Metoddiskussion

Denna studie har grundat sig i en fallstudie bestående av en semistrukturerad intervju med en yrkesverksam lärare, samt ett rättstavningstest utfört av den intervjuade lärarens klass som är en årskurs 3. Studien består även av en webbenkät som skickat ut till lärare som undervisar i årskurserna 1–3 eftersom eleverna i dessa årskurser har kunskapskrav som behandlar stavning (Skolverket, 2019). I metoddiskussionen diskuteras metodvalens för- och nackdelar samt lyfts både positiva och negativa upplevelser av metodens användningsområde. Metoderna i studien kompletterade varandra genom att fallstudien bestående av en lärare som gav en fördjupad kunskap om en metod och denna data kompletterades av en enkätundersökning bestående av beprövad erfarenhet i form av ett flertal lärare vilket kompletterar med en mängd. Även rättstavningstestet medförde viktiga data i form av elevers kunskaper inom ämnet rättstavning.

6.1.1 Fallstudiens för- och nackdelar

Fallstudien bestående av den semistrukturerade intervjun och rättstavningstestet användes för att se vilket resultat en lärares stavningsundervisning ger. Fallstudien visar en lärares undervisningsmetod vid inlärning av rättstavning och denna lärare får representera verkligheten (Ejvegård, 2009, s. 35). Fördelen med en fallstudie är att det är lätt att få en inblick i lärarens sätt att arbeta. Studien är relativt liten eftersom det är få personer inblandade och datainsamlingen skedde inte över en lång tid vilket kan uppfattas som en nackdel. I och med att jag gjort min sista VFU i denna klass är jag inte beroende av datainsamlingen i samma utsträckning som jag hade varit om jag inte kände till klassen och lärarens metod sedan innan vilket gjorde att det inte spelade lika stor roll att fallstudien inte utspelades under en lång tid.

En fallstudie gjorde det möjligt att kombinera både en intervju och ett rättstavningstest vilket var bra för att kunna studera sambanden mellan undervisningsmetoden och elevernas resultat på rättstavningstestet. Detta gör det möjligt att studera och analysera denne lärares metods funktion när det gäller elevers kunskaper i rättstavning. Fallstudien gör det möjligt att både ta del av den Intervjuade lärarens ord om sin undervisningsmetod och att genom rättstavningstestet se utfallet av metoden. En annan fördel med att göra en fallstudie är att det i en fallstudie kan vara att en lärare får representera helheten i stället för att hitta många lärare med samma metod och studerad detta. I en fallstudie får en lärare representera helheten vilket underlättar arbetet med studien. Denna fördel kan även upplevas som en nackdel eftersom

46

verkligheten inte helt och fullt kan representeras av en enda person. Det är viktigt att ha detta i åtanke när slutsatser dras och resultatet sammanställs (Ejvegård, 2009, s. 35). I denna studie passade en fallstudie bra att göra eftersom en lärares undervisningsmetod ville studeras och analyseras. Fallstudien gjorde det möjligt att fördjupa mig i lärarens egen undervisningsmetod och analysera för och nackdelar med den samt att titta på vilka faktorer som är avgörande för klassens kunskaper i rättstavning

6.1.2 För- och nackdelar med den semistrukturerade intervjun

I fallstudien ingick en semistrukturerad intervju med en verksam lärare i en årskurs 3. Att jag valde att göra en semistrukturerad intervju berodde på att jag ville ha möjligheteter att ställa följdfrågor. Genom att göra en semistrukturerad intervju gavs jag möjlighet att ställa fördjupande frågor som kunde beskriva lärarens metod på ett djupare plan vilket är en fördel. I denna studie uppkom följdfrågor både under intervjun och när materialet bearbetades, då skickades ett mejl till hen som besvarade frågorna skriftligt. Under bearbetningen av materialet från intervjun upptäcktes luckor för en mer djupgående förståelse av den Intervjuade lärarens metod. Detta ledde till en komplettering med frågor som skickades till den Intervjuade läraren via mail (Se bilaga 6). En semistrukturerad intervju ger möjligheter till att ställa sådana följdfrågor för att få svar som inte planerats i förväg men som framkommer under samtal och som passade studiens syfte och frågeställningar (se frågeställningarna i avsnitt 1.1).

Platsen för intervjun kan spela roll och i denna intervju var den utvalda platsen lärarens klassrum. En fördel med att intervjun gjordes i lärarens klassrum var att det blev en avslappnad miljö att sitta i för båda parter under intervjutillfället. Det fanns även nackdelar med detta val av plats då både lärare och elever kom in under intervjun, vilket gjorde att intervjun blev avbruten ett flertal gånger vilket medförde att vi tappade tråden några gånger. I och med avbrotten blev samtalet uppdelat och flytet i samtalet blev stört. Några gånger fick vi börja om och ibland försöka memorera var i frågan och svaret vi var när vi blev avbrutna. Intervjun spelades in för att få ett mer avslappnat samtal samt att inget skulle gå förlorat. Det kan vara svårt att hinna med att skriva ner allt som sägs i en intervju och därför är inspelning bra. När transkriberingen av intervjun skulle göras var en inspelning bra för att kunna i lugn och ro skriva ner exakt vad den intervjuade personen sagt. Efter en transkribering gjorts kunde en tematisering av materialet göras genom att markera olika teman i texten med olika färger för att se mönster. I denna studie som skall visa en lärares metods resultat passade en semistrukturerad intervju bra, eftersom den gav mig möjlighet att komplettera mina frågor och fördjupa dem vid behov. Den semistrukturerade intervjun ger studien kunskaper kring lärarens metod.

6.1.3 För- och nackdelar med DLS rättstavningstest

För att få ett mått och kunna se utfallet av en lärares rättstavningsundervisning gjordes ett rättstavningstest, det testet som användes var DLS rättstavningstest. Genom att använda mig av DLS rättstavningstest fick jag tillgång till rättvisa instruktioner, rättningsmallar och normgrupper att kunna jämföra resultat med. DLS rättstavningstest är beprövat och utformat

47

utifrån läroplanens centrala innehåll och syfte. Rättstavningstestet har använts i många år och två olika normgrupper finns med i handledningen för att kunna jämföra en klass eller elevs resultat. Testet innehåller tydliga rättningsnycklar vilket ger en rättvis bedömning av elevers stavningskunskaper eftersom egna tolkningar är minimerade i boken. Normgrupperna som finns med i handledningen underlättar för lärare när de ska titta på resultat från sin egen klass och för att kunna titta på deras kunskaper i relation till normgrupperna. Det finns en normgrupp för året 1998 och en för året 2013. Detta kan visa mönster på områden som elever haft svårigheter inom genom tid eller om resultaten blivit bättre eller sämre genom åren. I och med att dessa resultat kan avläsas kan egna reflektioner om sin egen undervisning analyseras för att se om den ger eleverna de förutsättningar som de behöver för att nå de kunskapskrav som finns i läroplanen.

Testets begränsning är att det inte är anpassat efter olika elever och olika behov. Det finns inte med några anpassade instruktioner om en elev är i behov av ett annat sätt att få en instruktion.

Alla elever har inte samma förutsättningar och alla lär sig inte på samma sätt och därför hade det kunnat finnas med fler alternativa instruktioner för elever i svårigheter.

I DLS-handboken (Järpsten & Taube, 2013) finns även andra prov som visar elevers kunskaper i andra delar av svenskämnet. Dessa prov kompletterar rättstavningsprovet för att ge en helhetsbild av elevens kunskaper i hela ämnet. Detta är en fördel för att kunna se elevens kunskaper och för att kunna se samband som kan förklara eller förtydliga elevers olika resultat och kunskaper. I denna studie studerades elevernas kunskaper i stavning vilket DLS rättstavningstest visade på ett tydligt sätt. Genom att testet är använt och beprövat under många år känns det pålitligt och ger en bra bild av elever i årskurs 3 och vilka kunskaper inom rättstavning som är önskvärda i den åldern samt att den visar om elever är i behov av extra hjälp med stavning. DLS rättstavningstest (se avsnitt 4.2.4) gav denna studie en tydlig bild av elevers kunskaper i stavning, den gav inte någon bild av elevers skrivförmåga i allmänhet men eftersom denna studie behandlade elevernas stavningsförmågor efter att de blivit undervisade med den Intervjuade lärarens metod uppfyllde detta prov, studiens syfte på ett tillfredsställande sätt.

Testet passade studiens syfte genom att den visade elever stavningskunskaper på ett kvantitativt sätt där resultatet tydligt kunde avläsas. Att jag valde att använda mig av just detta rättstavningstest beror på att det är ett redan utprovat material med tydliga instruktioner och rättningsanvisningar samt rättningsnycklar som skulle på ett rättvist sätt visa elevernas kunskaper i rättstavning. Att provet har tydligt instruktioner och rättningsnycklar samt är kopplat till läroplanens centrala innehåll gör provet lättanvänt, tydligt och tillförlitligt.

6.1.4 För- och nackdelar med webbenkäten

Genom att välja att göra webbenkäter kunde jag göra ett urval där jag valde att rikta in mig på lärare i årskurserna 1–3 i två kommuner i norra Sverige. Chansen att få in en större mängd material fanns, då en webbenkät gör det enkelt att skicka till vilket del av världen eller Sverige som önskas. Hade jag valt att göra intervjuer hade en risk varit att jag inte fått så högt deltagande på grund av de omständigheter som råder i välden med pandemin. Det hade varit mer tidskrävande både för respondenterna och för mig att genomföra intervjuer för att få in material

48

från ett större antal lärare. I och med att jag använde mig av enkäter fanns inte några behov av fysiska möten vilket är bra när det råder restriktioner kring fysiska möten för tillfället på grund av pandemin. Enkäten är till största del kvantitativ och den sammanställs med hjälp av diagram som visar både antal och procentuell fördelning.

Fördelar med att denna enkät är kvantitativ är att frågorna är utformade för att få reda på vilka utav de förbestämda svaren i frågorna som är vanligast förekommande. Frågorna och svarsalternativen fungerar för att begränsa alternativen för att lättare kunna se samband och jämföra på ett rättvist sätt utan tolkningar som kan bli missvisande. En annan fördel med att de är kvantitativa är att frågorna är lätta att sammanställa och analysera. I en enkät är kvantitativa frågor passande eftersom det finns färdiga svarsalternativ som respondenterna kan välja mellan och tiden att utföra enkäten blir då inte så lång vilket kan vara en fördel då fler respondenter kan ta sig tid att svara på enkäten. Denna metod används bland annat för att ge studien tyngd genom beprövad erfarenhet, vilket en mängd lärare kan ge. Enkäten kompletterar fallstudiens empiri genom att det är en mängd respondenter som ger en bredare syn på rättstavningsmetoder, begränsningar och korrigering av stavfel.

Nackdelar med enkäterna är att lärarna inte får en uppfattning om mig som forskare och att det kan vara lättare att låta bli att fylla i enkäten då ingen personlig kontakt finns. Problemet med webbenkäter är att det är lätt för respondenterna att undvika att öppna länkar och email som har en okänd avsändare samt att mailet kan hamna i skräpposten. I och med detta problem är det bra att informera respondenterna innan om enkäten som ska komma för att göra dem intresserade och för att de ska veta vad enkäten handlar om (Ejlertsson, 2019). I denna studie var det inte så hög svarsfrekvens, jag fick höra att det var skolor som inte fått enkäten eller som hittat den i skräpposten vilket kan vara orsaken till det låga deltagandet. Min önskan var att få in över 10 enkätsvar för att kunna göra en rättvis analys av empirin, vilket jag fick när 12 respondenter svarade. Andra nackdelar med denna metod kan vara att respondenterna inte har möjlighet att ställa följdfrågor, att svaren är förutbestämda och kanske inte överensstämmer med de svar som de själva valt om det funnits öppna svarsalternativ (Ejlerstsson, 2019). En annan nackdel med enkäter är att jag som forskare inte heller kan ställa följdfrågor om det uppkommer sådana vid sammanställning av empirin.

Syftet med denna studie är att titta på olika samband mellan lärares metodval samt resultat som de säger sig se i sitt arbete. Jag behövde få information och material som jag skulle kunna använda mig av för att studien skulle vila på beprövad erfarenhet och detta kunde jag få genom att samla in en större mängd svar för att göra studien trovärdig.

6.1.5 Reliabilitet och validitet

Det är viktigt att en studie använder sig av rätt verktyg för att se till att undersökningen verkligen visar det som studien efterfrågar, att teorin och undersökningens metoder samspelar vilket kallas för validitet (Patel & Davidson, 2011). I denna studie används enkäten och fallstudien som verktyg för att undersöka samband mellan metoden och andra lärares inställning till stavning och rättning.

49

Med reliabilitet menas att studiens metod ska vara tillförlitlig, att personen som utför undersökningen skall vara neutral och att studien ska utföras på ett tillförlitligt sätt vilket kallas för reliabilitet. I denna studie kan detta vara svårt eftersom den intervjuade inte alltid svarar hur hen gör och därför är det av betydelse att tänka på att svaren på intervjun ger svar på frågorna om hur läraren säger att hen gör vilket inte alltid är samma sak som vad som görs i praktiken och då är det viktigt att tänka på att tydliggöra detta när forskningsfrågor besvaras (Patel &

Davidson, 2011).

För att få en bra kvalitet på en kvalitativ studie krävs noggrannhet, bra instrument och en bra teoriunderbyggnad vilket kallas för validitet och denna ska genomsyra hela forskningsprocessen. Reliabiliteten i en kvalitativ studie är inte lika viktig eftersom validiteten ska genomsyra hela processen (Patel & Davidson, 2011).

Studien som gjorts vilar på vetenskaplig grund i och med att litteratur och forskning studerats.

Samtidigt vilar studien på beprövad erfarenhet då enkäter med frågor kring lärares inställning till stavningsundervisning skickades till ett antal verksamma lärare som fick avge sina svar om deras inställning till stavningsundervisning och rättning. Jag använde mig av enkäter för att få så många svar som möjligt för att studien skulle bli så tillförlitlig som möjligt, vilket enkäter kan ge genom att nå många respondenter. Genom enkäterna får studien en bredd av beprövad erfarenhet som bekräftar eller dementerar lärares undervisningsmetoder. Enkäterna ger studien en tillförlitlighet genom fler respondenters åsikter och svar.

Frågorna skulle vara tydliga för att undvika missförstånd för att enkätens svar skulle vara lätta att analyseras. Att jag använde mig av mest kvantitativa frågor och kvantitativa resultat av elevers rättstavningstest beror på att denna metod baseras på siffror vilket inte kan misstolkas.

Studien är även kvalitativ genom intervjun som gjorts med läraren, där svaren transkriberats och analyserats tematiskt för att hitta svar på studiens forskningsfrågor. Enkelheten och tydligheten med enkäten är att den är lätt att rätta då detta sker automatiskt med tabeller och diagram. Svaren sammanställs gemensamt och enskilt både hela enkäten tillsammans och varje fråga för sig vilket gör det lättare att kunna gå in i en enkät och se sambanden i svaren. Enkäten gör det möjlighet att titta på enskilda svar och även sammanställda svar.

Det är viktigt att det tydligt framkommer i studien vad som är tolkningar och vad som är fakta och citat för att vikt att det tydligt framkommer i studien vad som är tolkning av forskaren och vad som är citat för att studien ska bli så tillförlitlig som möjligt och för att kunna skilja på dessa delar.

Vidare använde jag mig av ett rättstavningstest, DLS (Järpsten & Taube, 2013) som är beprövat under många år och som är baserat på läroplanen, Lgr11 (Skolverket, 2017). Genom att använda detta test får studiens resultat ett rättvist resultat och normgrupperna ger studien möjlighet att jämföra klassens resultat med normgrupper vilket gör dem jämförbara i en större kontext.

Rättstavningstestet bedöms lika för alla som utför det och alla får samma instruktioner samt rättningsnycklar och kvalitativ analys finns skrivet i handledningen. Detta gör att provet inte skiljer sig åt vid bedömning av provet och alla bedöms på samma sätt.

50