Förutom ovannämnda forskning analyserar ett antal studier effekten av provresultat på huspriser samtidigt som de kontrollerar för någon form av elevsammansättning i skolan. De flesta visar att provresultat ökar huspri- serna. Detta gäller i West Hartford, Connecticut, där effekten av provre- sultat och elevsammansättning varierar beroende på vilken period som stu- deras (Dougherty m.fl. 2009), Louisana (Zahirovic-Herbert och Turnbull 2008),114 Oslo, där effekten dock tycks vara temporär och klingar av efter cirka tre månader (Fiva och Kirkebøen 2011),115 Connecticut, där elevsam- mansättning dock verkar vara viktigare men att provresultatens roll har ökat över tid medan effekten av elevsammansättning har minskat (Clapp, Nan- da och Ross 2008),116 San Fransisco, där resultaten indikerar att föräldrar inte värderar elevsammansättning som inte korrelerar med provresultat eller
113 Det framgår heller inte om måtten inkluderas samtidigt.
114 Studien finner därför andra resultat än Zahorivic-Herbert och Turnbull (2009). 115 Dessa resultat är baserade på betyg som sätts av enskilda lärare men korrigerade för många bakgrundsvariabler.
116 Detta kan vara viktigt eftersom människors attityder till specifik elevsammansättning varierar över tid. Ett exempel kan vara att vita amerikaners preferenser för skolor med en högre andel svarta elever troligtvis var annorlunda på 1960-talet än i dag.
grannskapets sociala sammansättning (Bayer, Ferreira och McMillan 2007) samt New York, där effekten av elevsammansättning inte är signifikant när man tar hänsyn till att det kan finnas osynliga distriktsvariabler som påver- kar både elevsammansättning och huspriser (Weimer och Wolkoff 2001).117 En nyutkommen studie från New York finner att effekten av provresul- tat kvarstår när författarna kontrollerar för elevsammansättning, som inte har en lika stark effekt (Schwartz, Viocu och Mertens Horn 2014). Re- back (2005) analyserar hur huspriserna förändrades när man tillät skolval i Minnesota, och finner att övergången till skolval från närhetsprincipen genererade lägre huspriser i distrikt dit elever sökte sig och högre priser i distrikt från vilka elever sökte sig.118 Samtidigt finner han inga effekter av en proxyvariabel för förändringar i andelen fattiga elever.119
I en äldre studie finner samtidigt Bogart och Cromwell (2000) att var- ken provresultat eller elevsammansättning i form av etnisk bakgrund har generella effekter på huspriser i ett skoldistrikt i Ohio. Clauretie och Neill (2000) finner inga effekter av provresultat på huspriser i ett skoldistrikt i Nevada, men positiva effekter av andelen elever i specialundervisning, samt negativa effekter av en proxyvariabel för andelen fattiga. Dessa studier har emellertid inte relationen mellan skolkvalitet och huspriser som huvudfo- kus. De använder också ganska enkla metoder som inte är tillräckliga för att analysera orsakssamband.
I en färsk studie från Helsingfors visar det sig att provresultat i sjätte klass ökar huspriserna ungefär lika mycket som i England och USA, men att varken andelen elever med särskilda behov eller med utländsk bakgrund
117 Fack och Grenet (2010) analyserar effekterna av skolkvalitet på huspriser i Paris. Men de analyserar effekterna av elevsammansättning och provresultat samt andelen elever som antas till akademiska program på gymnasiet separat.
118 Eftersom skolval gör det mindre viktigt att bo nära skolorna är det precis vad vi bör förvänta oss. Elever kan då lämna dåliga distrikt medan det inte är lika viktigt att bo i de bra distrikten.
119 I en liknande ansats visar Machin och Salvanes (2010) också att sambandet mellan skolkvalitet och huspriser i Oslo sjönk radikalt på grund av att skolval till gymnasiet ge- nomfördes, vilket gjorde att det inte längre var lika viktigt att bo nära bra skolor. Liknande resultat av skolval återfinns i New York (Schwartz, Viocu och Mertens Horn 2014). Dessa studier kontrollerar dock inte för elevsammansättning så vi vet inte vilken information i betygen föräldrarna värderar. Brunner, Cho och Reback (2012) finner också att nettoutflöde av elever via skolval mellan skoldistrikt i USA leder till att huspriser och inkomster ökade i skoldistrikt som hade ett nettoutflöde av elever när skolvalet startade. De använder dock instrument som är konstruerade efter andelen minoriteter som bor i distrikten. De kontrol- lerar inte heller för vare sig provresultat eller elevsammansättning i skolorna, så vi vet inte vad som driver resultaten.
har någon effekt (Harjunen, Kortelainen och Saarimaa 2014). Studien är in- tressant eftersom skillnaden mellan skolors resultat är relativt liten i Finland och eftersom huspriseffekten finns där trots att provresultaten inte publicer- as offentligt. Författarna har inte tillgång till VA, men noterar att provresul- tatens effekt reduceras betydligt – även om den fortfarande finns kvar – när de konstanthåller den genomsnittliga utbildnings- och inkomstnivån bland invånare i skolans upptagningsområde – och gör den något långtgående tolkningen att finländska föräldrar bryr sig mer om elevsammansättning än om skolkvalitet.
Författarna menar att det inte är sannolikt att skolkvalitet driver resul- taten eftersom föräldrar inte har tillgång till VA och att detta är svårt att estimera på egen hand. Detta stämmer visserligen, men gäller även de abso- luta provresultaten (som dock kanske är enklare att approximera för föräld- rar). Att elevsammansättningen som författarna kontrollerar för på skolnivå dessutom inte har någon effekt alls talar emot denna tolkning. Att effekten av provresultat sjunker när utbildnings- och inkomstnivån hålls konstant kan bero på att dessa variabler inte bara mäter föräldrars bakgrund utan bakgrunden bland alla invånare inom skolans upptagningsområde – vilket i sin tur kan korrelera med andra variabler som påverkar både huspris och provresultat oberoende av elevsammansättning. 29 procent av eleverna i låg- och mellanstadiet går dessutom i en skola utanför deras upptagningsområde och deras föräldrars bakgrund bör inte ha någon påverkan på huspriserna inom deras upptagningsområde. Dessutom finns det fortfarande en effekt av provresultat trots kontrollerna på upptagningsområdesnivå. Samman- fattningsvis är det därför inte säkert att författarnas tolkning är den rätta.
Det är också värt att nämna den enda studien som analyserar huruvida skolkvalitet påverkar föräldrars val av bostadsområde. Barrow (2002) finner att jämfört med personer utan barn är personer med barn villiga att beta- la 1 800 dollar mer per år för att bo i distrikt där skolorna når 100 poäng (av 1 600) högre på det amerikanska högskoleprovet. Detta gäller bara vita föräldrar i snitt, vilket kan förklaras av att många svarta familjer inte har möjlighet att flytta till kvarter med bra skolor. Författaren kontrollerar dock inte för elevsammansättning.