Förslag till ny stegvis utbildning

I propositionen ”Nollvisionen och det trafiksäkra samhället” (prop. 1996/97:137) föreslår regeringen en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet. I den lyfter regeringen fram ett antal viktiga områden där åtgärder bör vidtas för att förbättra trafiksäkerhetssituationen. I oktober 1997 antog riksdagen propositionen. Det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet är därmed att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Regeringen uppdrog i december 1997 till Vägverket, som ett led i detta arbete, att utveckla ett förslag till en ny förarutbildning. I uppdraget sägs:

”Vägverket skall i samverkan med berörda myndigheter och organisa- tioner utreda och lämna förslag till utformning och införande av ett stegvist förarutbildningssystem. Syftet med det nya utbildnings- systemet skall vara att nya förare skall debutera på en väsentligt lägre risknivå än i dag. Arbetet skall präglas av helhetssyn och långsiktig- het och skall samordnas med utvärderingen av den s.k. 16-års-refor- men som Vägverket fick i uppdrag att göra.”

Vägverket utarbetade under 1998 och 1999 tillsammans med ett antal experter ett förslag till ny utbildning.

Vägverkets utgångspunkt i sitt slutförslag till regeringen var att förarutbild- ningen ska ses som en del i en långsiktig trafikantutbildning som påbörjas i tidiga år och löper genom hela livet. Vägverket konstaterar också att det krävs en radikal förändring om förarutbildningen, på ett mer kraftfullt sätt än vad som är fallet idag ska kunna bidra till en förbättrad trafiksäkerhet. Det innebär att förarutbildningen måste förändras både i sin struktur och till sitt innehåll. Detta kommer också att beröra de aktörer som är inblandade i utbildningen.

Mot den bakgrunden föreslog Vägverket att det stegvisa förarutbildnings- systemet skulle få följande utformning (texten citerad från Vägverkets publikation om stegvis förarutbildning (Vägverket 1999):

• Inledande förberedande utbildning för eleven. Utbildningen bör vara ett av kraven för att eleven ska få påbörja den egentliga förarutbildningen. Det kan vara en övergripande trafikantutbildning som påbörjas i förskolan och löper genom hela skolsystemet. Genom en sådan trafikantutbildning borde den blivande föraren redan ha fått de grundläggande värderingar och baskunskaper som krävs för att delta i vägtrafiken innan förarutbildningen påbörjas.

• Höjd kunskapsnivå hos den private handledaren kommer att krävas. Vägverket föreslår inte nu en obligatorisk handledarutbildning. I stället ska ett informationsmaterial utvecklas som alla privata handledare får när de blir god- kända som handledare.

• Utbildningsperioden ska omfatta tre steg med mellanliggande utbildningskon- troller.

Förberedande utbildning för elev och handledare

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Uppföljnings-

period Utbildningsperiod

Figur 2 Förenklad bild över ett stegvist förarutbildningssystem.

Den ska ha följande kännetecken:

– Tiden för hela denna process får inte vara allt för kort. En lämplig tid för hela utbildningsperioden bedöms vara minst 10–12 månader oavsett hur gammal eleven är. En minsta tid bör också anges för varje steg. Vägverket överlämnar till regeringen att fastställa minimitiden för hela utbildningsperioden.

– För de olika stegen bör tiden bestämmas först sedan ett nytt utbildningsinnehåll blivit klart.

– Varje steg ska ha anpassade skyddsåtgärder. De ska vara anpassade till den kompetensnivå som eleven antas ha i de olika stegen.

Följande föreslås gälla för de olika utbildningsstegen:

STEG 1:

Övningskörning tillåten med handledare eller trafiklärare

– på vägar med högsta tillåtna hastighet upp till 70 km/h – i enklare trafikmiljöer

– utan passagerare

– med extra backspeglar och skylt som visar att övningskörning pågår i steg 1

Övningskörning INTE tillåten vid svår halka STEG 2:

Övningskörning tillåten med handledare eller trafiklärare

– på vägar med högsta tillåtna hastighet upp till 90 km/h – utan passagerare

– med extra backspeglar och skylt som visar att övningskörning pågår i steg 2

Övningskörning INTE tillåten vid svår halka STEG 3:

Övningskörning tillåten med handledare eller trafiklärare

– i alla typer av trafikmiljöer

– med extra backspeglar och skylt som visar att övningskörning pågår i steg 3

Övningskörning på egen hand tillåten (utan trafiklärare eller handledare i bilen)

– om eleven har alla utbildningskontroller godkända

– om eleven har godkänt och giltigt kunskapsprov (giltighetstid 1 år) som är genomfört hos Vägverket eller av provförrättare som förordnats av Vägverket

– på vägar med högsta tillåtna hastighet upp till 90 km/h – om eleven är minst 17 år och 6 månader

– utan passagerare

– med skylt som visar att övningskörning pågår i steg 3

Övningskörning på egen hand INTE tillåten (utan trafiklärare eller hand- ledare i bilen)

– natt mot lördag och söndag kl. 20.00–06.00 och på motsvarande sätt natt mot helgdag

Vissa undantag från skyddsåtgärderna kan förekomma vid yrkesmässig utbildning, t.ex. vad gäller passagerare i bilen.

Övningskörningen på egen hand ska ge ökade möjligheter att skaffa erfarenhet och möjligheter att utveckla en ökad självständighet i körningen. Den ska också ses som en uppmuntran i slutet av utbildningen som samtidigt ger ökad rörlighet för eleven.

• Varje steg ska innehålla ett obligatoriskt utbildningsmoment. Följande obligatoriska utbildningsmoment föreslås:

– (steg 1) krävande landsvägskörning

– (steg 2) riskutbildning (inkl. halk- och mörkerutbildning) – (steg 3) första hjälpen-utbildning

– De två första ska ligga som avslutning i steg 1 och steg 2 och vara ett krav för att få fortsätta till nästa steg. Dessa två ska ses som en förberedelse innan man i nästa steg tillåts övningsköra i mer krävande trafikmiljöer. Det sista momentet kan genomföras när som helst under det tredje steget.

– Mellan varje steg ska kunskapskontroller genomföras av auktoriserade ut- bildare (personer i företag eller organisationer som godkänts av Vägverket). – Utbildningsperioden avslutas med körkortsprov som genomförs av prov-

förrättare anställda inom Vägverket, Försvarsmakten eller den allmänna skolan och som förordnats av Vägverket.

• En tvåårig uppföljningsperiod skall gälla efter avslutad förarutbildning. Denna period ska inriktas på de nya förare som gör sig skyldiga till något som leder till körkortsingripande. Uppföljningen ska erbjuda ett mer personligt utbud av åtgärder än vad dagens system gör. Åtgärderna ska vara anpassade till de trafikförseelser som den nya föraren gör sig skyldig till.

För att det nya systemet ska kunna byggas upp och fungera som det är tänkt måste vissa viktiga förutsättningar först uppfyllas:

• Utbildningsinnehållet ska förnyas. Detta är ett centralt behov i ett nytt förar- utbildningssystem. Nya kursplaner ska bygga på de förändringar i förarrollen som skett de senaste åren och på aktuell kunskap om inlärningsmodeller och pedagogisk metodik.

• Provorganisation ska förändras för att passa in i det nya utbildnings- systemet. Den ska omfatta:

– dels utbildningskontrollerna som genomförs av auktoriserade utbildare mellan de olika utbildningsstegen

– dels körkortsprov, som krävs för att körkort ska utfärdas (kunskapsprov och körprov), genomförda av personal som förordnats av Vägverket.

Riktlinjer för innehåll i proven och utbildningskontrollerna och för hur de ska genomföras ska utfärdas av Vägverket. Detsamma gäller kraven för godkännande. Praktiska utbildningskontroller och prov ska göras i trafikmiljöer som ger bra förutsättningar för bedömning av den utbildningsnivå som ska kontrolleras. Detta innebär att man inte kan sätta upp enkla och gemensamma regler för alla prov och kontroller. Utbildningskontrollerna i början av utbildningsperioden kommer t.ex. att kunna genomföras i ganska enkla trafikmiljöer, som inte duger för de bedöm- ningar som ska göras senare i utbildningen eller vid körkortsprovet. Kriterier för trafikmiljöer som ska gälla vid olika kontroller och prov ska tas fram av Vägverket.

• Ett auktorisationsförfarande måste finnas för de aktörer som ska: – ansvara för utbildningen i de obligatoriska momenten

– genomföra de obligatoriska utbildningskontrollerna mellan utbildnings- stegen

– genomföra det avslutande körkortsprovet (kunskapsprov och körprov), i de fall detta inte görs av Vägverkets egen personal.

• En inplaceringsmodell ska finnas för dem som har tidigare erfarenhet av bilkörning. De ska kunna bli inplacerade i det stegvisa systemet på en nivå som motsvarar deras förkunskaper och erfarenhetsnivå.

• Trafiklärarutbildningen lyfts från dagens komvux-nivå till högskolenivå för att bredda och fördjupa lärarkompetensen så att den passar i ett nytt utbild- ningssystem. Åtgärden ses som mycket viktig bl.a. därför att läraren är den förmedlande länken mellan elev och utbildningsmål. En sådan utbildning ger också ökade möjligheter att etablera trafikutbildningar av olika slag i ung- domsskolan genom en breddad lärarkompetens som inte finns i dagens system.

• Aktuell lagstiftning om körkortsingripande ska tillämpas eller vid behov anpassas till det föreslagna systemet. Det gäller i första hand ansvaret hos elever, handledare, yrkesmässiga utbildare samt för den föreslagna möjlig- heten till frivillig övningskörning på egen hand. För att dessa regler ska fungera som man har tänkt sig är det viktigt att det görs en smidig och effektiv kontroll av hur de efterlevs och att överträdelser beivras på ett seriöst sätt.

• Aktuella körkortsadministrativa rutiner ska tillämpas eller vid behov anpassas till det föreslagna systemet. De kompletteringar som krävs i dagens system har främst att göra med hur kunskapskontroller, obligatoriska moment och flyttning till nästa steg i utbildningen ska dokumenteras och registreras.