Det finns idag många olika uppvärmningssätt för en villa. De vanligaste är elvärme, fjärr-värme och ved (Roth och Stålheim 2011). Andra alternativ är solfjärr-värme, olja, fjärr-värmepump och FTX-system. På 1960-talet var det dock lite annorlunda. Standardlösningen var en oljepanna med vattenburen värme. Anledningen till det var att efter krigstiden ökade oljekonsumtionen kraftigt, dels på grund av uppvärmning och dels på grund av ökat antal bilar. Uppvärmning med olja var ett billigt alternativ och installationen av oljepannan var simpel. Vilket gjorde att de flesta använde sig av den typen av uppvärmningssystem. Olja som uppvärmningskälla do-minerande fram till oljekriserna på 1970-talet, då den ersattes med eluppvärmning (Roth och Stålheim 2011). Olja kunde dock kombineras med eluppvärmning, och än idag står olja för en del av uppvärmningen i Sverige.
Olja är ett fossilt bränsle som släpper ut miljöfarliga gaser när det förbränns, och är dessutom det absolut dyraste värmesystemet. Därför har många oljepannor bytts ut mot andra värmekäl-lor genom åren. Ett uppvärmningssystem med olja fungerar så att det finns en oljepanna som förbränner oljan och hettar upp vattnet i en varmvattenberedare. När vattnet blivit tillräckligt varmt går värmen ut i det vattenburna systemet till radiatorer och till uppvärmning av varm-vatten. Oljepannan förses med olja av en extern oljetank.
På grund av oljans negativa påverkan på miljön och den dyra uppvärmningskostnaden är det få som rekommenderar att nyinvestera i oljevärme. Det är relativ lätt att byta ut oljevärme mot någon annan uppvärmningskälla som också använder sig av vattenburet radiatorsystem. Ex-empel på sådana system är pelletsbrännare, bergvärme och fjärrvärme. Det som är viktigt när oljepannan byts ut är att installera en värmekälla där pannan fanns förut. Eftersom det bildas mycket värme vid förbränningen, har oljepannan värmt upp utrymmet runt omkring den. Där-för är det bra att den värmen ersätts av någon annan värmekälla om pannan byts ut. En annan sak som är viktigt att kontrollera då oljepannan byts ut är ventilationen. Eftersom oljepannan ger en god luftomväxling vid självdrag, kan det bli undermålig ventilation när den byts ut. Det skapas ett undertryck i huset då det eldas i oljepannan som hjälper till att öka ventilationen. Det är därför viktigt att kontrollera så att de befintliga ventilerna ger en tillräcklig luftomväx-ling, annars bör det installeras fler tilluftsventiler eller någon form av mekaniskt system. En annan sak som bör finnas i åtanken vid utbyte av oljepannan är att skorstenen kommer att stå kall. Det bör därför kontrolleras ifall skorstenen behöver ventileras, och även om en regnhuv bör monteras.
När oljepannan ska bytas ut finns det några olika alternativ. Att byta ut oljepannan mot annan uppvärmningskälla kan det behövas en investering på upp till 150.000 kr, men det är något som de flesta villaägarna räknar hem på en 10-årsperiod (Tobiasson, 2010). Valet av alterna-tiv uppvärmningskälla ska anpassas efter husägarens behov. Nedan presenteras de vanligaste värmesystemen med deras för- och nackdelar.
3.5.1 Fjärrvärme
För den som vill ha en enkel och bekymmersfri uppvärmning är fjärrvärme ett bra alternativ. Fjärrvärme fungerar så att ett lokalt värmeverk värmer upp vatten, ofta genom förbränning av biobränslen. Därefter skickas värmen genom nedgrävda ledningar till villor som är anslutna till fjärrvärmenätet. En fjärrvärmecentral i huset fördelar sedan ut värmen till element och värmer upp tappvattnet.
Figur 3.5.1-1. Fjärrvärmeprocessen (Södertörns fjärrvärme, u.å)
En fördel med fjärrvärme är att det är ett väldigt enkelt och bekymmersfritt uppvärmningssy-stem. Det enda som behövs är en värmeväxlare i villan. Fjärrvärme ger all värme som behövs och är ett bra alternativ för miljön då utsläppen är minimala. Fjärrvärme är också billigare än både olja och el. En nackdel med fjärrvärme är att villan måste vara ansluten till fjärrvärmenä-tet. Det finns ofta bara i tätorter och ofta är husägaren låst till en leverantör. Anslutningsavgif-ten kan vara hög i vissa fall. Det gäller att undersöka möjligheAnslutningsavgif-ten till fjärrvärme i området villan ligger på och hur mycket det kostar att ansluta sig till fjärrvärmenätet.
3.5.2 Pellets
Pellets består av bark, träspån och övrigt spill från träindustrin som pressats samman till pel-lets. Pelletsen förbränns sedan i en panna och värmen leds sedan ut i huset genom det vatten-burna systemet. Pellets är ett mer miljövänligt alternativ än fossila bränslen och det är ett prisvärt alternativ. Det är betydligt billigare än både olja och el, och ofta mer ekonomiskt än bergvärme. Nackdelen med pellets är att det kräver skötsel och en del utrymme. Pelletsförrå-det behöver fyllas på några gånger per år och hantering av askan som bildas bör ske nån gång i månaden. Det kräver också att det finns förrådsmöjligheter för pelletsen på ungefär 6-7 ku-bikmeter. Röken som bildas vid förbränningen är inte alltid populär vid tätbebyggda områden. I en undersökning från mäklarsamfundet (2013), finns det risk att pelletsuppvärmning mins-kar intresset vid en försäljning, eftersom det kräver en del arbete med pelletsen.
3.5.3 Ved
Att elda med ved är relativt lik som att elda med pellets. Det som behövs är en miljögodkänd vedpanna och en ackumulatortank. Förbränningen av veden värmer upp vattnet i ackumula-tortanken som sedan värmer upp radiatorerna eller golvvärmen. Fördelen med att elda med ved är att det är ett billigt alternativ om det finns tillgång till egen ved, eller genom en billig leverantör. De moderna pannorna har en väldigt effektiv verkningsgrad. Nackdelen med vedeldning är att det kräver mycket arbete för att hugga veden och mata in ved i pannan. Det
krävs även relativt stort utrymme för vedpannan, veden och ackumulatortanken. Det krävs även en del annat underhåll, såsom sotning. Kostnaden kan även bli hög om det inte finns tillgång till egen ved. Det gäller samma här som för eldning med pellets att det bildas rök som inte brukar vara så populärt av grannar.
3.5.4 Bergvärme
En bergvärmepump fungerar så att den värmer upp en bostad genom att utvinna värme ur ett borrhål i marken. Borrhålet borras ner i marken på omkring 100-200 m, beroende på hur långt det är ner till berget under huset. Därefter sänks ett rör ner i borrhålet, där vätska cirkulerar inuti röret. Det är sedan den vätskan som värms upp från den lagrade solenergin i berggrun-den, och pumpas sedan in i en bergvärmepump i huset. Bergvärmepumpen distribuerar sedan ut värmen i husets värme- och vattensystem.
Figur 3.5.4-1. Hus i genomskärning med bergvärmepump (Energimyndigheten, 2015)
Att införskaffa en bergvärmepump är en långsiktig investering, då det är en relativt stor inve-steringskostnad. Det kommer dock ge en minskad uppvärmningskostnad och kommer över tid att betala tillbaka hela investeringskostnaden. Enligt Thermia (u.å) är återbetalningstiden för en bergvärmepump 5-10 år. En fördel med bergvärme är att det ökar värdet på villan. Enligt mäklarsamfundet (2013) är bergvärme det uppvärmningssätt som ökar köpintresset hos villor mest.
3.5.5 Jordvärme
Jordvärme fungerar på ett liknande sätt som bergvärme, men istället för att borra ett hål ner till berget läggs en slang ner i jorden. Slangen läggs på ca en meters djup och använder vär-men i marken för att värma upp huset. Hur mycket slang som behöver läggas ut beror lite på storlek och läge på villan, men det kräver ofta en relativt stor tomtarea. Det krävs därför att
det finns stor tomt för att jordvärme ska vara ett bra alternativ. Om tillräcklig area finns, är jordvärme ett väldigt bra alternativ. Det är lika effektivt och driftsäkert som bergvärmen, men det krävs ingen dyr borrning. Jordvärmen kan även användas på sommaren för att kyla ner villan. En annan fördel är att det inte gör någon stor miljöpåverkan och är, efter bergvärme, det som ökar köpintresset på bostaden mest (Mäklarsamfundet, 2013). En nackdel är att det kan vara svårt att dimensionera systemet rätt.
Figur 3.5.5-1. Villa med jordvärme (Thermia, u.å)
3.5.6 Frånluftsvärmepump
En frånluftsvärmepump var det vanligaste uppvärmningssystemet vid nybyggen i södra Sve-rige tidigare. Den fungerar så att den utvinner energi från inomhusluften i huset med hjälp av ett mekaniskt ventilationssystem. Frånluftsvärmepumpen tar upp värme från den avgående luften och skickar sedan tillbaka den in i huset. Det kräver dock att det finns ett mekaniskt ventilationssystem för att det ska vara ett alternativ, och därför är det inte lämpligt i villor från 60-talet om inte ventilationssystemet har bytts. Frånluftsvärmepumpen är inte lika effektiv som berg- eller jordvärmepumpar och passar sig därför bäst i de södra delarna av landet. En fördel med systemet är att det är ett komplett system för uppvärmning, varmvatten och venti-lation som betalar tillbaka sig snabbt om ett mekaniskt ventiventi-lationssystem har installerats.
3.5.7 Luft/vattenvärmepump
En luft/vattenvärmepump fungerar så att den utvinner energin som finns lagrad i utomhusluf-ten genom utomhusdelen på värmepumpen. Den utnyttjar solenergin som finns lagrad i lufutomhusluf-ten som värmer upp ett köldmedium i värmepumpen. Utomhusdelen placeras på husväggen, gärna i söderläge, nära den plats där inomhusdelen är tänkt att placeras på. Den upptagna värmen från utomhusdelen sprids sedan till husets vattenbaserade värmesystem. På det viset fås både värme och varmvatten genom en luft/vattenvärmepump, utan att behöva gräva eller borra. Luft/vattenvärmepumpen kan utvinna energi ur utomhusluften även fast temperaturen blir låg. Den fungerar enda ner till -20 grader (Thermia, u.å). De dagar där temperaturen
sjun-ker under 20 minusgrader, aktiveras en elpatron i värmepumpen som hjälper till att värme upp huset. De kalla dagarna ökar uppvärmningskostnaden, men under de dagarna där det är var-mare blir uppvärmningskostnaden lägre. Luft/vattenvärmepumpen lämpar sig därför bäst i varmare klimat och är därför vanligare i de södra delarna i Sverige. En rätt dimensionerad luft/vattenvärmepump kan sänka värmekostnaderna rejält, enda upp till 80 % besparing kan uppnås (Thermia, u.å). Nackdelen är att det inte ger en lika stor besparing som en bergvärme-pump. Dock kostar den bara cirka hälften så mycket (Värmepumpoffert.se, 2017). En annan nackdel är att utomhusfläkten gör ifrån sig ett visst ljud, vilket kan uppfattas som störande av grannar.
Figur 3.5.7-1. Luft/vattenvärmepump (Värmepumpoffert.se, 2017)
3.5.8 Solvärme
Solvärme fungerar precis som det låter, att värme utvinns från solinstrålningen. Ett vanligt system består av tre huvudkomponenter: solfångare, solfångarkrets och värmelager. Det är i solfångaren som den inkommande solinstrålningen omvandlas till värme som sedan överförs till värmelagret genom solfångarkretsen.
Nackdelen med solenergi är att under vinterhalvåret är det litet värmetillskott. Det gör att en-bart solvärme inte kan användas utan bör kompletteras med annan uppvärmningskälla, som pellets eller ved. Det går även att komplettera med en värmepump. Ungefär hälften av den värme som behövs i en villa kan fås genom solvärme (Energimyndigheten, 2015). Fördelen med solvärme är att det gör ytterst liten miljöpåverkan och att det inte behöver köpas någon energi under sommarhalvåret. Det enda som behöver köpas är själva solfångarsystemet och sedan är energin i princip gratis.
3.6 Ventilation
En fungerande ventilation är viktigt i en villa för att förhindra mögel och avlägsna lukter. Det bildas stora mängder fukt inomhus, bland annat genom utandningsluft och duschande. Det bildas även mycket lukter inomhus från matlagning och liknande, och i vissa fall kan skadliga gaser från byggnadsmaterial uppstå. Det är därför viktigt att ha en fungerande ventilation för att förhindra att mögelskador uppstår och för att skapa en hälsosam inomhusmiljö. Det finns tre huvudtyper av ventilationssystem, och de beskrivs nedanför.
3.6.1 Självdrag (S)
På 1960-talet var det självdrag som var standardlösningen för ventilationen i villor (Anna, 2016). Ett självdragssystem bygger på naturlagarna, där drivkraften utgörs av termik. Ef-tersom varm luft är lättare än kall luft, kommer den varma luften stiga uppåt och därmed kommer ett luftflöde skapas. På 1960-talet var det vanligt att ventilationskanalerna drogs i skorstenen. När det då eldades i spisen värmdes luften upp, och steg därför uppåt. Villan ven-tileras då automatiskt genom att luft tar sig in genom otätheter i klimatskalet, främst vid föns-ter, och frånluften går ut genom skorstenen.
Figur 3.6.1-1. Luftflöden vid självdrag
Problemet med ett självdragssystem är att ventilationen ändras mycket med uteklimatet och hur mycket det blåser. Det blir bra ventilation under kalla dagar när det är stor skillnad i ute-temperatur och inneute-temperatur, eftersom det då råder stora tryckskillnader. Även under blå-siga dagar har uteluften större möjlighet att leta sig in genom otätheter i byggnadsskalet. Un-der en blåsig kall vinterdag är drivkrafterna därför stor och det finns risk att det bli drag inne i villan. Under sommaren kan det däremot bli tvärtom, att det i princip inte blir någon luftom-sättning och fönstervädring kan därför behövas för att få tillräcklig luftomluftom-sättning.
Under 1960-talet fungerade självdraget bra. Det fanns mycket otätheter i klimatskalet, främst vid fönsterna, och det eldades i pannan vilket skapade en stor drivkraft för en god luftomsätt-ning. Problemen som uppstår idag är att många har bytt ut värmekällan mot exempelvis berg-värme. På det viset minskas luftomsättningen och kan ge en undermålig ventilation i villan. Med dagens energisyn är det många som väljer att tilläggsisolera ytterväggen och byta föns-ter, både för att spara energi och för att tänka på miljön. Problemet som uppstår är att villan blir mer lufttät och därmed försämras möjligheten för utomhusluften att ta sig in. Det gäller därför att fundera på hur förändringar i villan påverkar ventilationen.
Det finns både för- och nackdelar med ett självdragssystem. En fördel med självdrag är att det är en billig installation och det kräver lite underhåll. Det är även ett väldigt tyst system och fungerar även vid strömavbrott. Det finns dock många nackdelar med självdraget och en av dem är att det är ett okontrollerat flöde och kräver värme för att ett gott luftflöde ska skapas. Det finns både risk för att ventilationen blir för dålig, men det finns även risk för överventilat-ion. En annan nackdel är att det inte går att återvinna någon värme från den varma frånluften och att energiförbrukningen därmed kan bli hög.
Det är alltså viktigt att ha en fungerande ventilation i villan för en hälsosam inomhusmiljö och för att undvika fuktskador. Det kan vara svårt för husägaren själv att bedöma om ventilationen är tillräcklig, men det finns några tecken som indikerar på att det undermålig ventilation i vil-lan. En sak som indikerar på dålig ventilation är att det bildas kondens på insidan av fönster-na, speciellt under vintertid. Anledningen till det är att om ventilationen är dålig kommer fuk-ten i inomhusluffuk-ten att öka, och eftersom insidan på fönstret ofta är kallare än rumsluffuk-ten kommer luften kylas ner när den kommer i kontakt med den kallare fönsterytan, och kondens kan fällas ut. Ett annat tecken på att det är undermålig ventilation är om luften känns ”tung” att andas och att det luktar instängt. Det är ofta bra att fråga besökare om de känner någon instängd lukt, eftersom det är lätt att husägaren har vant sig med lukten och inte längre känner den. Två andra tecken är att det tar lång tid för stekoset att försvinna i köket och att det tar lång tid för kondensen som bildas på badrumsspegeln att försvinna.
Om det visat sig att ventilationen är för dålig i en villa finns det lite olika åtgärder för att för-bättra ventilationen. Det första är att kontrollera det befintliga systemet. Här bör det kollas så att alla ventiler är öppna och inte igensatta. Här bör det även kollas så att köks- och bad-rumsfläktarna fungerar som det ska. Speciellt köksfläkten behöver rengöras oftare än de flesta tror för att behålla sin kapacitet. Om det inte räcker bör det kontrolleras så att det finns till-räckligt många tilluftsdon installerade. Det bör minst finnas tilluftsdon i alla sovrum och i vardagsrummet. Om det inte finns är det enkelt att installera det i ytterväggen. Om det inte räcker med de åtgärderna bör ett mekaniskt system installeras. Det går då att välja mellan endast ett mekaniskt frånluftssystem eller ett mekaniskt system för både tilluften och frånluf-ten. Mer om de systemen finns i respektive del nedanför.
3.6.2 Mekanisk frånluft (F)
Mekanisk frånluft betyder att en eller flera frånluftsfläktar är placerad på taket eller vinden och hjälper till att suga ut luften ur huset. Luften sugs ut från kök, badrum, toaletter och från tvättstugan. Därmed hjälper frånluftsfläkten naturlagarna på traven eftersom det då skapas ett undertryck. Tilluften kommer in, på samma sätt som vid självdrag, genom ventiler i fönster och väggar, samt genom otätheter i klimatskalet. På det viset kommer luften alltid ta rätt väg genom huset, och på så vis undviks vanliga problem som uppstår vid självdrag. Det som är
viktigt att tänka på är att luften inte ska föras bort från sovrum eller vardagsrum, eftersom luften då kommer gå åt fel riktning. Risken är då att matos och fukt sprider sig i hela villan.
Figur 3.6.2-1. Luftflöden vid mekanisk frånluft
Mekanisk frånluft är populärt eftersom det är relativt billigt och och enkelt att installera. Det finns många andra fördelar med mekanisk frånluft. En fördel är att ett mer kontrollerat luft-flöde fås, jämfört med självdrag. Eftersom frånluften sker mekaniskt fås även ett bra luftluft-flöde under sommaren och det är inte lika väderberoende som självdrag. Risken för fuktskador och lukter minskar också, eftersom det skapas ett undertryck i huset. Det går även att komplettera den mekaniska frånluften med värmeåtervinning, vilket gör att en del energi kan besparas. Om värmeåtervinning finns förkortas systemet FX, där X:et står för värmeåtervinning.
Mekanisk frånluft har många fördelar, men det finns även nackdelar med det systemet. En nackdel är att trots att frånluftsfläkten är i gång konstant kan det ske en för låg luftomväxling i villan. Det kan uppstå ifall det inte finns tillräckligt med tilluftsdon i villan eller ifall de är stängda. Det kan vara svårt att säkerhetsställa att tilluften tas in på de mest lämpade ställena. En annan nackdel är att luften som kommer in vintertid är kall och drag kan då upplevas. På de äldre tilluftsdonen fanns det ingen filtrering av uteluften, vilket gjorde att föroreningar kunde ventilerades in i bostaden. På de mer moderna ventilerna finns det dock viss filtrering som tar bort de grövsta föroreningarna. Ytterligare nackdelar är att fläkten kräver elektrisk energi, samt att fläktarna kan ge ifrån sig ett störande ljud.
3.6.3 Mekanisk till- och frånluft (FT)
Mekanisk till- och frånluft är den mest kontrollerande formen av ventilation. Här balanseras ventilationen med hjälp av fläktar för både till- och frånluften så att luftflödet in och ut blir lika stort. Teoretiskt sett behöver det inte vara något över- eller undertryck i byggnaden, men i praktiken strävas det efter att ha ett litet undertryck i villan. Systemet fungerar så att uteluften tas in centralt, där den värms och filtreras. Därefter skickas luften ut genom tilluftsdonen, främst till sovrum och vardagsrum. Frånluften tas ut genom de utrymmen som behöver det mest, nämligen våtrum och kök. Mekanisk till- och frånluft kompletteras oftast med en vär-meåtervinning. Ventilationssystemet kallas då för ett FTX-system, där X:et står för värmeväx-ling. På det viset kan det återvinnas stora mängder värme från inomhusluften innan den