Hur reagerar rektorer, lärare och finansiärer på information?

Hur skolor reagerar beror ytterst på hur individer verksamma i och omkring skolorna reagerar. Detta är ett relativt outforskat område – och studierna kan inte alltid separera informationseffekter från incitamentseffekter i form av hot om straff och möjligheter till belöningar. Men den forskning som finns indikerar att lärare, rektorer och finansiärer reagerar på kvalitetsin- formation på sätt som ofta verkar resultera i förbättrade utbildningsutfall.

Hur reagerar lärare?

Vissa studier finner att lärare tenderar att lämna dåliga skolor, medan annan forskning indikerar att framför allt sämre lärare tenderar att lämna skolor (Figlio och Loeb 2011). Forskning från Florida visar att en dålig rankning för en skola ökar sannolikheten att bra lärare med högt VA lämnar skolan, men detta kompenseras helt och hållet av att de lärare som stannar på sko- lan också förbättrar sig efter ett sådant betyg (Feng, Figlio och Sass 2010). Totalt sett producerar därför information och ansvarsutkrävande från myn- digheter i Florida bättre lärare. Liknande resultat har funnits i Washington, D.C., där ett extremt hårt system för ansvarsutkrävande gjorde att lågpres- terande lärare som hotades med uppsägning började säga upp sig frivilligt, med en effektstorlek på över 50 procent, och fick till följd att de lågpreste- rande lärare som stannade kvar förbättrade sig markant. Högpresterande lärare som vann bonusar förbättrade sig också avsevärt efteråt (Dee och Wyckoff 2015). Samtidigt visar forskning från Los Angeles att en tidnings offentliggörande av VA på lärarnivå gör att bättre lärare stannar kvar i skol- distriktet i högre utsträckning än sämre lärare. Dock finns inga effekter på lärares skolbyten inom distriktet eller byten mellan årskurser inom skolorna (Pope 2015). Detta indikerar att det framför allt är lågpresterande lärare som skyr publicering av resultaten och är mer sannolika att lämna yrket.

Forskningen finner även att det federala systemet NCLB (se avsnitt 3.3) har gjort att (1) lärare rapporterar att de är mer oroade över hur elevernas resultat kommer att påverka deras anställningstrygghet, (2) speciallärare i matematik och läsförståelse jobbar mer, (3) lärare som undervisar i flera

ämnen jobbar mindre och (4) att alla sorters lärare minskar undervisning- en i helklass. Generellt minskade också undervisningen i naturvetenskap och samhällsvetenskap (Reback, Rockoff och Schwartz 2014). I en annan studie analyserar Grissom, Nicholson-Crotty och Harrington (2014) ett representativt urval av 140 000 lärare i USA och finner att NCLB har ne- gativa effekter på hur lärarna anser att lärarsamarbeten fungerar. Det skulle kunna bero på ökad konkurrens mellan lärare på samma skola. Däremot finns enligt författarna positiva effekter på hur mycket kontroll i klassrum- met lärarna anser sig ha och på administrativ support. Det finns dock i princip inga effekter av reformen på andra utfall och författarna menar att deras resultat inte ger stöd till dem som anser att reformen underminerade exempelvis lärares moral. Detta indikerar att professionens roll påverkas i mindre utsträckning av ansvarsutkrävande än vad många debattörer påstår (t.ex. Sahlberg 2015), även om det naturligtvis är viktigt att inte dra alltför starka slutsatser på basis av den enda studie som analyserat detta. En annan färsk studie finner att lärares frånvaro på skolor i North Carolina som inte når målen inom ramen för NCLB faller med ungefär 10 procent, medan sannolikheten för frånvaro vid 15 eller fler tillfällen minskar med 30 procent (Gershenson 2015). Effekten gäller dessutom framför allt mer effektiva lä- rare och drivs av att dessa började jobba mer, inte att lärarkårens samman- sättning förändrades.

Hur reagerar rektorer?

Forskning har även analyserat hur rektorer reagerar på information om lä- rares kvalitet. I ett fältexperiment i New York studerar Rockoff m.fl. (2012) rektorers reaktioner på objektiva prestationsdata om lärare baserade på de- ras elevers provresultat. En grupp rektorer fick sådan information. Deras beteende jämfördes sedan med en kontrollgrupp av andra rektorer som inte fick någon information. Studien visar att rektorer använder den nya infor- mationen i sina subjektiva bedömningar av lärare. Dessutom ökar sanno- likheten att lärare med sämre prestationer förlorar jobbet, vilket i sin tur har positiva effekter på elevers provresultat året efter. Detta indikerar att objektiv information kring prestationer också kan underlätta för rektorer som försöker förbättra skolors produktivitet.

Hur reagerar finansiärer?

Förutom forskning som omfattar lärare och rektorer finns det en studie som visar att låga betyg i Floridas skolrankning, som bland annat baseras på VA, leder till minskade gåvor från frivilliga finansiärer till skolorna i fråga (Fig-

lio och Kenny 2009). Att skolor som inte håller måttet därmed inte får lika mycket pengar som skolor som presterar bättre kan vara både bra och dåligt. Sämre skolor kan behöva mer resurser för att vända utvecklingen. Men som beskrivs i nästa kapitel har forskningen funnit att det är snudd på omöjligt att vända utvecklingen i underpresterande skolor endast genom att tillföra resurser. I stället verkar förändringar i skolors ledning och lärarkår vara av- görande. Däremot kan ökade resurser understödja förändringar av ledning och lärarkår, som höjer skolans kunskapsmässiga kvalitet.

Att dåliga skolor får mindre resurser behöver därför inte vara negativt för skolväsendet. I de fall där underpresterande skolor inte förmår vidta nödvändiga åtgärder och minskade resurser påskyndar att de stänger, kan kvaliteten mycket väl öka i skolsystemet som helhet. Vi skriver mer om skolstängningar och deras effekter i nästa kapitel. Hur som helst indike- rar forskningen att donatorer reagerar på kvalitetsinformation – de är inte beredda att stödja skolor som underpresterar. I Sverige är detta mest rele- vant för vissa friskolor, eftersom kommunala skolor endast finansieras med skatte medel.

Sammanfattningsvis finns det stöd för att lärare, rektorer och finansiärer reagerar på ansvarsutkrävande och offentliggörande av information. Totalt sett är det rimligt att beskriva effekterna som positiva, även om det finns vissa negativa inslag på lärares åsikter och beteende. Men överlag verkar lärarkåren och andra aktörer inom skolan reagera på ansvarsutkrävande och offentliggörande av information på sätt som får anses vara positiva för skol- väsendet.