoretiska delen. Det är mer en vägledning över de vanligaste problemen och hur de ska upptäckas. Sverige är ett långt land och förutsättningarna är inte detsamma i hela landet. Varje hus har unika förhållanden och det kan därför vara svårt att säga vilka problem som just det huset har. Därför försöks det i det här arbetet att ge en överblick över de vanligaste problemen som kan uppstå, och hur de kan åtgärdas.
Vilken typ av åtgärd som är den bästa beror också på fall till fall. Det finns många olika till-verkare och lösningar, som alla säger att deras produkt är den bästa. För en som inte är insatt kan det då vara svårt att veta vad som egentligen är bäst för deras hus. I det här arbetet tas för- och nackdelar upp med de vanligaste åtgärderna. Ofta rekommenderas en åtgärd, men vilken typ av åtgärd som väljs beror helt på egna mål och krav på säkerhet, funktion och ekonomisk möjlighet hos villaägaren.
En sak som bör finnas i åtanke när det ska renoveras är att vissa åtgärder leder till oönskade konsekvenser. Exempelvis om ett uppvärmningssystem byts ut från ett med eldning till ett utan så ändras klimatet på vinden och ventilationen. Ett annat exempel är att tilläggsisolering av fasaden kan leda till försämrad ventilation inomhus. Det är därför viktigt att tänka efter innan vissa åtgärder görs, för att undvika oönskade effekter.
Grundläggning:
Grundläggningen tillsammans med vindsutrymmet är de delar som har störst risk för att vara drabbade av fuktskador. Det är framförallt grundläggningskonstruktioner där trä är i direkt kontakt med, eller ingjuten i, betongen som har varit som varit den mest drabbade grundlägg-ningskonstruktionen i Sverige. Om det finns den typen av konstruktion i villan bör de under-sökas med stor noggrannhet. Även täta plastmattor är en känslig del och bör också undersö-kas. Anledningen till att det finns mycket problem med grundläggningen är att bottenplattan gjöts ofta direkt på ett kapillärbrytande lager av grus, utan underliggande ångspärr och isole-ring. På det viset har plattan kunnat fuktas upp, vilket har orsakat många fuktskador på ovan-liggande golvbeläggning. Det var något som visade sig i fallstudien av villan. Hur det ska åtgärdas beror lite på vad utrymmet ovan ska användas till, men generellt sett är det meka-niskt ventilerade golvet den åtgärden som är mest lämpligt. Om det är trä i kontakt med be-tongen bör det i de allra flesta fall ersättas.
Källaren är en speciell grundläggningstyp. En källare ligger under marknivå och utsätts för en mycket större fuktbelastning än rum som ligger ovan markytan. För att ett rum ska fungera som planerat måste det vara torrt och det kan vara svårt att åstadkomma i äldre hus då de inte är byggda för att inredas. Det har inte varit några större problem förut, då källaren mest
an-3. DISKUSSION OCH SLUTSATS
vändes som tvättstuga och förvaring. Det är idag väldigt populärt att inreda källaren för att skapa extra rum i huset, och det är då som problemen uppstår. Känsliga material kan då komma i kontakt med fuktiga väggar och golv, vilket har skapat mycket fuktproblem genom åren. Om källaren ska inredas rekommenderas det källarväggen isoleras på utsidan för att få en torr och varm källarvägg. Om utvändig isolering inte är möjlig, går det att isolera från insi-dan. Det är dock en riskkonstruktion och bör göras med stor försiktighet, annars finns det risk att fuktskador uppstår. Det är även viktigt att se till att ha en fungerande dränering så att inte grundkonstruktionen utsätts för en onödig fuktbelastning. En varm inomhusmiljö och en god ventilation är två förutsättningar för att få ett bra inomhusklimat i källaren.
Ett varningens finger ska höjas för att installera golvvärme i hus från 1960-talet. På grund av avsaknaden av isolering under golvkonstruktionen kan många uppleva det relativt golvkallt och vill därför installera golvvärme av komfortskäl och för att minska energianvändningen. Problemet som uppstår är att mycket av värmen kommer att värma upp marken istället för huset. Förutom att öka energianvändningen kan det leda till fuktskador om golvvärmen stängs av under våren. Fukten kommer då vandra utifrån och in, istället för inifrån och ut. Om golv-värme ska installeras bör därför en fackman anlitas för att utvärdera risken för fuktskador.
Väggar:
När det kommer till skador på väggar är det framförallt frostsprängning av teglet som är det vanligaste. Det är sällan av så stor karaktär att det påverkar väggens funktion, utan är mest en estetisk skada. Det går då att ersätta teglet om skadorna är av mindre karaktär eller att brädslå fasaden. Ett sätt att skydda teglet mot framtida frostsprängningar är att impregnera teglet med en vattenavvisande impregnering. Ett annat problem som finns i ytterväggar från 1960-talet är att syllen möglat eller ruttnat. Anledningen är att syllen ibland placerades direkt på betongen, utan någon syllisolering under. I värsta fall gjöts till och med syllen in för att kunna bygga ett isolerat övergolv ovanpå. Träet som är i kontakt med betong kommer då suga upp fukten från betongen och risken är då stor för fuktskador på syllen. Om det är fallet bör syllen undersökas noga.
Villorna som är byggda under 1960-talet har ofta undermålig isolering i ytterväggarna. Det leder till att energiförbrukningen ofta är hög och att en del hus även kan vara kalla och dra-giga. Därför vill många idag tilläggsisolera för att minska uppvärmningskostnaderna, få ett behagligare klimat inomhus och minska miljöpåverkan. Det som är värt att ha i åtanke är att en tilläggsisolerad vägg får förändrade fuktförhållanden, och kan orsaka fuktskador om det inte utförs på rätt sätt. Tilläggsisolering ska helst ske på utsidan, för att få en varm och torr yttervägg. Det är dock inte alltid möjligt att tilläggsisolera på utsidan då det ändrar karaktären på villan för mycket och kan då ske på insidan. Det är dock inte problem- eller riskfritt och ska endast vara som ett alternativ om utvändig isolering inte är möjligt. Den befintliga väggen kommer då bli kallare än innan och problem med fukt kan uppstå då fukten inte kan torka ut genom värmeläckage från insidan. Det blir även svårare att bli av med köldbryggor i väggen vilket kommer ge en mindre effektiv värmeisolering. Det som bör tänkas på är att vid en till-läggsisolering blir väggen mer lufttät, vilket kan orsaka att ventilationen blir sämre inomhus om det är självdrag.
Tak:
Taket är den mest drabbade konstruktionen av fuktskador och är utsatt av fukt både från utsi-dan och från insiutsi-dan. Största andelen av fuktskadorna uppkommer på grund av läckage från utsidan. Det kan bero på att takpannor har spruckit eller blåsts ur läge och att undertaket nått sin tekniska livslängd. För att undvika läckage från utsidan bör därför taket kontrolleras med jämna mellanrum. Om taket på en 1960-talsvilla inte är utbytt så har det nått sin teoretiska
3. DISKUSSION OCH SLUTSATS
livslängd. Även fast taket är tätt just nu så rekommenderas det att bytas ut för att undvika större fuktskador och renoveringskostnader i framtiden.
Det som kanske inte är lika självklart för alla är att taket är utsatt av fukt från insidan med. En del av skadorna på kallvinden orsakas av att varm inomhusluft tar sig upp i vindsutrymmet, där den sedan kyls ner och kondens kan fällas ut. På 1960-talet var det inget större problem då den lilla mängden isolering på vindsbjälklaget släppte upp mycket värme på kallvinden, och tillsammans med en varm skorsten värmdes vindsutrymmet upp. Anledningen till att allt fler fuktskador uppstår på kallvinden är att många väljer att tilläggsisolera vindsbjälklaget och byta ut uppvärmningssystemet. Då blir klimatet på kallvinden kallare, vilket medför att luften inte kan transportera bort lika mycket fukt och den relativa fuktigheten ökar. Att tilläggsiso-lera vinden är den åtgärd som de flesta rekommenderar när det kommer till energibesparing. Det är ofta en effektiv åtgärd, det kräver inget ingrepp i övriga delar och det betalar ofta till-baka sig inom en relativt kort period. Det är alltså en effektiv metod men det ger ofta fler oväntade effekter än den avsedda. Det gäller därför att tänka efter innan en sådan åtgärd görs.
Uppvärmning:
Om uppvärmningskällan fortfarande består av oljeeldning rekommenderas det starkt att den ersätts med annan uppvärmningskälla. Att lämna ett oljeuppvärmt hus från 1960-talet utan någon form av energieffektiviserande renovering eller byte av uppvärmningskälla påverkar både miljön och privatekonomin i en negativ riktning. Vad som är bästa alternativet varierar beroende på vars villan är belägen och hur villan är konstruerad. Det som ger den största pri-sökningen på en villa är bergvärme. Värt att tänka på är att en ändring från en uppvärmnings-källa med eldning till en utan, ändrar andra förhållanden i huset. Till exempel kan ventilation-en försämras då skorstventilation-ensverkan uteblir och ventilation-en kall murstock gör att ingventilation-en värme tillförs på vinden, vilket ändrar fuktförhållandet på vinden.
Ventilation:
På 1960-talet var det självdrag som användes för att ventilera huset. Det fungerade bra då eftersom det fanns mycket otätheter i klimatskalet, främst vid fönsterna, och det eldades i pannan vilket skapade en stor drivkraft för en god luftomsättning. Om det sker en renovering av ett äldre hus, dvs byte av fönster och tilläggsisolering av ytterväggen, kommer villan bli mer lufttät. Om en behaglig inomhusmiljö då ska uppnås krävs det att ventilationen förbättras. Det kan räcka med att installera tilluftsventiler för att få ett godtagbart inomhusklimat. Dock är ett FTX-system att rekommendera eftersom det fås ett kontrollerat luftflöde, samtidigt som en energisparning sker då värmen från frånluften återvinns.
Skadliga material:
Under 1960-talet användes en del material som idag är förbjudna. Två av de mest vanligt fö-rekommande från den tidsperioden i villor var asbest och PCB. En del av de materialen finns kvar i villorna idag, och många vet säkert inte om att de har det i huset. Det är framförallt as-best som är det farligaste för människan. Den gör ofta ingen skada när den är i bunden form, utan det är när det börjas behandlas som farliga fibrer utsöndras. Många ryggar tillbaka när de hör ordet asbest, men det utgör ingen större fara när den är inbunden i plastmattor eller eter-nitplattor, och skulle därför teoretiskt kunna lämnas kvar i huset. Dock rekommenderas det, för villaägaren och de boende i villans säkerhet, att de skadliga materialen avlägsnas.
Ett annat hälsofarligt ämne som finns överallt omkring oss är radon. Idag tätas grunden mot inträngning av radon och det är därför ofta inget problem. Problemet med villor från 1960-talet är att de ofta inte har någon plastfolie eller liknande under plattan, vilket gör att grunden
3. DISKUSSION OCH SLUTSATS
blir otät mot marken. Radonet kan då ta sig in i villan och orsaka allvarliga skador för de som bor där en längre tid. Om ingen radonmätning har gjorts i huset rekommenderas det starkt att en sådan görs. Om höga radonhalter hittas finns det idag åtgärder som tar hand om de pro-blemen. Om det är av mindre grad fungerar det oftast att täta otätheter i grundkonstruktionen. Om det är högre värden finns andra åtgärder som radonsug eller radonbrunn. Radon kan även utsöndras från material, och ett sådant material som användes på 1960-talet var blåbetong. Om blåbetong har upptäckts i huset finns det några olika åtgärder för att lösa problemet med radon. I vissa enklare fall räcker det med att blåbetongen målas. Dock krävs det oftast att ra-donproblemen löses med hjälp av ventilation.
Fallstudie:
I fallstudien undersöktes ett hus från 1960-talet. Där påträffades en hel del fel som finns be-skrivet i den teoretiska delen. Det var framförallt grundläggningen som påvisade fuktskador. Det är svårt att dra en slutsats från bara ett objekt, men det ger en fingervisning om att den teoretiska delen inte är helt felaktig. För en mer pålitlig slutsats bör fler objekt undersökas. Hygrometern som användes köptes in billigt och är relativt enkel, och den har inte samma pålitlighet som de dyrare varianterna. Det ska mer ses som en fingervisning om hur det ligger till. För att få en mer pålitlig mätning, bör en mer avancerad mätning görs. Mätningen gjordes bara vid inspektionsluckan då det inte var möjligt att komma upp på vindsutrymmet. Eftersom vindsluckan är ett ställe där värmen kan ta sig upp om den inte är helt tät, är det inte säkert att det var samma förhållanden i hela konstruktionen. Besiktningen gjordes under en dag, så för-hållandet som rådde då var just för den dagen. En annan dag kunde ha gett andra värden på den relativa fuktigheten. Pålitligheten hos hygrometern kan diskuteras då en mätning av den relativa fuktigheten utomhus mättes upp till 80 %, medan enligt SMHI skulle den vara 89 %. Mätperioden var även väldigt kort, och eftersom den relativa fuktigheten svänger snabbt med utomhusklimatet bör inga förhastade slutsatser dras från den mätningen.
Referenser
Andersson, Charlotte. 2014. Så åtgärdar du fukt i krypgrunden. Byggahus.se. https://www.byggahus.se/renovera/atgarda-fukt-krypgrunden (Hämtad 2017-02-13)
Andersson, Jerker. 2016a. Egenkontroll och Inspektion av Krypgrund. Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
http://www.lfs-web.se/egenkontroll-inspektion-krypgrund.htm (Hämtad 2017-02-14) Andersson, Jerker. 2016b. Källare – fukt mögel lukt avfuktare dränering. Ljungby Fuktkon-troll & Sanering AB. http://www.lfs-web.se/kallare.htm (Hämtad 2017-02-20)
Anna. 2016. Hustyper: 60-talshus. Polarpumpen.
https://www.polarpumpen.se/blogg/hustyper-60-talshus/ (Hämtad 2017-03-28) Anticimex. 2016. Mögel- och fuktskador vanliga i hus med krypgrund. Anticimex.
https://www.anticimex.com/sv-SE/fuktproblem/misstanker-du-fukt-eller-mogelskada/krypgrund/ (Hämtad 2017-02-13) Anticimex. 2016. Platta på mark. Anticimex
https://www.anticimex.com/sv-SE/fuktproblem/misstanker-du-fukt-eller-mogelskada/platta-pa-mark/ (Hämtad 2017-02-01)
Arbetsmiljöverket. 2006. Asbest. AFS 2006:1. Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/asbest-foreskrifter-afs2006-1.pdf (Hämtad 2017-02-04)
Arbetsmiljöverket. 2016. Asbest. Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/asbest/ (Hämtad 2017-05-03)
Arfvidsson, Jesper och Harderup, Lars-Erik. 2005. Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen. SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut.
http://www.fuktsakerhet.se/sv/fakta/Documents/4_05_12.pdf (Hämtad 2017-05-02) Asbest-sanering.se. 2011. Asbestfakta. Asbest-sanering.com
http://asbest-sanering.se/asbestfakta (Hämtad 2017-02-07) Backman, Maria. 2007. Taket – Husets paraply. Vivilla.se
http://www.viivilla.se/gor-det-sjalv/tak/taket--husets-paraply/ (Hämtad 2017-04-20) Beckman, Fredrik. 2006. Så sköter du taket. Vivilla.sehttp://www.viivilla.se/gor-det-sjalv/tak/sa-skoter-du-taket/ (Hämtad 2017-04-20)
Bernevi Rex, Gunilla och Sikander, Eva. 2006. Åtgärder vid sanering av PCB-haltiga
fog-massor. Rex hus & miljökonsult
Björk, Cecilia. 2012. Rekordårens småhus – väl värda att bevara. I Birgitta Johansson (red.).
Miljonprogrammet – utveckla eller avveckla?. Stockholm: Forskningsrådet Formas, 45-60
Björk, Cecilia. Nordling, Lars och Reppen, Laila. 2009. Så byggdes villan. Stockholm: Forsk-ningsrådet Formas. ISBN 978-91-540-6005-4
Blom Westergren, Elina. 2015. Pris FTX-ventilation. Byggahus.se.
https://www.byggahus.se/varme/pris-ftx-ventilation (Hämtad 2017-03-30) Boverket. 2002. Grundtips för golvvärme. Boverket. ISBN 91-7398-768-9 Boverket. 2008. Regelsamling för byggande, BBR 2008.Boverket.
http://www.boverket.se/contentassets/b7aa3b9e97a0408a8f0f7bbeee3c27e5/regelsamling-for-byggande-bbr-2008.pdf (2017-01-26)
Boverket. 2009. Så mår våra hus. Boverket
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2009/sa_mar_vara_hus.pdf (Hämtad 2017-03-10)
Boverket. 2010. God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel. Boverket. ISBN 978-91-86559-78
Boverket. 2014. Vad är radon?. Boverket.
http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/radon/vad-ar-radon/ (Hämtad 2017-03-07)
Boverket. 2015. Åtgärder mot radon i bostäder. Karlskrona: Boverket. ISBN: 978-91-7563-299-5
Broomé, Elisabet. 2000. Mögelskador. Byggskadeteknik.
http://www.byggskadeteknik.com/fukt_info.php (Hämtad 2017-01-27)
Burström, Per Gunnar. 2006. Byggnadsmaterial: uppbyggnad, tillverkning och egenskaper.
2. uppl. Studentlitteratur AB. ISBN 9789144027388
ByggAMA. 1965. ByggAMA 1965. Stockholm: AB ByggAMA
Byggnadsstyrelsen. 1991. Tegelbyggnader – skador på ytterväggar. Stockholm: Byggnads-styrelsen.
Carlsson, David. 2016. Vattenlaster på låglutande takkonstruktioner. Lunds tekniska högs-kola.
Chen, Yong och Person, Oscar. 2011. Tegelväggens fuktbetingelser. Lunds Tekniska Högs-kola.
Comsol Multiphysics (Version 5.2a) (2016) [Datorprogram] Comsol Inc. Tillgängligt på Internet: https://www.comsol.se/ [Hämtad 2017-01-30]
Deling, Jakob och Eskilander, Christian. 2004. Fukttekniska lösningar för uteluftsventilerade kryprumsgrunder. Kungliga Tekniska Högskolan.
Dinbyggare.se. 2015. Dränering. Dinbyggare.se
https://www.dinbyggare.se/dranering/ (Hämtad 2017-03-06) Ekobyggportalen. U.å. Asbest. Ekobyggportalen.
http://www.ekobyggportalen.se/sjuka-hus-byggifter/asbest/ (Hämtad 2017-05-04) Eldh, Hugo. 2015. Blåbetong – Vad är det?. Radea.
https://radea.se/radonbloggen/blabetong-vad-ar-det/ (Hämtad 2017-03-08)
Elmarsson, Bengt och Nevander Lars Erik. 1994. FUKT handbok. Stockholm: Svensk Bygg-tjänst AB
Energimyndigheten. 2009. Att tilläggsisolera hus. Energimyndigheten.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2829 (Hämtad 2012-07-09)
Energimyndigheten. 2015. Olja. Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-hus/olja/ (Hämtad 2017-05-15)
Eriksson, Lillebi. 2012. Hellre torr källare än grogrund. Helagotland.se http://www.helagotland.se/start/hellre-torr-kallare-an-grogrund-7503101.aspx (Hämtad 2017-02-20)
Ershammar, Sven. Isolering. Hålla hus.
http://www.hallahus.se/dokument/tillaggsisolering.pdf (Hämtad 2017-02-08)
Falk, Jörgen. 2010. Ventilerad luftspalt i yttervägg – Luftomsättningar och konvektiv
fukt-transport. Lic.avh. Lunds Tekniska Högskola.
Follin, Tom. 2007. Fukt i ytterväggar. Bygg & teknik 8/07.
http://www.byggmiljogruppen.se/doc/artikel-fukt_i_yttervaggar.pdf Fuktskadeteknik. 2013. Tegelfasader med skalmur. Fuktskadeteknik AB:
http://www.fuktskadeteknik.com/wp-content/uploads/2013/05/Tegelfasad-med-skalmur.pdf (Hämtad 2017-02-01)
Gustavsson, Tomas. 2012. Radhusområdet Prästkragen, Bjuv. Tomas Gustavssons konstrukt-ioner AB.
http://www3.bjuv.se/Global/Bygga,%20bo%20och%20milj%C3%B6/Samh%C3%A4llsplane ring/P%C3%A5g%C3%A5ende%20planer/PM%20renoveringsbehov%20tegelfasader.pdf (Hämtad 2017-01-21)
Hagentoft, Carl-Eric. 2002. Vandrande fukt Strålande värme. Studentlitteratur AB. ISBN 91-44-04218-3
Hamrin, Gösta. 1996. Byggteknik. Del B: Byggnadsfysik. Göteborg: AMG Hamrin. ISBN 91-86852-18-3
Hedby, Tobias och Winnberg, Dan. 2006. Jämförelse av takkonstruktioner. Högskolan i Lin-köping.
Hulander, Thomas. 2007. Betongplatta på mark. Fuktskadeteknik AB
http://www.fuktskadeteknik.com/wp-content/uploads/2013/05/Betongplatta-pa-mark.pdf (Hämtad 2017-01-30)
Industrifakta. 2008. Förnyelse av flerbostadshus 1961-1975. Industrifakta AB.
http://www.eio.se/SiteCollectionDocuments/fornyelseavflerbostadshus1961_1975.pdf (Hämtad 2017-01-20)
Inninger, Margareta. 2004. Så slipper du fukt och lukt i krypgrunder. Vivilla.se. http://www.viivilla.se/bygg/glasbetong/sa-slipper-du-fukt-och-lukt-i-krypgrunden/ (Hämtad 2017-02-14)
Isodrän. 2011. Hur man fuktsäkrar källarväggar. Isodrän.
http://www.isodran.se/uploads/318fae0eafc9e953e05345560232cde1.pdf (Hämtad 2017-02-22)
Isola. 2013. System Platon Grund. Isola AB.
https://www.isola.se/assets/Sweden/Brochure/Platon-Xtrakllare-broschyr-och-montering.pdf (Hämtad 2017-02-27)
Jackon. 2017. Jackon Produktöversikt. Jackon AB
https://www.jackon.se/assets/files/Teknisk-Tabell-2017.pdf (Hämtad 2017-02-07)
Johnsson, Ludvig och Lundberg, Axel. 2012. Utvärdering av krypgrunder. Malmö Högskola Jonsson, Leif. 1990. Enfamiljshuset i Sverige efter 1950. Byggnadsvårdsföreningen.
http://byggnadsvard.se/kunskapsbanken/artiklar/bebyggelsehistoria/enfamiljshuset-i-sverige-efter-1950 (Hämtad 2017-01-19)
Lomma kommun. 2016. Asbest och eternit. Lomma kommun
http://www.lomma.se/huvudmeny/byggaochmiljo/miljoochhalsa/asbestocheternit.4.7a48a90b12c6
65dedb4800016687.html (Hämtad 2017-01-31)
Lundgren, Helena. 2009. Grunder. Helena Lundgren Kulturmiljövård
http://www.kulturmiljo-vard.se/byggnadsvard/grunder (Hämtad 2017-02-04)
Martinell, Henrik. 2005. Snöskydd för luftspalter och ventilerade vindsutrymmen. Kungliga Tekniska Högskolan.
Mikael. 2012. Dränering – Vatten och avlopp. Husgrunder.com.
http://www.husgrunder.com/ny-husgrund/vatten-och-avlopp/ (Hämtad 2017-03-03) Mikael. 2016. Isolera och gjuta betongplatta med golvvärme på ett befintligt oisolerat
http://www.husgrunder.com/renovera-husgrund/isolera-och-installera-golvvarme-pa-en-befintlig-oisolerad-betongplatta/ (Hämtad 2017-02-01)
Mikael. 2017a. Dåliga syllar – kostnad och priser för att byta syll. Husgrunder.com http://www.husgrunder.com/renovera-husgrunder/syllbyte/ (Hämtad 2017-02-02) Mikael. 2017b. Dränering av källare och husgrund – Vad kostar det?. Husgrunder.com http://www.husgrunder.com/renovera-kallargrund/dranering-av-kallare-husgrund/ (Hämtad 2017-02-20)
Miljökonsultgruppen. U.å. Miljö- och hälsopåverkan. Miljökonsultgruppen i Stockholm HB. http://www.sanerapcb.nu/web/page.aspx?refid=10 (Hämtad 2017-05-03)
Murma. 2008. Murverksskador. Murma byggmaterial AB.
http://www.murma.se/produkter/filer/murma_murverksskador.pdf (Hämtad 2017-02-03) Mäklarsamfundet. 2013. Mäklarinsikt special. Mäklarsamfundet.
http://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Analyser_rapporter/Maklarinsikt/2013_4/m aklarinsikt_special_2013_4_low.pdf (Hämtad 2017-03-21)
Nilsson, Peter. 2009. Fuktrisker i kallvindsutrymmen – Problem och förbättringsmetoder. Kungliga Tekniska Högskolan.