Diskussion, processtudien

5.4.1 Metoddiskussion

Processtudien har genomförts med hjälp av tre olika delstudier, intervjuer, dag- böcker och enkäter. Var och en för sig har dessa datainsamlingsmetoder både för- och nackdelar. Intervjuerna har fungerat som inspiration och ökad förståelse för hur elever och handledare tänker. Dessa kunskaper har utnyttjats för utformningen av dagböckerna och enkäterna. Antalet intervjuer var litet eftersom bara 5 par (handledare och elev) ingick. Under förarbetet till förslaget till en stegvis förarut- bildning i Sverige genomfördes som ett delprojekt liknande intervjuer med ytter- ligare 12 elever och 23 handledare. Resultaten från dessa har också utnyttjats.

Dagböckerna och enkäterna har kompletterat varandra i den meningen att dag- böckerna har kunnat visa hur övningskörningen fördelat sig över veckans dagar och över hela utbildningstiden. Eftersom enbart ett urval veckor har mätts har dessa resultat lägre tillförlitlighet för att visa den totala situationen för hela övningskörningsperioden. Här har i stället enkäterna fått fylla en uppgift. På så vis har de tre metoderna kompletterat varandra. Vad gäller dagböckerna skall också poängteras att de redovisade resultaten ej pga. sin begränsade storlek kan genera- liseras till populationen i övrigt. Däremot ger de en kompletterande och hypotes- genererande bild till enkätresultaten.

Ett bekymmer med enkätutskicket har varit svårigheterna att definiera ett riktigt urval. Detta innebar att det varit omöjligt att exakt definiera storleken på bortfallet. Eftersom erfarenheten från många liknande studier som riktar sig till unga bilförare och handlar om deras erfarenheter från utbildningsperioden m.m., visat att svarsprocenten i regel ligger runt 80 % kan man troligen anta att en liknande situation gällt även i denna studie.

Ytterligare argumentation kring hur datainsamlingsmetoderna preciserades har redovisats i metodavsnittet 5.2 ovan.

5.4.2 Resultatdiskussion

Intervjuer, dagböcker och enkäter har framför allt använts för att kunna ge en så fyllig bild som möjligt över hur den privata övningskörningen bedrivs och ge upp- slag för hur den kan förbättras. Resultaten visar att man övningskört ca 112 timmar privat och 14 timmar i trafikskola per person under sin utbildning. Dessa timantal stämmer tämligen väl överens med resultaten från 16-års utvärde- ringen där det visade sig att motsvarande siffror var 108 timmar privat övnings- körning och 11 timmar i trafikskola för de som utnyttjat möjligheten att övnings- köra från 16-års ålder (Gregersen m.fl., 2000). Sålunda verkar mängden övnings- körning som bedrivs både privat och på trafikskola vara lika omfattande år 2000 som den var under perioden 1994–1996 då 16-årsutvärderingen genomfördes.

Resultat från både enkäter och dagböcker tyder på att det är ovanligt att man tar trafikskolelektioner innan man börjar övningsköra privat. Att ta lektioner på trafikskola är något som man verkar spara till slutet av sin utbildning. En skillnad som framkommer i föreliggande undersökning är dock att kvinnor verkar öva mer på trafikskola jämfört med männen, medan det omvända gäller för den privata övningskörningen. Detta innebär att den totala mängden övningskörning blir större för männen än kvinnorna. Resultaten pekar också på att man övar mer ju närmare uppkörningen man kommer. Dagboksanteckningarna tyder dock på att männen övningskör privat mer jämnt – i tidsåtgång räknat – under hela sin utbild- ningstid, medan kvinnorna kör klart mer i slutet av sin utbildning jämfört med i början.

Vidare är det tydligt att man oftast övningskör privat i samband med att något ärende ska uträttas. Det är enbart i början av utbildningen som det är vanligare att man faktiskt åker ut med syftet att enbart övningsköra. Man kan också konstatera att det är vanligare att kvinnliga elever åker ut enbart med syfte att öva jämfört med manliga elever.

Den privata övningskörningen bedrivs under alla veckans dagar, men man kör oftare, längre och mer jämnt över dygnets timmar under lördagarna och söndagarna. Tidsbrist verkar vara den största anledningen till att den privata övningskörningen inte bedrivs vissa veckor. Den privata övningskörningen

bedrivs vanligen under goda förhållanden, dvs. när det är lite trafik, dagsljus, torrt väglag och uppehållsväder. Enkätresultaten tyder dock på att relativt stor andel även övar i mörker, på våt vägbana och vid nederbörd. Halt väglag är dock ett för- hållande som man tränar sällan i. Dagboksanteckningarna visar att man övar oftare i mycket trafik ju längre man kommit i sin utbildning och att män övar mer jämfört med kvinnorna under förhållandena nederbörd, vått väglag och i mörker. Landsvägskörning och stadskörning är de trafikmiljöer som den privata övnings- körningen oftast bedrivs i och männen tränar något oftare jämfört med kvinnorna i de flesta trafikmiljöer. Hösten är den årstid man övar oftast under, medan övning under vintern är ovanligast.

Även om resultaten visar att man sällan utgår från kursplanen vid den privata övningskörningen, så finns det områden i denna som behandlas tämligen ofta. Exempel på sådana områden är hastighetsanpassning, avsökning, rena manövre- ringsuppgifter, riskbedömning, insikt om den egna begränsningen och körning i korsningar. Vissa moment verkar man träna på i klart högre utsträckning i slutet av sin utbildning jämfört med i början. Detta gäller t.ex. körfältsbyte, körning i cirkulationsplats, körning i ej ljusreglerade korsningar och körning vid övergångs- ställen/cykelöverfarter. Männen har i regel övat oftare på de olika momenten än kvinnorna. Detta gäller framför allt momenten hastighetsanpassning, körfältsbyte, körning i cirkulationsplats, körning i ljusreglerade korsningar och övning i om- körning. Det är sällsynt att man i förväg går igenom vad man skall göra innan man åker ut på ett privat övningskörningspass. Det är också ovanligt att man gör någon teorianknytning innan ett övningspass. I de fall som det förekommer teorianknyt- ning så sker den i regel under själva övningspasset. Vad gäller teorin så sker vanligen detta utan att man använder något speciellt material som hjälpmedel. Kursplanen används endast av drygt 8 %. I de fall något material används är det oftast någon teoribok (ca 28 %) eller något datorbaserat hjälpmedel (ca 15 %). Dagboksanteckningarna visar att teorianknytningen ökar ju längre tid man övningskört och att det är vanligare att kvinnorna har teoretisk anknytning jämfört med männen.

Vanligen har eleverna 2 handledare (far och mor). I genomsnitt är handledaren 48 år gammal, har haft körkort i 28 år och kört ca 2000 mil/år. Det förekommer dock en stor spridning i materialet vad gäller handledarens ålder. Den yngsta är 24 år och den äldsta 77 år. De flesta handledarna har handlett 1 eller 2 elever och samarbetet elev/handledare fungerar bra. Däremot rapporterar de flesta ett litet eller inget stöd från någon trafikskola vad gäller information om hur man på bästa sätt kan bedriva den privata övningskörningen. Den huvudsakliga orsaken till detta är att man inte haft någon kontakt med trafikskola förrän i slutet av utbild- ningsperioden.

Drygt 40 % rapporterar att handledaren vid något tillfälle (2,8 tillfällen i genomsnitt) varit tvungen att ingripa under den privata övningskörningen. Detta ingripande har oftast skett genom att handledaren ropat till för att uppmärksamma eleven på något, men det är även tämligen vanligt att handledaren tagit tag i ratten eller använt handbromsen vid ingripande. Knappt 3 % har varit inblandad i en olycka under privat övningskörning, men endast 2 elever av dessa har varit med i mer än 1 olycka. På senare år har det debatterats kring att införa dubbelkommando i den privata övningskörningen. I föreliggande undersökning är handledarna något mer positiva till ett införande av dubbelkommando jämfört med eleverna, även om åsikterna kring detta i stort fördelar sig jämnt mellan bra-sidan och dåligt-sidan. Dubbelkommando kan vara en åtgärd för att förbättra säkerheten under den

privata övningskörningen, men det är inte säkert. Ett införande kan i värsta fall t.o.m. leda till fler i stället för färre olyckor. Exempelvis kan fler olyckor inträffa för att handledaren använder dubbelkommandot på ett felaktigt sätt (som att bromsa i för många situationer med resultatet att övningsbilen blir påkörd av bakomvarande fordon) eller att eleven lämnar över för stort ansvar på handledaren genom att räkna med att han/hon ordnar upp alla situationer.

Drygt 80 % av handledarna tycker att det varit lätt att verka som privat handledare, men drygt 54 % anser trots detta att de skulle behöva kompletterande kunskaper i form av utbildningsmaterial (39,5 %) eller utbildning (14,7 %).

Eleverna har i enkäten även fått bedöma sin egen förmåga som bilförare jäm- fört med bilförare i allmänhet i ett antal situationer. Att köra försiktigt och att reagera snabbt är förmågor som män anser sig vara klart bättre på än förare i all- mänhet. Männen anser sig dock bättre än den förare i allmänhet på alla 11 situa- tioner som det frågas om i enkäten. Kvinnorna anser sig bättre än förare i all- mänhet i 8 av de 11 situationerna, framför allt anser man sig bättre på att köra försiktigt, vilket också är den enda situation som kvinnorna anser sig bättre på än männen. Däremot anser kvinnorna sig vara sämre än förare i allmänhet vad gäller att köra i halt väglag, häva en ofrivillig sladd och att klara av kritiska situationer.

6

Övningskörningsolyckor