Diskussioner och kritiska reflektioner

I detta avslutande kapitel finns diskussioner och kritiska reflektioner kring vår metod, vårt genomförande, empirin samt arbetsprocessen. Frågor belyses som dykt upp under processens gång samt våra funderingar på vidare forskning. Slutligen lyfts diskussioner fram kring kroppsspråkets roll i läroplanerna och på lärarutbildningen i relation till vår studie.

Syfte med denna studie, som var att synliggöra fyra pedagogers praktiska användande och föreställningar kring kroppsspråkets pedagogiska funktion, är uppnådd. Under arbetets gång har vi tillägnat oss fördjupade kunskaper kring kroppsspråkets funktion i förskolan. Vårt pedagogiska perspektiv har vidgats och en ökad medvetenhet har tillägnats om att kroppsspråkets pedagogiska funktion, handlar om pedagogernas förmåga att läsa av och tolka barns kroppsspråkliga uttryck, göra didaktiska överväganden och medvetet använda kroppsspråket i utvecklande syfte.

Syftet med detta arbete har formulerats tidigt liksom frågeställningarna. Frågeställningarna har blivit besvarade. Den metod som användes i empiriinsamlingen synliggjorde pedagogernas användande. Vidare så var det möjligt att med det filmade materialet synliggöra för pedagogerna hur de använder sitt kroppsspråk för att samtala med pedagogerna kring deras föreställningar bakom användandet av både deras medvetna, automatiska och omedvetna kroppsspråk. Det vi kunde ha gjort annorlunda var att använda oss av en mikrofon vid videoinspelningarna med tanke på att ljudet periodvis var ganska svagt.

Vi är medvetna om den eventuella påverkan vi kan ha haft på pedagogerna under insamlandet av det empiriska materialet genom att vi bland annat ställde frågor under samtalet och kunde rikta pedagogernas uppmärksamhet mot olika kroppsrörelser under filmvisningen. Genomförandet av undersökningen har fungerat förutom vår sista intervju som blev försenad. Detta medförde en förskjutning av vår analysering av det empiriska materialet vilket vi kunde ha planerat bättre genom att tidigare lägga intervjutillfället. De efterföljande intervjuerna har alla utförts, utom en, på förskolan. En

slutsatser som här dras och den analys som görs grundar sig på det empiriska materialet som samlats in i kombination med forskning och teori. Empirins omfattning grundar sig på tidsramen vilken vi kunnat hålla i stora drag. Inga anspråk görs på att presentera en generell bild av kroppsspråket och dess pedagogiska funktion, inte heller på att dra några generella slutsatser vad det gäller kroppsspråket och dess användande.

Den egna arbetsprocessen oss emellan har präglats av många givande diskussioner, som har bidragit till olika infallsvinklar och perspektiv kring vår empiri samt analys. Då vi har olika inlärnings- och skrivstilar har utformandet av detta arbete präglats av hänsynen till dessa. Våra olika lärstilar har dock medfört många och långa diskussioner vilket har gjort visst anspråk på tiden.

Under arbetets gång har det väckts nya tankar hos oss samt ett behov av att fortsätta forska kring pedagogernas användande av kroppsspråket som verktyg i förskolan. Det vore intressant att få följa pedagoger under en längre tidsperiod och återkommande filma och samtala med dem kring deras kroppsspråk under olika moment för att mer ingående kunna synliggöra olika mönster. Det hade även varit intressant att studera hur barnen reagerade på pedagogernas kroppsspråk.

Vi önskar att kroppsspråket på ett tydligare sätt kan lyftas fram i läroplanerna. Då vi granskade läroplanerna för förskolan för att se vad den tar upp om kroppsspråket upptäcker vi att varken ordet kroppsspråk eller icke-verbal kommunikation omnämns. De kopplingar vi kan finna till kroppsspråk återfanns i olika benämningar av kommunikation. Exempelvis går det att läsa att förskolan ska sträva efter att utveckla varje barns förmåga att kunna kommunicera med andra människor (Skolverket, 2006). Läroplanen är en ramlag som i generella drag anger hur verksamheten ska utformas och det ligger på varje kommun, förskola och slutligen pedagogerna att tolka vad som står skrivet här. Ingenstans anges vad som åsyftas när det talas om kommunikation. Trots kroppsspråkets dokumenterade betydelse för kommunikation, lyfter inte läroplanerna fram det konkret. En reflektion kring hur detta kan påverka kroppsspråkets betydelse och existens i förskolan tog form. Det blev tydligt när vi samtalade med pedagogerna att de använder sig av kroppsspråket för att uppnå olika direktiv och strävansmål för barnen men har inte syftet att genom sitt användande av kroppsspråket utveckla barnens kroppsspråk. Vi undrar om kroppsspråket konkret hade legat som ett strävansmål, ifall

det hade kunnat påverka pedagogernas föreställningar kring sitt användande av kroppsspråket. I det filmade materialet gick det konkret att se hur barnen i förskolan använder och påverkas av pedagogernas kroppsspråk.

Vi i likhet med Maltén (1998) och de intervjuade pedagogerna, har inte upplevt det som att vi fått någon generell utbildning i hur vi kan använda oss av kroppsspråket i den pedagogiska verksamheten. Detta trots en rad forskningsrapporter som visar på vikten av att pedagoger använder sig av och är medvetna om vad de sänder via sitt kroppsspråk i mötet med barnen. Vi vill betona betydelsen av att tydligare lyfta fram kroppsspråket som ett ämnesområde på landets lärarutbildningar för att på så sätt utrusta blivande lärare med en kompetens att se på sitt eget kroppsspråk, bli medvetna om och reflektera vad de medvetet och omedvetet sänder ut.

8. Referenser

Axtell, Roger (1999). Talande gester. Lämpliga och olämpliga gester i olika delar av världen. Stockholm: Wahlström.

Babad, Elisha (2005). Nonverbal behavior in education. I Harrigan, Jinni A; Rosenthal, Robert & Scherer, Klaus R (red). The new handbook of methods in nonverbal

behavioresearch (ss.283 – 311). Oxford: Oxford University Press.

Backlund, Britt (1991). Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Birdwhistell, Ray L. (1970). Kinesics and context. Essays motion communication. Philadelphia: University of Pennsylvania press.

Bjørndal, Cato R. P (2005). Det värderande ögat. Observationer, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.

Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i klassrummet. Jönköping: Brain Books.

Cooper, Ken (1981). Kroppsspråket – din genväg till framgång. Malmö: Liber Förlag. Corballis, Michael C. (2002). From hand to mouth. The origins of language. New Jersey: Princeton University Press.

Dovensborg, Elisabeth & Pramling, Ingrid (1985). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer (4:e uppl.). Stockholm: Almqvist och Wiksell Förlag AB.

Ellneby, Ylva & von Hilgers, Barbro (2006). Hör du vad jag säger? Fyra öron – en samtalsmodell som fungerar. Stockholm: Natur och Kultur.

Gass, Susan M. & Mackey, Alison (2000). Stimulated recall methodology in second language research. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates.

Grinder, Michael (1999). Ledarskap och lärande i klassrummet. Falun: Brain Books. Heikkilä, Mia (2006). Kommunikativa resurser för lärande: barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer. Uppsala: Uppsala University Library.

Holme, Idgar Mangne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, Jan Krag (1993). Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskarintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Ulf. P (red.) (1996). Pedagogisk uppslagsbok: från a till ö utan pekpinnar. Stockholm: Lärarförbundets Förlag Informationsförlaget.

Maltén, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur. Maltén, Arne (2002). Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Lund: Studentlitteratur. Molcho, Samy (1987). Kroppsspråk. Västerås: Ica bokförlag.

Nationalencyklopedin (2008). Kroppsspråk. Tillgänglig 2008-10-28 http://www.ne.se/artikel/1097074/1097074.

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1994). Kommunikation. Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Björn & Anna-Karin Waldemarson (2005). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Quilliam, Susan (1995). Barnets kroppsspråk. Hur du tolkar signaler och budskap. Stockholm: Wahlströms.

Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.

Rubeinstein Reichs, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2006). Läroplan för förskolan lpfö98. Stockholm: Fritzes förlag. Steinberg, John (1987). Positiv påverkan. Malmö: Utbildningsproduktion. Steinberg, John (2004). Världens bästa fröken. När modern pedagogik fungerar. Örebro: Elkelunds Förlag.

Söderbergh, Ragnhild (1991). Icke-verbala uttrycksmedel i tidigt barnspråk. I Hermerén, Göran (red). Att tala utan ord. Människans icke-verbala uttrycksformer (ss.77 – 82). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (2: a uppl.). Stockholm: Vetenskapsrådet.