Problem och åtgärder

Vid inspektionen uppmärksammades det att en kortsida hade en del frostskador. Det är fasa-den som vetter mot öster, och det stämmer överens med fasa-den teoretiska delen att det är fasa-den sida i norra Sverige som är mest utsatt. Övriga sidor hade i princip inga synliga tecken på frostskador. Då funktionen i teglet sällan påverkas speciellt mycket, behöver tegelstenarna egentligen inte bytas ut. Det är mer ur en estetisk synvinkel som det kan upplevas som stö-rande. Det går att mura in nya tegelstenar, men det kommer förmodligen bli en viss nyans-skillnad ifall det inte finns överblivna stenar kvar från då huset byggdes. Det är annars svårt att hitta nya stenar med lika nyans. Om villaägaren vill åtgärda det så är rekommendationen att brädslå gavlarna på huset. Anledningen är att eftersom det är så pass stor del av kortsidan som är frostskadat, är det mycket jobb med att byta ut alla stenar som är skadade. Nackdelen är att huset får en annan karaktär med träpanelen istället för teglet. Inom detaljplan kräver det också att bygglov behövs för att byta fasadmaterial. En träfasad kräver också mer underhåll än en tegelvägg.

Figur 4.3.2-1. Frostskadat tegel på östra fasaden.

Vid inspektionen kunde det konstateras att det saknas luftning och vattenavledning i det ne-dersta skiktet på tegelfasaden. För att förbättra luftflödet i luftspalten bakom teglet rekom-menderas det därför att luftningshål borras i fogarna. Hålen borras då i var tredje fog i det andra skiktet. Risken för att lufthålen täpps igen av brukstuggorna minskar då. Att åtgärda vattenavledningen är möjligt, men då måste det nedersta skikten av tegelstenarna plockas bort och sedan installera vattenavledning där. Det kräver dock mycket jobb då hela nedersta skik-tet måste plockas bort.

2. ARBETSFLÖDESMODELL

Figur 4.3.2-2. Stängda stödfogar

4.4 Tak

4.4.1 Uppbyggnad

Taket på villan består av ett sadeltak, där en del av övervåningen är inredd. För att kunna in-reda vinden har en så kallad ”svensk takstol” använts. Det är ett kallt tak där luften tas in ge-nom takfoten och ventileras ut gege-nom ventiler i gavlarna på villan. Taket är isolerad med 100 mm mineralull över bostadsytan och med 120 mm sågspån som isolering mot kattvinden. Taktäckningen består av betongtegelpannor, med underliggande bär- och ströläkt. Under strö-läkten finns det en takpapp, som ligger ovanpå råsponten. Undertaket består av råspont som är spikad i takstolen. Under råsponten sitter det en masonitskiva och sedan kommer en tretex-skiva. Ingen plastfolie kunde hittas i konstruktionen. I figur 4.4.1-1 finns en skiss över hur konstruktionen är uppbyggd.

2. ARBETSFLÖDESMODELL

4.4.2 Problem och åtgärder

4.4.2.1 Yttertak

Huset byggdes år 1960 och taket har inte bytts sedan dess. Taket är då 57 år vid inspektions-tillfället och har därmed nått sin tekniska livslängd. När yttertaket inspekterades kunde det dock konstateras att det är i relativt bra skick med tanke på åldern. Det hittades dock en del saker som går att anmärka på.

Det första är att det fanns en del mossa och lavar på taket. Värst drabbad var taknocken. Det är någonting som bör tas bort, annars finns det risk att de skadar betongtegelpannorna. Det finns idag bra dödande medel för att råda bot på dem.

Figur 4.4.2.1-1. Mossa och lavar på yttertaket

Under inspektionen hittades även en del takpannor som satt löst eller inte täckte tillräckligt. Det fanns även en del mindre skador och sprickor i en del takpannor. Det gör att det vatten som rinner på yttertaket kan rinna in genom de små gliporna som bildas och därmed ökar fuktbelastningen på understrukturen. En första åtgärd här är att byta ut de pannor som är ska-dade och justera de pannor som sitter fel.

2. ARBETSFLÖDESMODELL

För att undersöka den underliggande pappen lyftes det på en del takpannor. Pappen såg sliten ut på en del ställen, men inga sprickor eller hål kunde hittas i den. Dock har pappen nått sin tekniska livslängd och för att undvika större fuktskador i framtiden kan det vara en bra idé att byta ut den. Råsponten kunde inte undersökas från utsidan då pappen var intakt på de ställen som undersöktes.

Rekommendationen i det här fallet är, trots att taket fortfarande håller relativt tätt, att taket bör bytas ut. Anledningen är att den tekniska livslängden på taket har gått ut, en del takpannor är trasiga och inte sitter på plats, samt att takpappen börjar se sliten ut. Om det byts ut nu, så behöver förmodligen inte råsponten bytas ut. Där kan mycket pengar sparas på både material- och arbetskostnader. Om taket behålls och sedan börjar läka, finns risken att villaägaren inte upptäcker det och det kan då bli så att hela takkonstruktionen behöver bytas ut. Därför är re-kommendationen att taktäckningen, bär- och ströläkt samt pappen byts ut.

4.4.2.2 Vinden

Vinden kunde inspekteras genom en inspektionslucka i innertaket över bostadsrummet. Ut-rymmet var väldigt trångt och kunde därmed bara inspekteras genom luckan. Det betyder att hela konstruktionen inte var inspekterbar. Inga öppningar fanns in till kattvinden, vilket gjorde att det utrymmet inte kunde inspekteras.

Vid den okulära besiktningen kunde inga större indikationer på fuktskador hittas i vindsut-rymmet. Råsponten undersöktes noga men inga tecken på läckage kunde hittas. Dock kunde bara den del som var synlig från inspektionsluckan inspekteras. Det som är värt att notera är att vindsluckan inte var tät utan det var glipor runt luckan. Det betyder att värme kan ta sig in genom de gliporna och upp till vindsutrymmet.

Figur 4.4.2.2-1. Vindsutrymmet ovanför bostadsytan

En digital hygrometer användes för att mäta den relativa fuktigheten och temperaturen i vindsutrymmet. Resultatet som mätningen gav var att den relativa fuktigheten i utrymmet låg på 67 % och att temperaturen var +7°C. Utetemperaturen vid mätningstillfället var -2°C. Den relativa fuktigheten ligger därmed under det kritiska värdet 75 %. Resultatet tolkas som att mycket värme kan läcka upp genom vindsbjälklaget, speciellt vid inspektionsluckan där mät-ningen skedde, och värma upp kallvinden. För att minska värmeläckaget upp på vindsutrym-met skulle vindsbjälklaget kunna isoleras. Det är dock inte det lättaste i det här fallet, då ut-rymmet är väldigt trångt och inte krypbart. Det första som bör göras är därmed att täta

in-2. ARBETSFLÖDESMODELL

spektionsluckan, för att minska värmeläckaget. Efter det går det att göra en utredning ifall det är ekonomiskt försvarbart att göra en tilläggsisolering av vindsbjälklaget. Kattvinden är då lättare att isolera, och isoleringen bör då placeras på utsidan av konstruktionen.

4.4.2.3 Takavvattning

Takavvattningen på objektet sker utvändigt genom hängrännor och stuprör. Vid inspektionen var hängrännorna full av mossa, smuts och stillastående vatten. Det tyder på att underhållet av hängrännorna har varit bristande. För att undvika att hängrännorna svämmar över och utsätter fasaden för stora fuktpåfrestningar bör hängrännorna rensas. Efter rensningen bör även rän-norna inspekteras så att det inte har uppstått några frysskador.

Figur 4.4.2.3-1. Hängränna full med mossa, smuts och stillastående vatten.

En annan sak som uppmärksammades vid inspektionen var att stuprören ledde ner vattnet direkt intill husgrunden, vilket utsätter grunden för en hög fuktbelastning. Det är inget att re-kommendera då risken för fuktskador ökar markant. En första åtgärd som bör sättas in är att ställa en uppsamlingstunna under stuprören. Det bästa alternativet är dock att leda vattnet som kommer från stuprören via dräneringsslangar till eventuell dagbrunn eller närliggande dike. Om det ska dräneras om runt huset är det ett bra tillfälle att göra det.

En annan sak som uppmärksammades vid inspektionen var att det saknades lövsilar på stuprö-ren. Det gör att löv och dylikt som kommer ner genom stuprören kan proppa igen rören och på så vis dämma upp flödet. Det kan göra att rören sprängs sönder om det finns stående vatten i dem och sedan fryser. Att installera lövsilar är relativt enkelt att göra och med dagens själv-rensade lövsilar kräver de lite underhåll.

4.5 Uppvärmning

Uppvärmningen i villan består av en bergvärmepump som installerades 2006. Bergvärme är ett bra uppvärmningssystem, så där finns det inte mycket att anmärka på. Det enda som är bristfälligt i den här villan är att det endast finns två radiatorer i hela källaren. Källarplanet är på 96 kvadratmeter och endast två radiatorer har svårt att värma upp hela det utrymmet. Som temporär lösning kan konvektorelement installeras, men i långa loppet är det värt att installera fler radiatorer.

2. ARBETSFLÖDESMODELL

4.6 Ventilation

Det är självdrag som ventilation i villan idag, där tilluften tar sig in genom otätheter i klimat-skalet. Villaägaren upplever dock att det är relativt dåligt inomhusklimat, då luften känns ”tung” att andas och det luktar instängt. Ventilationen i källaren består av ventiler i de flesta rummen. Under besiktningen visade sig att alla ventiler var stängda och inmålade. Det skapar ett väldigt dåligt klimat nere i källaren.

Anledningen till att det har blivit sämre inomhusklimat i det här fallet beror troligtvis på två saker. Den ena anledningen är att uppvärmningssystemet har bytts ut från oljeeldning till en bergvärmepump. På det viset bidrar inte uppvärmningen som någon drivkraft för ventilation-en som det gjorde när det eldades. Dventilation-en andra anledningventilation-en är att de allra flesta fönster har bytts ut från 2-glasfönster till 3-glasfönster. Det bidrar till att klimatskalet blir mer lufttätt och att luften därmed har svårare att ta sig in i huset. För att åtgärda ventilationen i källaren bör ventilerna öppnas på i första hand. Om det inte hjälper bör någon form av mekanisk ventilat-ion installeras.

Det finns några sätt att åtgärda det här på. Det första alternativet är att installera tilluftsventiler i alla sovrum och vardagsrum. Det är det absolut billigaste alternativet och bör ge en tillräck-lig ventilation för att uppnå ett godtagbart inomhusklimat. Det här alternativet rekommende-ras för de som inte vill lägga ner allt för mycket pengar och ändå få en godkänd ventilation inomhus. Det andra alternativet, som är betydligt mycket dyrare, är att installera någon form av mekanisk ventilation. Då är ett FTX-system att rekommendera eftersom det fås en kon-trollerat luftflöde, samtidigt som en energisparning sker då värmen från frånluften återvinns.

2. ARBETSFLÖDESMODELL

4.7 Skadliga material

Eftersom det till största del utförs en okulär besiktning, är det svårt att upptäcka skadliga material som är inbyggd i villan. På grund av årstid och begränsning i tid har inte någon ra-donmätning gjorts i det här arbetet, men villaägaren har rekommenderats att göra en sådan. Vid den okulära besiktningen hittades en plastmatta i ett förrådsutrymme, som mycket väl kan vara asbest. En rekommendation har getts till husägaren att den bör tas bort. För att vara helt säker att det är asbest går det att skicka in ett prov på analys.

3. DISKUSSION OCH SLUTSATS