Rätta för resultat

I lärarintervjun framkom att läraren som undervisat i 23 år fått lära sig under sin utbildning vikten av rättning och rättstavning. Den intervjuade läraren berättade om sin egen lärarutbildning där de fått lära sig vikten av att endast visa upp texter som var rättade för allmän beskådan, en elevtext med felstavningar fick inte hängas upp på väggen. Läraren berättar även om att sin egen inställning till rättstavning påverkar hur prioriterat det ämnet blir. Under utbildningen fick läraren själv göra ett stavningstest vilket visade på lärarutbildningens syn på rättstavning och detta tror läraren kan ha satt spår i hur prioriterat stavning och rättning blivit i hens egen metod av stavningsundervisning.

Läraren själv anser att gemensam rättning tillsammans med eleven är att föredra, att eleven själv får vara med och rätta är något som läraren tror är bättre för elevens lärande. Om eleven endast får se sina stavfel när läraren uppmärksammat dem är det inte säkert att eleven tar till sig korrigeringen och hur ordet egentligen skall stavas säger den intervjuade läraren. När rättningen sker tillsammans med eleverna får de läsa upp sin text och upptäcker då ofta själv sina stavfel.

Ibland finns inte tid för den gemensamma rättningen och då rättar läraren själv genom att stryka under det felstavade ordet och skriva den rätta stavningen ovanför, sedan får eleven titta på sitt arbete själv och rätta de korrigeringar som finns. Läraren berättar att det finns elever i större behov av stöttning och där prioriterar hen att sitta tillsammans och rätta för att eleven själv kan ha svårt att hitta sina egna stavfel, om eleven inte har dessa förmågor eller kunskaper.

När det gäller rättning och läxor berättar läraren att hen anser att läxan är ett lärandetillfälle där vårdnadshavarna får möjlighet att hjälpa sina barn att rätta en text gemensamt innan den skickas in, vilket den intervjuade läraren föredrar. Om texten är rättad hemma får eleven ett extra lärandetillfälle vilket hjälper eleven in sitt lärande. Läraren berättar att hen inte använder läxorna för att bedöma elevernas kunskaper, utan att läxorna är till för att få träna mer på exempelvis att skriva och då är rättning i hemmet en tillgång enligt läraren.

Enkätundersökningen innehöll frågor om rättning för att få en bild av fler lärares inställning till rättning. Respondenterna fick svara på frågan om de upplever att eleverna lär sig att stava genom rättning av stavfel. Denna fråga hade en skala från 1–4 där 1 betyder att eleverna aldrig lär sig av rättning och 4 betyder att de alltid lär sig av rättning.

37 Figur 7. Figuren visar hur frågan i enkäten var formulerad.

I denna fråga var alla lärare som svarade enhälliga och valde ett alternativ på den övre delen av skalan vilket blev nummer 3.

Figur 5. Figuren visar ett diagram över respondenternas svar om elever lär sig stava genom rättning av stavfel.

Alternativ 1 betyder att eleverna aldrig lär sig av rättning och alternativ 4 att eleverna alltid lär sig av stavfel.

alternativen mellan är en värdering som respondenterna får avgöra själv.

Respondenterna i enkätundersökningen svarade även på frågan om hur ofta de ansåg att stavfel skall rättas. Även denna fråga besvarades med 4 alternativ där respondenterna fick värdera sitt svar.

Figur 8. Figuren visar hur frågan formulerades i enkäten.

Svarsalternativ 1 betydde att stavfel aldrig skall rättas och alternativ 4 innebär att stavfel alltid skall rättas. 1 respondent anser att stavfel alltid skall rättas, 6 respondenter har kryssat i alternativ 3 och 5 respondenter placerade sina svar på nivå 2 i denna fråga.

38

Figur 9, Figuren visar respondenternas svar i frågan om hur ofta stavfel skall rättas. Nivå 1 betyder att det aldrig skall rätts stavfel och nivå 4 betyder att stavfel alltid ska rättas. Alternativen mellan är en värdering som respondenterna går avgöra när de svarar.

I enkäten finns frågor med svar som innehåller fritext och dessa svar har studerats och en tematisk analys har gjorts för att skapa en tabell över de mest frekventa svar som uppkom i enkätsvaren. En av dessa frågor var:

● Vad ska rättas?

Respondenternas svar delades in i teman/kategorier och dessa är sammanställda i tabellen nedan. En lärare kan ha sagt flera saker samt att flera lärare kan ha svarat samma sak men med olika ord. Tabellen nedan visar finns hur många som svarat det som står i den kategorin. Det framkom flera gånger samma svar men med olika sätt att benämna dem vilket finns med i tabellen, detta var de teman som framkom i enkätsvaren. Det var 12 svar och en lärare kan ha med svar i flera olika teman eller kategorier.

Tabell 5. Tabellen visar vad respondenterna anser skall rättas när det gäller elevernas stavning och hur många som svarat detta alternativ.

Vad ska rättas? Hur många respondenter svarade detta.

* Högfrekventa ord, Vanligt förekommande ord, återkommande ord

6

* Rätta utifrån elevens kunskapsnivå

* Utifrån elevens mognad och förmåga

* Sådant som de borde kunna för sin ålder

3

* Sagor

* Texter

2

39

Det vanligaste svaret bland respondenterna är att högfrekventa och vanligt förekommande ord är det som ska rättas men även att rätta elevers texter utifrån elevens kunskapsnivå och mognadsnivå. Ett svar som framkom i denna fråga var vikten av att anpassa rättningen till varje individ och att frekvensen på rättningen sker utefter vad som passar den eleven.

I enkäten fanns en fråga om hur stavfel skall rättas och respondenterna fick svara med en fritext.

Svaren har sammanställts och delats upp efter olika teman för att tydliggöra vilka svar som uppkom. Därefter fördes varje lärares svar in i tabellen efter vilket tema som svaret passade in i och alla svar räknades samman för att se vilket som enligt respondenterna var den vanligaste metoden för rättning. Totalt var det 12 lärare som svarade på frågan men någon lärare svarade flera saker vilket gör att antal svar inte överensstämmer med hur många som svarade.

Tabell 6. Tabell över hur respondenterna tycker att rättning skall ske och hur många som svarat de olika alternativen.

Metod Antal svar

*Tillsammans med eleven (för att göra dem stavnings medvetna).

*Samtal där läraren ger exempel.

6

*Eleven får rätta själv

*Tala om för eleven den rätta stavningen och låta eleven rätta det själv.

2

I texter. 3

Markera felstavade ord. 2

I fritextsvaren framkom att det är viktigt hur rättningen går till och att röd penna inte är lämpligt, respondenten skriver att rättningen inte får döda skrivglädjen hos eleven, rättningen måste anpassas efter varje elev skriver läraren. Rättningen skall ske varsamt och att eleverna får känna att de lyckas är en viktig del enligt respondenterna.

5.3.1 Analys av Rätta för resultat

Den behavioristiska lärandeteorin menar att feedback skall ske kontinuerligt och i elevens eget tempo. I studien framkommer det att både den Intervjuade läraren och respondenterna anser att elever lär sig av rättning men att den helst skall ske gemensamt men eleverna. Genom att rätta tillsammans ger får lärarna möjlighet att ge eleverna feedback och eftersom den Intervjuade läraren rättar tillsammans med varje enskild elev får eleven lära sig i sitt eget tempo vilket behaviorismen anser är den rätta metoden. Studien visar att lärare anser att rättning är en metod som elever lär sig av men när det kommer till hur mycket som skall rättas blir svaren mer tvetydliga, lärarna i enkätundersökningen beskriver ofta att rättningen måste anpassas till varje elev och att det skall ske varsamt. När det kommer till hur lärare rättar så sker detta på flera olika sätt men både läraren i fallstudien och ett flertal lärare i enkätundersökningen önskar att

40

kunna rätta tillsammans med eleven för att eleven skall lära sig att stava. I och med detta får eleven vara delaktig i sitt eget lärande och se och upptäcka sina felstavningar själv. Även vårdnadshavare kan vara till hjälp när det gäller rättning som metod eftersom eleverna får ett extra lärandetillfälle när läxor görs och rättas i hemmet enligt den Intervjuade läraren. Detta blir en sorts repetition för eleven vilket behaviorismen anser vara en bra metod.

När det kommer till vad som lärare anses skall rätta är det elevnära och högfrekventa ord som nämns. Respondenterna rättar texter och anpassar rättningen efter elevens mognad och kunskaper. Något som framkom i intervjun var att läraren inte fokuserade så mycket på vilka ord som ska rättas utan mer på vilken elev det är och att rättningen måste anpassas efter varje elev både vilken mognad eleven har, vilka kunskaper, hur eleven klarar av att ta rättning, rättningen måste anpassas utefter eleven.