Diskussion om Olika metoder för att nå samma mål…

Studiens resultat visar att lärarens rättstavningsmetod ger goda resultat för eleverna i den Intervjuade lärarens klass. Det visade sig i intervjun att läraren själv har ett stort intresse för stavning och anser att rättstavning är viktigt. Läraren säger i intervjun att hen ”fått” en intresserad klass, en klass som är intresserad av läsning, skrivande samt stavning. En fråga som då kan ställas är om det är läraren som ”fått” en intresserad klass eller om det är lärarens inställning till ämnet och val av undervisningsmetod som medfört att klassen blivit intresserad?

Sannolikheten att läraren bara lyckats ”få” en klass med intresserade elever är inte så stor. Enligt behaviorismen sker inlärningen genom yttre påverkan, miljön påverkar inlärningen och därför är påverkan från exempelvis vårdnadshavare och lärare vara en faktor som avgör elevers intresse för ett ämne (Säljö, 2014, s. 33). Detta kan vara avgörande för hur duktiga dessa elever blir, därför har läraren och deras inställning till lärande och skolans ämnen en bidragande orsak till elevers intresse och kunskaper för ämnet.

Den Intervjuade läraren berättar om sin utbildning och sina erfarenheter till rättstavning som medfört att hen prioriterat ämnet och tycker att det är viktigt. Denna inställning kan påverka eleverna positivt och kan vara en av orsakerna till att fallstudiens klass fått ett stort intresse för rättstavning, vilket resulterade i goda resultat på DLS rättstavningstest. En lärare som själv visar att ett ämne är viktigt och meningsfullt på ett varierat och motiverande sätt, kan påverka sina elever att få ett större intresse för ämnet. Utifrån studiens resultat går att se att intresserade elever får goda kunskaper i rättstavning. Lärarens inställning påverkar elevers kunskaper och har enligt behaviorismen (se avsnitt 3.1) en viktig och central roll för elevers lärande. Eftersom studiens resultat visar goda kunskaper hos den intervjuade lärarens klass kan en bidragande faktor vara hur prioriterat ämnet är. Att ett ämne är prioriterat kan vara avgörande för elevers kunskapsinhämtning. Historiskt kan konstateras att rättstavning har varit prioriterat eftersom samhället och skolan ansett att rättstavning varit viktigt och betydelsefullt (Längsjö & Nilsson 2005). Efter att datorer och internet kommit in i skolorna skriver Moats (2005) att rättstavningsprogram och datorer medfört att det finns lärare som tycker att rättstavning är

51

mindre viktigt. Detta kan påverka lärares och elevers inställning till att behöva kunna stava.

Moats (2005) skriver att, trots att dessa rättstavningsprogram finns tillgängliga, behöver elever kunna stava för att de ska kunna använda dem på ett funktionellt sätt. Detta eftersom de behöver veta vilket ord som de ska välja utav de förslag som programmet erbjuder, annars fungerar inte programmet så bra. Detta kan ha påverkat synen på rättstavning i skolan. I DLS-handledningen framträder att elevers kunskaper i rättstavning blivit sämre och sämre med åren, kan detta hänga ihop med skolans och elevers inställning till rättstavning på grund av den utvecklade digitaliseringen? Är rättstavning inte lika viktigt längre? En rimlig slutsats är att det är upp till varje lärare att välja och visa hur prioriterat ett ämne är.

Resultatet från den semistrukturerade intervjun visade att den Intervjuade läraren använde sig av både den analytiska och syntetiska metoden alltså både funktionell och formell metod när hen undervisade eleverna i rättstavning. Att använda sig av båda metoderna innebär variation i undervisningen. Den formella undervisningen har behavioristiska inslag och var mest aktuell i början och mitten av 1900-talet. På senare år har kognitivismen och den sociokulturella lärandeteorin blivit mer använd (Román & Mattlar, 2015). Enkätundersökningens resultat visade att den funktionella, analytiska undervisningen är mest använd enligt respondenterna.

Att kognitivismen och den sociokulturella lärandeteorin blev mer vanlig kan vara en orsak till att den analytiska inlärningsteorin blivit vanligare. Trots att studiens resultat visar att majoriteten av de deltagande respondenterna påstår att de inte arbetar på ett syntetiskt sätt kan studiens resultat påvisa att det finns tydliga behavioristiska inslag i den undervisning som både läraren och några respondenter använder sig av när det gäller rättstavningsundervisning. Att repetera ord genom att träna glosor eller Veckans ord är en sådan aktivitet där eleverna får repetera och memorera ords stavning vilket är centrala delar inom behaviorismen. Utifrån rättstavningsprogrammen på datorerna framträder tydliga inslag av behaviorismen eftersom svar som inte är önskvärda av datorn, rödmarkeras för korrigering. Genom denna markering visar datorn vad som skall korrigeras och det kan upplevas som en bestraffning och repetition där yttre påverkan avgör beteendet.

Studiens resultat visade att den Intervjuade läraren och ett fåtal respondenter använde sig av den formella, syntetiska metoden. Läraren använder sig exempelvis av denna metod genom att i årskurs 2 träna in stavningsregler för sig, att träna in delarna för att kunna använda dem i ett större sammanhang. Enligt Graham och Santangelo (2014) fungerar den formella undervisningen bra för att elever ska lära sig rättstavning oavsett betyg eller vilken förmåga elever har att läsa. Den formella undervisningen fungerar bra för elever i svårigheter och i och med den ger alla elever samma möjlighet till lärande oavsett intresse och engagemang (Daffern

& Mackenzie, 2020). Genom den formella metoden ger läraren eleverna verktyg att klara av stavningen vilket visar på ett behavioristiskt synsätt.

Samtidigt använder sig den Intervjuade läraren även av den funktionella undervisningen, vilket även majoriteten av enkätundersökningens respondenter svarade som den metoden som används mest. Den intervjuade läraren arbetar på ett funktionellt sätt när hen arbetar med stavning i årskurs 1. Detta görs genom att rättstavningsundervisningen utgår från elevernas texter och låter eleverna få kunskaper genom att läsa och skriva mycket. Genom att blanda formell och funktionell undervisning blir rättstavningsundervisningen varierande. Det är enligt

52

Lgr11 lärarens uppdrag att ge eleverna ett lustfyllt lärande med variation för att motivera eleverna till lärande (Skolverket, 2019). Vad påverkar lärares val av undervisningsmetod? Det empiriska materialet indikerar att egna erfarenheter, det kollegiala arbetet och inställning till ett ämne avgör vilken metod lärare väljer att använda. Är detta rätt sätt att välja undervisningsmetod? Studiens resultat visar att den intervjuade lärarens utarbetade blandade metod gav goda stavningskunskaper. Läraren i fallstudien använde sig av repetition och memorering av ord som en del i sin undervisningsmetod när hen använde aktiviteten Veckans ord. Läraren berättade att denna metod användes för att eleverna skulle lära sig att stava ord som var utvalda av läraren tillsammans med en specialpedagog. De utvalda orden hade läraren eller specialpedagogen sett att eleverna hade svårt för. Eleverna skulle genom repetition och memorering av dessa ord, lära sig att stava dem korrekt. Wilde (1990) skriver att lärande genom memorering av ord är föråldrat och skriver att lärande ska ske i skrivandet och att det ska få ta sin tid. Samtidigt skriver Puliatte och Ehri (2017) att den bästa metoden för att lära sig att stava är genom att memorera ord. Även Moats (2005) anser att stavningen behöver bli automatiserad för goda resultat. Inom behaviorismen är repetition och automatisering av ord den metod som är bäst lämpad för att elever skall läras sig rättstavning (Larsen-Freeman, 2012). Ett sätt att träna stavning kan vara genom repetition exempelvis genom glosor och Veckans ord. Larsen-Freeman (2012) skriver att repetition visat sig vara en framgångsrik metod. Moats (2005) betonar vikten av automatisering, att elever behöver lära sig att stava ord automatiskt för att inte behöva lägga energi på detta i den fria skrivningen. Trots detta hör inte denna metod till vanligheterna enligt denna studie. Även om flera forskare skriver att automatisering och memorering av ord är en bra metod för att lära elever rättstavning så används inte denna metod.

Repetition kanske inte upplevs lustfyllt vilket kan vara en orsak till att denna metod inte används lika frekvent nu, men detta medför att det är av största vikt att göra repetitionen roligt eftersom den enligt forskning visar sig ge goda resultat. Atoofi (2019) skriver att repetition är bra men det skall göras på ett varierat sätt. Att tänka på att använda en metod som ger goda resultat och samtidigt göra det på ett lustfyllt och varierat sätt skulle kunna göra metoden mer optimal. Kan den Intervjuade lärares metod med memorering och repetitionsövningar i rättstavning vara en bidragande faktor till den Intervjuade lärarens klass goda resultat på DLS rättstavningstestet? Det empiriska materialet indikerar att memorering genom aktiviteten Veckans ord var både lustfyllt och gav goda resultat enligt den Intervjuade läraren.

Den funktionella metoden var den vanligaste enligt studiens resultat, men respondenterna ser stora brister i elevernas stavningskunskaper. Varför använder sig lärare av en metod som visar sig ge eleverna bristfälliga kunskaper. Om en metod visar att eleverna har stora brister hur kommer det sig att respondenterna är nöjd med metoden och fortsätter använda den? Studiens empiri indikerar att det kan handla om trender och det kollegiala lärandet, man lär av varandra och gör som alla andra.

Det framkom av studiens resultat att en lärares inställning till ämnet, hur prioriterat det är, samt det kollegiala samarbetet är avgörande faktorer för metodval och elevers slutgiltiga förvärvade kunskaper. Den Intervjuade läraren använder är en blandad metod som enligt hen har vuxit fram eftersom. Eftersom det framkom i studien att den intervjuade lärarens metod består av både en formell och funktionell metod blir undervisningen varierande och elever får lära sig på olika sätt. Detta kan vara en bidragande orsak till elevernas höga kunskaper i stavning. Läroplanen

53

är mål och resultatstyrd (SKR, 2021) och med denna styrning innebär det att det inte står i läroplanen på vilket sätt läraren ska ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Detta innebär att det är upp till varje lärare och skola att bestämma vilken undervisningsmetod som de vill använda vilket i sin tur påverkar vilket sätt eleverna får lära sig. I och med denna styrning påverkar lärarens intresse och engagemang vilken undervisning eleverna får. Det är viktigt och ett stort ansvar för läraren att oavsett egna åsikter alltid visa eleverna engagemang och intresse eftersom detta påverkar deras lärande, vilket blir bekräftat i denna studie.

Vilken rättstavningsmetod är då den bästa? Det som kan konstateras utifrån denna studie är att det inte finns något rätt svar i denna fråga. Respondenterna är överens om att den metod som de anser skall användas är den funktionella metoderna men det är dock inte alla som använder sig av den. Även om respondenterna svarar att denna metod är den bästa och att majoriteten av respondenterna använder sig av denna uppmärksammas stora brister i elevernas stavningskunskaper. Det Intervjuade läraren använde sig av en blandad metod av både funktionell och formell undervisning vilket gav goda resultat. Det kan vara så att elevers olika intressen och förmågor måste få avgöra vilken metod som är den bästa. Undervisningen måste anpassas efter elevgrupp och behov. Att bestämma sig för vilken undervisningsmetod man ska använda sig av är inte lätt och kan se olika ut från år till år, elevgrupp till elevgrupp. Det finns forskning som förespråkar varje metod och som styrker dessa vilket medför att det än en gång att läraren har ett stort ansvar vid val av undervisningsmetod.

Studien och dess resultat har fokuserat på rättstavning och mindre på elevers skrivglädje och fria skrivning. Forskning visar dock att dessa saker hör ihop, att elever som har goda stavningskunskaper inte behöver lägga sin energi på att fundera hur ord stavas utan kan fokusera på texten i sin helhet (Moats, 2005). Genom ett eleverna får goda stavningskunskaper blir den fria skrivningen bättre vilket medför att lärares val av metod för att lära elever rättstavning påverkar hela skrivprocessen, vilket Frank och Herrlin (2018) bekräftar. Att motivera eleverna till att stavning är viktigt och bra och göra den delen av svenskundervisningen meningsfull kan då alltså vara avgörande för att elever ska få goda skrivförmågor i sin helhet. Därför är valet av undervisningsmetod som en som lärare väljer att använda sig av i rättstavning viktig för hela skrivprocessen.

6.2.2 Diskussion om Tid, intresse och stavningsregler, brister och