Undervisningsmetoder som ger resultat

När det gäller resultatet av lärarens egen undervisningsmetod studerades ett rättstavningstest som fallstudiens lärares årkurs 3 gjort. För att kunna göra en jämförelse mellan klassens och normgruppernas stavningskunskaper gjordes en sammanställning av det resultat som framkom av testet genom att jämföra hur stor procentandel som klarat de olika orden som stavats i testet.

Testet redovisas nedan genom en tabell. Tabellen visar klassens procentuella rättstavade ord vilket visar vilket resultat lärarens undervisningsmetod.

Tabell 7. Tabell över normgrupperna och fallstudiens resultat av rättstavade ord i DLS rättstavningstest.

Ord Andel

41

Testets utformning har förändrats genom åren därför finns inte något sammanställt medelvärde för resultatet i rättstavningstestet för årskurs 3, därför redovisas testresultaten ord för ord med de ord som testet innehållit både år 1998 och år 2013. Det som framgick av testresultatet var att lärarens klass hade högre procentuell andel rätt på 11 av de 16 orden och ett lägre resultat än båda normgrupperna på fyra av orden. På ett av orden hade klassen högre procentuellt andel rätt jämfört med normgruppen år 2013 men inte än normgruppen år 1998. Tabell 7 visar att elevers stavningskunskaper har blivit sämre från år 1998 till 2013 men klassens resultat visar högre resultat på majoriteten av orden. Den Intervjuade lärarens klass har högre andel procentuellt rätt på 75% av testets utvalda ord eftersom alla ord i testet inte är med i denna analys då alla ord inte har varit lika under både år 1998 och 2013. Orden i tabellen ovan är de orden som varit med i alla tre tester, år 1998, år 2013 och klassens test.

I den Intervjuade lärarens klass var det 14 elever som gjort testet varav 2 av dessa 14 har svenska som andraspråk. Tabellen nedan visar vilket procentuellt medelvärde som de olika grupperna fått vid ett sammanräknat resultat av de 16 orden. Genom att räkna samman alla ordens procentuella andel rätt och sedan dividera detta med 16 vilket är orden, framgick medelvärdet vilket gav en helhetsbild av resultatet.

Tabell 8. Tabell över gruppernas procentuella medelvärde på 16 ord i testet som funnits med i alla år.

Normgrupp år 1998

Denna tabell visar att den Intervjuade lärarens klass fick ett högre resultat än normgrupperna vilket visar att fallstudiens lärares metod gav högre resultat än normgrupperna år 1998 och 2013.

42

I webbenkätens fråga om lärare kunde se resultat av sin stavningsundervisning framkom det att alla 12 respondenter ansåg att deras metod gav resultat i elevers rättstavning. I diagrammet nedan visas att 100 % svarade att metoden som respondenterna använder sig i undervisningen ger resultat i elevers kunskaper i rättstavning.

.

Figur 10. Figuren visar hur många respondenter som anser att den metod som de använder sig av i sin stavningsundervisning ger resultat.

Den vanligaste metoden för stavningsundervisning enligt enkätundersökningen är funktionalisering och trots att respondenterna ansåg att de såg brister i elevers stavning ofta ansåg de att deras metod gav resultat i elevers kunskaper i rättstavning. För att kunna kontrollera elevernas stavningskunskaper använder sig respondenterna av elevernas egna fria texter och i denna fråga var alla respondenter eniga. Det var ingen av respondenterna som använde sig av vare sig tester eller bedömde elevernas stavningsförmåga i elevernas delaktighet i genomgångar. I diagrammet nedan synliggörs att alla svarat att sättet som de använder sig av är genom elevernas fria texter för att kontrollera stavningen.

Figur 11. Figuren visar på vilket sätt respondenterna kontrollerar elevernas stavningskunskaper.

Den Intervjuade läraren berättade i intervjun att en kartläggning över elevernas stavningskunskaper görs i årskurs ett. Läraren använder sig av olika kartläggningsmaterial för att få en bild av elevers olika behov. Vidare berättar läraren att ett samarbete med hemmet och skolan är en fördel för att nå kunskapskraven för årskurs 1 och 3 (se avsnitt 2.3). Att

43

vårdnadshavare är delaktiga i elevernas läxor genom att korrigera texter anser läraren är ett extra lärandetillfälle vilket enligt läraren gynnar elevernas lärande. Den Intervjuade läraren berättar att hen inte behöver läxorna för att kontrollera elevernas kunskaper i stavning, dessa kunskaper ser läraren under skoltiden på lektionerna i deras texter och även genom olika tester för att kartlägga elevernas kunskaper, Detta är något som kommer att återkomma i diskussionsavsnittet.

5.4.1 Analys av undervisningsmetoder som ger resultat

Lärare undervisar på olika sätt och använder sig av olika metoder som kan vara analytiska eller syntetiska (se avsnitt 3.2). Dessa metoder används för att eleverna ska nå de kunskapskrav som Lgr11 ställer i ämnet svenska för elever i slutet av årskurs 1 och i slutet av årskurs 3 (Skolverket, 2019). Dessa kunskapskrav kan kontrolleras på olika sätt och enkätsvaren i denna studie visar att respondenterna kontrollerar elevernas kunskaper genom att titta på elevernas egna fria texter.

Den intervjuade läraren berättar att hen använder sig av flera metoder för att kontrollera elevernas kunskaper, både tester för att kartlägga eleverna och även genom elevernas egna arbeten som görs på skolan. Att kartlägga elevernas kunskaper genom tester eller genom egna arbeten är ett summativt bedömningssätt vilket tyder på ett behavioristiskt synsätt.

Den Intervjuade lärarens metod vid inlärning av stavning som visat sig vara en blandad metod av både den analytiska och syntetiska metoden, visade sig ge högre resultat i jämförelser med normgrupperna både år 1998 och 2013 i DLS Handledningen för rättstavningstestet. DLS rättstavningstest visar på ett mätbart sätt elevernas kunskaper eftersom en rättstavningsmall finns och resultaten jämförs med en normgrupp där endast resultaten räknas. På ett summativt sätt mäts resultatet i siffror och tabeller vilket den behavioristiska lärandeteorin beskriver som vetenskapligt, tydlig och bra.

Läraren nämner i intervjun att hen arbetar mycket med stavning och att hen anser att stavning är viktigt. Det framkommer att läraren själv tycker att det ser ”hemskt” (muntlig kommunikation 18 februari 2021) ut om en text är felstavad och att rättning därför är viktigt, vilket påverkat läraren att prioritera stavningsundervisning. I fallbeskrivningens klass visar eleverna ett stort intresse för stavning berättar den Intervjuade läraren. Detta har gjort att stavning har blivit ett prioriterat ämne för hen och klassen. Lärarens inställning har en betydande roll vilket visar på ett behavioristiskt synsätt eftersom läraren inom behaviorismen har en central roll och ska ge eleverna kunskaper.

Vidare tror den Intervjuade läraren att lärarutbildningens fokus på rättstavning är en del som påverkar i vilken utsträckning stavningsundervisning utövas, att läraren fått lära sig vikten av att stava rätt och att texter som inte är rättade inte får hängas upp på väggarna är en del som påverkat lärarens syn på rättstavning. Även stavningsundervisningens historia har påverkat läraren genom att hen har sett olika metoder och arbetat efter dem under sina verksamma år, trender över hur stavning ska läras ut har varierat vilket har medfört att läraren nu arbetar med en blandad metod av både den formella och funktionella metoden alltså både analytiskt och syntetiskt. Denna studie har visat att denna blandade metod givit goda resultat i stavning eftersom den Intervjuade lärarens klass har hög andel rättstavade ord i testet. Lärarens

44

prioriterade stavningsundervisning visade sig i denna studie ge högre resultat än normgruppen i DLS-handledningen viket tydligt gick att utläsa eftersom testets resultat gick att avläsa i siffror och därmed bedömas summativt genom att titta på elevernas nuvarande kunskaper, vilket är att föredra enligt behaviorismen.