Förutom de kunskapsmässiga förädlingsvärdena finns det andra mått som är viktiga att offentliggöra, exempelvis resultaten från skolinspektioner och högskoleprov samt undersökningar om elev- och föräldranöjdhet. I enlighet med Neal (2010) har föräldrar tillgång till värdefull information om sina barns sociala och emotionella utveckling och detta är naturligtvis viktigt att beakta. Ett brett informationssystem tar hänsyn till att skolans mål är mer mångfacetterat än att endast producera kunskap som kan mätas i kunskaps- kontroller. Olika slags information ger föräldrar större möjligheter att göra kompromisser mellan skolors kvalitet i olika dimensioner.
8.1 Skolors rykten har betydelse för skolvalet
Föräldrar påverkas troligen även av skolors rykte bland bekanta med ti- digare erfarenheter. I en studie menar Dustan (2013) att elever använder information om skolor på två sätt. Först och främst kan information tala om huruvida skolor matchar individuella elevers behov, vilket är vad vi har fokuserat på i den här rapporten. Om elever känner personer som har gått på en specifik skola kan de få personlig och mer ingående information om skolans kvalitet, vilket kan hjälpa dem i deras val. Dustan introducerar här även idén om »produktiv kunskap«, vilket betyder att den information som framtida elever får av bekanta som redan gått på skolan även hjälper dem efter att de anlänt: de får information om hur de bör använda sin tid och anpassa sitt beteende för att få ut det mesta möjliga av sin inlärning. Elever bör enligt Dustan därför föredra skolor där äldre kamrater redan har gått, vilket han finner stöd för med data från mexikanska gymnasieskolor.
Ovanstående gäller troligtvis även föräldrar eftersom också deras vänner kan ge liknande information som svårligen kan redovisas i informations- system. Därför är det kanske inte så konstigt att svenska föräldrar uppger att skolors rykte är den viktigaste variabeln för deras skolval (Malmberg, Andersson och Bergsten 2013). Precis som Dustan (2013) menar är detta ett viktigt skäl till att utöka skolvalet; föräldrar och elever har tillgång till mas- sor av information som myndigheter aldrig kommer att kunna centralisera. Till skillnad från en situation där myndigheter bestämmer vilken skola elev-
er ska gå i, tillåter skolval elever och föräldrar att använda all information de har tillgång till i matchningsprocessen. Hayeks (1945) idéer om vikten av lokal information är relevanta även inom utbildningsväsendet. Skolvalet har en roll att spela i ett heltäckande informationssystem.
Med ett brett informationssystem får föräldrar och elever tillgång till de- taljerad information över hur bra skolor är inom olika områden, i stället för en stark fixering vid provresultat. Tillsammans med den lokala information de har får de på det sättet större möjligheter att göra ett välinformerat val.
8.2 Kunskapskontrollernas utformning
När det gäller officiell information om den kunskapsmässiga kvaliteten häng- er dess värde, som vi diskuterat i föregående kapitel, på hur kunskapskontrol- lerna utformas. Många har kritiserat ansvarsutkrävande och offentliggörande av kvalitetsinformation, eftersom detta kräver standardiserade kunskapskon- troller som tenderar att leda till att läroplanen blir mer begränsad, till snutti- fiering av kunskapsmål, till att skolor fokuserar på det som mäts samt till att de uppmuntrar mer lärarcentrerad undervisning. Offentliggörandet av infor- mationen från kunskapskontrollerna kan också öka incitamenten för skolor att på olika sätt manipulera dessa (se Figlio och Loeb 2011).
Den här rapporten har dock visat att forskningen generellt finner posi- tiva effekter av ansvarsutkrävande och offentliggörande av information på elevers resultat, trots dessa problem. Det tyder på att problemen med an- svarsutkrävande sannolikt har överdrivits. Man bör inte jämföra effekten på elevers resultat med ett ouppnåeligt ideal, utan snarare med en situation utan ansvarsutkrävande och offentliggörande av information. Och vi vill betona att det finns väldigt lite empiriskt stöd för att sådana system gör att elever presterar sämre, varken när det gäller utfall på kunskapsbaserade prov eller andra utfall som anses viktiga. Tvärtom står det klart att ansvarsutkrä- vande ofta genererar förbättrade kunskaper.
Samtidigt påverkas incitamenten av offentliggörande av information och ansvarsutkrävande självklart också av utformningen av kunskapskon- trollerna. Även om kritikerna har en poäng i att kunskapskontroller kan ha oönskade konsekvenser finns det många exempel på att de har lett till ut- vidgade läroplaner, mer elevcentrerad undervisning samt mer helhetsbase- rade kunskapsmål (Au 2007). Hur externa kunskapskontroller, och därmed offentliggörande av information, påverkar dynamiken i klassrummet beror på hur de utformas. Problemet med kunskapskontrollerna i USA är just att
de ofta inte är tillräckligt breda utan fokuserar på ytliga kunskaper i ett fåtal ämnen. Att detta skapar problem är inte konstigt. Om skolorna exempelvis endast hålls ansvariga för resultat i matematik och engelska kommer sko- lorna troligtvis att fokusera på dessa ämnen; om de även hålls ansvariga för andra ämnen kommer de också att fokusera mer på dessa.80
Likaså är det viktigt vad för slags kunskap kontrollerna mäter. Det som mäts och offentliggörs tenderar att bli gjort (Wilson, Croxson och Atkinson 2006). Består kunskapskontrollerna enbart av prov med kryssfrågor kommer lärare att fokusera på inlärning av de faktakunskaper som efterfrågas, med- an mindre tid kommer att ägnas åt analytiskt tänkande. Innehåller proven däremot breda essäfrågor där svaren inte är självklara, uppmuntras skolor att också lära elever vad som krävs för att klara detta. Självklart kräver olika ämnen olika slags kunskapskontroller – i praktiska ämnen krävs exempelvis en praktisk examination snarare än teoretiska prov.
Utan vetskap om kontrollsystemets detaljer kan man inte analysera ef- fekterna av de olika medel som används för att ställa skolor till svars. I Minnesota menar exempelvis lärare att deras pedagogiska metoder inte försämrades efter att delstatliga centrala prov introducerades eftersom de anser att proven är välutformade, vilket delvis beror på att de inte bara mä- ter memorering av fakta. 85 procent av lärarna stödjer därför proven (Yeh 2005). Det är också viktigt att påpeka att inte alla centrala kunskapskontrol- ler måste vara provbaserade; även uppsatser kan samlas in och rättas centralt och praktiska examinationer kan anordnas externt.
Utformningen av kunskapskontrollerna bestämmer också om kunskaps- målen blir snuttifierade. Kumulativa kunskapskontroller ger elever incita- ment att lära för ett längre perspektiv i stället för att endast öva inför ett prov. Det var därför den brittiska regeringen beslutade att avskaffa de mo- dulbaserade betygen i grund- och gymnasieskolan och i stället gå tillbaka till klassiska slutprov.81 Detta är relevant för dagens kursbaserade betygssys- tem i Sveriges gymnasieskola, som ger starka incitament att lära sig kort- siktigt och även gör det svårt att organisera ett välfungerande provsystem (Hansson, Henrekson och Vlachos 2011).
80 Visserligen kan resultaten vara lättare att förbättra i en del ämnen än i andra, men detta är framför allt ett problem i system där skolor endast behöver uppvisa resultat i ett eller flera ämnen och därmed själva strategiskt kan avgöra vilka som kan ignoreras (se Chakrabarti 2013). Med krav på specifika resultat i alla de ämnen som man vill hålla skolor ansvariga för blir det svårare att agera strategiskt på detta sätt.
De olika ämnena skiljer sig dock åt och flexibilitet när det gäller kun- skapskontrollernas utformning kan därför vara viktig. Detta var precis vad Sykeskommissionen i Storbritannien kom fram till, trots hård kritik mot det modulbaserade systemet. Kommissionen rekommenderade att kun- skapskontrollernas utformning varierar beroende på ämne och att synpunk- ter från ämnesexperter på universitet och andra som använder kunskaps- kontrollerna bör beaktas (Sykes m.fl. 2010).
8.3 Bör formatet förändras över tid?
Men kunskapskontroller behöver inte ens ha samma format hela tiden för att föräldrar och elever ska ha tillgång till information som talar om hur bra skolor är. Tvärtom kanske det vore bättre om man knöt det huvudsakliga informationssystemet till ett provsystem med helt olika format från år till år. Neal (2010) samt Barlevy och Neal (2012) menar att ansvarsutkrävande till utbildningsmål bland skolor bör separeras från incitamentssystem. Genom att koppla incitament till ett system baserat på rankning av elever inom specifika grupper behöver man inte använda samma slags prov år efter år – och möjligheterna att coacha elever inför prov snarare än att förbättra deras faktiska kunskaper minskar markant. Om skolorna inte vet vad för slags prov som eleverna kommer att skriva måste de lära ut sådant som krävs för att elever ska göra bättre ifrån sig på alla slags prov. Författarna fokuserar på ansvarsutkrävande från myndigheter och prestationsbaserade lärarlöner, men detta har också relevans för informationssystem. Om informationen baseras på resultaten från dessa prov är det möjligt att skapa en rankning över hur olika skolor presterar från år till år trots att denna rankning baseras på olika slags prov. Likaså kan man mäta förändringar i rankningen vid två eller fler tillfällen.82
Även om man självklart bör göra allt som går för att få incitamenten rätt från början – vilket också underlättas av den forskning som i dag finns tillgänglig – är det sannolikt att beslutsfattare måste vara beredda på att finjustera systemet kontinuerligt efter hur de relevanta aktörerna svarar på incitamentsstrukturen (Heinrich och Marschke 2010). Det är också värt
82 Likt ett kohortrelaterat betygssystem går det inte att säga någonting om hur elever presterar i relation till specifika mål i ett sådant system. Detta behöver dock inte vara ett problem i sig eftersom proven kan vara diagnostiska och betygen i stället baseras på ett målrelaterat system.
att betona att skolval och offentliggörande av information kompletterar varand ra. Utan information är det svårt att göra ett informerat val; utan skolval ger offentliggörande av information svagare incitament eftersom föräldrar och elever inte kan välja bort skolor som inte håller måttet.