vad föräldrar säger att de värderar

Många studier finner att föräldrar själva uppger att skolans kunskapsmässi- ga kvalitet är viktig för deras val, vilket Chakrabarti och Roy (2010) betonar. Den enda svenska studie som vi har funnit på området visar lik nande resul- tat. Malmberg, Andersson och Bergsten (2013) analyserar en enkätunder- sökning riktad till föräldrar med barn i fjärde till sjätte klass som handlar om deras skolval. Resultaten indikerar att skolors rykte och resultat är vikti- ga för föräldrarna samt att befolkningssammansättningen i bostads området också spelar roll. I bemedlade områden tenderar föräldrar att föredra skolor med gott rykte och hög kvalitet. I områden med många invånare från låg socioekonomisk bakgrund tenderar föräldrar i större utsträckning att fö- redra den skola som barnen tilldelas. Författarna finner samtidigt för en vidare definition av områden att rykte och skolors resultat betonas starkare i områden med etniska minoriteter. Utifrån detta varnar författarna för att skolval kan drivas mer av rädsla för socialt blandade skolor än av att föräld- rarna söker efter skolor med den högsta kvaliteten.

Men denna tolkning måste betraktas som oklar. Att föräldrar i områ- den med etniska minoriteter betonar rykte och skolkvalitet i högre grad är även konsistent med tolkningen att föräldrar i dessa områden i högre

utsträckning försöker undvika närliggande skolor som håller låg kvalitet.23 Med andra ord kan studien lika gärna tolkas som att föräldrar i utsatta och mer bemedlade områden värderar skolkvalitet ungefär lika mycket.

I en annan intressant men lite äldre studie använder Tedin och Weiher (2004) en experimentell forskningsdesign som bygger på intervjuer med föräldrar i Texas.24 _{Fokus ligger på om föräldrar säger sig värdera skolor} annorlunda beroende på provresultat och elevsammansättning. Författarna finner att föräldrarna bryr sig mer om provresultat än om elevsammansätt- ning: en skola med höga provresultat är lika attraktiv om den har en hög koncentration av elever från samma etniska bakgrund som föräldrarna som om den har en jämn etnisk mix. Skolans attraktionskraft faller däremot nå- got om den har en låg koncentration av elever från samma etniska bakgrund som föräldrarna. Dock är efterfrågan på en sådan skola fortfarande högre än en skola med låga provresultat och en hög koncentration av elever från sam- ma etniska bakgrund som föräldrarna. Det tyder på att uttalad efterfrågan framför allt styrs av resultat, inte elevsammansättning.25

Generellt menar dock Tedin och Weiher att deras data inte är tillräckliga för att dra slutsatser om hur föräldrars preferenser för elevsammansättning påverkar deras faktiska skolval. De betonar att föräldrar sällan har möjlighet att välja mer etniskt blandade skolor än skolorna de lämnar eftersom de ofta inte har några etniskt blandade charterskolor i närheten av där de bor. Samma sak gäller skolor med höga provresultat.

Som komplement till de beskrivna studierna har vi genomfört en under- sökning med frågor till ett representativt urval av svenskar (1 214 personer) med barn i hushållet i åldern 6–18 år.26 _{Av dessa föräldrar uppgav 58 procent}

23 Eftersom rykte och skolors resultat betonas lika starkt (eller starkare) i områden med familjer från bemedlade hem, skulle man enligt författarnas tolkning lika gärna kunna anta att detta också beror på att föräldrar försöker undvika skolor som har fördelaktig elevsam- mansättning.

24 Föräldrarna fick ta del av en beskrivning av en ny charterskola som (enligt intervjuaren) föreslagits i distriktet. De tillfrågades om de skulle kunna tänka sig att skicka sitt barn till en liknande skola. Slumpvis utvalda grupper av föräldrar fick sedan se olika beskrivningar av skolan.

25 Tedin och Weiher rapporterar även att elever i verkligheten flyttar från kommunala skolor till charterskolor med liknande elevsammansättning. De finner också att föräldrar, som säger sig värdera provresultat högst, i verkligheten också väljer högre presterande char- terskolor än föräldrar som säger sig värdera andra faktorer högst.

26 Vi anlitade Novus som ställde frågorna som webbintervjuer i en panelundersökning. Panelen är slumpmässigt rekryterad via telefon och är riksrepresentativ avseende ålder, kön och region i åldersspannet 18–79 år. Fältperioden var 4–12 mars 2015 med en deltagarfrekvens på 62 procent.

att de gjorde ett aktivt skolval senaste gången det vara aktuellt att välja sko- la, medan 40 procent uppgav att de inte valde och i stället blev tilldelade en skola av sin kommun. Vilka föräldrar är det då som gör ett aktivt val? Tabell 4.1 visar att den andelen varierar mellan grupper. Framför allt skiljer sig storstäder från glesbygdskommuner, vilket sannolikt beror på att det finns färre valmöjligheter i de sistnämnda.

Om vi koncentrerar oss på storstäder och förortskommuner till stor- städer finns ingen skillnad med avseende på föräldrarnas utbildning, och skillnaden med avseende på föräldrarnas inkomst är endast hälften så stor som i andra kommuner.

Tabell 4.1 Andel föräldrar som aktivt väljer skola.

Föräldragrupp Andel aktivt skolval

Storstäder (Stockholm, Göteborg, Malmö) 79 % Förortskommuner till storstäder 76 % Större städer 55 % Förortskommuner till större städer 51 % Pendlingskommuner 56 % Turism- och besöksnäringskommuner 58 % Varuproducerande kommuner 31 % Glesbygdskommuner 33 % Kommuner i tätbefolkad region 48 % Kommuner i glesbefolkad region 21 % Universitets- eller högskoleutbildning 62 % Gymnasium, grundskola eller ingen avslutad utbildning 53 %

Hushållsinkomst över 700 000 kronor 64 % Hushållsinkomst under eller lika med 700 000 kronor 54 % Samtliga föräldrar 58 %

Not: Personer med barn i hushållet i åldern 6–18 år som svarar att de gjorde ett aktivt skolval sist det var aktuellt. Svaret »Vet ej«, som angavs i 2 procent av fallen, räknas som att föräld- rarna inte gjorde ett aktivt skolval.

I de allra flesta fall stod valet inte mellan så många skolor; 90 procent av föräldrarna som gjorde ett aktivt skolval uppger att de i praktiken valde mellan 1, 2 eller 3 skolor, se tabell 4.2.

Nästan alla föräldrar som gjorde ett aktivt val anger att de fick den skola som var deras förstahandsval. Andelen är 95 procent i hela Sverige, men något lägre (85 procent) i storstadskommuner (Stockholm, Göteborg, Mal- mö), där andelen som gör ett aktivt val samtidigt är högre.

Föräldrarna fick också ange upp till tre faktorer som var viktiga vid skol- valet. Undervisningens kvalitet framstår som den viktigaste faktorn, följd av avstånd till skolan samt ordning och arbetsro, se tabell 4.3.

Tabell 4.2 Antal skolor som föräldrarna valde mellan.

Antal skolor Andel

1 19 % 2 42 % 3 29 % 4 5 % 5 eller fler 5 %

Not: Frågan var »Mellan hur många skolor valde ni i praktiken?« Tabell 4.3 Faktorer som var viktiga vid skolvalet.

Faktor Andel

Undervisningens kvalitet, det vill säga hur mycket eleverna lär sig 32 %

Avstånd till skolan 25 %

Ordning i skolan och arbetsro på lektionerna 22 %

Skolans profil (språk, religion, pedagogik etc.) 18 %

Elevernas trivsel 17 %

Kompisars val 9 %

Syskon gick redan på skolan 8 %

Vilken typ av elever som går på skolan 7 %

Andra faktorer 7 %

Not: Frågan var »Vilka faktorer var viktiga vid skolvalet?« Föräldrarna fick ange upp till tre av de angivna faktorerna.

De föräldrar som svarade »Andra faktorer« kunde ange vilka faktorer som var viktiga för dem. Svaren är överlag rätt olika. Några svar som återkommer ett antal gånger är att skolan erbjöd ett visst program, att det var en kom- munal skola, att det var en liten skola eller en skola med små klasser samt att skolan hade ett gott rykte.

På samma sätt fick föräldrarna ange hur de fick den information som påverkade skolvalet (upp till tre svar). Som framgår av tabell 4.4 var det vanligaste att använda information direkt från den sökta skolan.

De som svarade »Från någon annan källa« kunde ange en annan källa. Svar som återkom var rykte, besök, öppet hus, mässor, egen erfarenhet, bar- net själv, andra elever och kompisar. Tre föräldrar angav Skolverkets hemsida. En majoritet av föräldrarna uppgav att de var jämförelsevis välinforme- rade vid skolvalet. Jämfört med liknande val svarade 77 procent att de var väldigt eller ganska välinformerade, medan endast 8 procent svarade att de var väldigt eller ganska oinformerade, se tabell 4.5.

Dessutom svarade 90 procent av föräldrarna att de inte saknade någon information vid skolvalet, vilket skiljer sig från Malmberg, Andersson och Bergstens (2013) resultat. De resterande som angav att de saknade informa- tion angav väldigt skiftande svar på vad de saknade. Ett återkommande svar var att det saknades information om lärarnas utbildning och kvalitet. Ett annat svar som återkom i olika varianter var att det saknades information från elever som tidigare gått på skolan, till exempel hur de trivdes, hur de uppfattade ordningen i klassrummet samt hur det gått för dem betygsmäs- sigt och efter avslutad skolgång.

Tabell 4.4 Information som påverkade skolvalet. Andel

Från skolan, t.ex. utskick, informationsmöte eller webbsida 36 %

Från andra föräldrar 21 %

Från kommunen, t.ex. på internet 16 %

Genom syskon som gick eller tidigare gått på skolan 14 %

Från media, t.ex. lokaltidning 5 %

Från någon annan källa 8 %

Not: Frågan var »Varifrån fick ni den information som påverkade skolvalet?« Föräldrarna fick ange upp till tre av de angivna informationstyperna.

Tabell 4.5 Hur välinformerade föräldrarna var. Andel

Väldigt välinformerade 28 %

Ganska välinformerade 48 %

Ungefär lika välinformerade som vid liknande val 15 %

Ganska oinformerade 6 %

Väldigt oinformerade 2 %

Not: Frågan var »Jämfört med liknande val som man inte gör så ofta, till exempel val av bank eller vårdcentral, hur välinformerade var ni vid valet av skola?«

De allra flesta föräldrar uppger att de är nöjda med skolvalet i efterhand; 86 procent svarar att de är mycket eller ganska nöjda. Endast 5 procent svarar att de är mycket eller ganska missnöjda. De som fick den skola som var deras förstahandsval är mer nöjda än de som inte fick sitt förstahandsval tillgodosett. 88 procent av de föräldrar som fick sitt förstahandsalternativ svarar att de är mycket eller ganska nöjda och endast 1 procent svarar att de är mycket missnöjda. För föräldrar som inte fick sitt förstahandsalternativ är andelen mycket eller ganska nöjda 60 procent och andelen mycket miss- nöjda 11 procent.

Undersökningen bland föräldrar ger framför allt två tydliga resultat. För det första är det en relativt låg andel som anger att de gör ett aktivt val: 58 procent av föräldrarna rapporterar att de gör det. För det andra förefaller de som gör ett aktivt val överlag vara nöjda med skolvalet och de saknar inte någon information. Frågan, som tyvärr inte går att besvara med data från den här undersökningen, är varför mer än 40 procent av föräldrarna inte gör ett aktivt val. Att andelen som inte gör ett aktivt val är högst i glesbygden kan innebära att utbudet av skolor är en viktig förklaring. Vi noterar slutli- gen att den viktigaste faktorn för skolvalet var undervisningens kvalitet och hur mycket eleverna lär sig. Bättre information om undervisningens kvalitet vore därför värdefull både för de föräldrar som har gjort ett aktivt val (trots att de inte säger att de saknar någon information) och för den relativt stora grupp som uppger att de inte har gjort ett aktivt val.

Både tidigare forskning och vår egen undersökning visar ganska klart att föräldrar säger sig värdera kvalitet när de väljer skola. Dock vet vi inte om de svarar sanningsenligt, vilket är ett problem om de upplever att vissa svar inte är lika socialt acceptabla som andra. I sådana fall kanske de uppger att

de värderar kvalitet, medan de i själva verket bryr sig mer om elevsamman- sättning. Det är just detta problem som forskning som analyserar föräldrars faktiska val försöker råda bot på.