När det gäller elevers VA finns det endast en handfull analyser. En studie av Gibbons, Machin och Silva (2013) visar att huspriser i England ökar med skolors VA – som är beräknad som skillnaden mellan elevers provresultat vid 7 och 11 års ålder – samt med initiala provresultat. En ökning med en standardavvikelse i VA ökar huspriserna med 2,6–4,7 procent medan en lika stor ökning i initiala provresultat ökar priserna med 2,1–3,3 procent. Skill- naden mellan dessa prisökningar är dock inte statistiskt signifikant. Men om man beräknar effekten efter standardavvikelsen bland elever i stället för skolor uppgår effekten till ungefär 11 procent för båda måtten. Att sådana skillnader inte går att hitta för hus som ligger nära skolor som inte använder närhetsprincipen som antagningsmetod när de har fler sökande än platser
Studie Data Mått på kvalitet Resultat Kommentarer
Fiva och Kirkebøen (2011)
Oslo, Norge Absoluta betyg,
justerade för elev- sammansättning
Positiv effekt. Efter cirka två–tre månader är priserna tillba-
ka på samma nivå som före publicering. Gibbons och Silva (2011) England, Storbritan- nien
VA samt elev- och föräldranöjdhet
Positiv effekt av VA. Ingen effekt av elevers lycka eller föräldrars nöjdhet.
Positiv effekt av initiala provresultat. Bristfäl- lig metod på grund av få observationer. Yinger
(2013) Cleveland, USA VA och absoluta provresultat Icke-linjär effekt – först positiv, sedan nega-tiv – av både VA och provresultat. VA baseras på andelen godkända elever.
Gibbons, Machin och Silva (2013) England, Storbritan- nien
VA Positiv effekt. Väldigt detaljerade och högkvalitativa data.
Positiv effekt av initiala provresultat. Imberman
och Loven- heim (kom- mande)
Los An-
geles, USA VA och absoluta provresultat Ingen effekt. Enda studien som analyserar effekten av en reform som offentliggjorde skolors och
lärares VA. Schwartz, Voiucu och Mertens Horn (2014) New York, USA Absoluta prov- resultat, justerade för elevsamman- sättning
Positiv effekt. Svagare påverkan av elevsammansättning.
Harjunen, Kortelainen och Saari- maa (2014) Helsing- fors, Fin- land Absoluta prov- resultat, justerade för elevsamman- sättning
Positiv effekt. Ingen påverkan av elevsammansättning.
talar för att författarna lyckats komma åt orsakssambanden.108
I en annan studie som framför allt fokuserar på elevers och föräldrars nöjdhet finner samma författare att en ökning med en standardavvikelse i VA – som beräknas efter elevers provresultat vid 11 och 14 års ålder – gör att huspriserna stiger med 4,9–5,5 procent medan samma ökning i initiala provresultat höjer huspriserna med 3,3–3,7 procent, en skillnad som återigen inte är statistiskt signifikant bland annat på grund av ett litet urval. Samma studie finner samtidigt inga effekter på huspriser av hur lyckliga eleverna är i skolan eller hur nöjda föräldrarna är med skolan (Gibbons och Silva 2011).
Dock visar Yinger (2013) att grundskole-VA bland skoldistrikt har en icke-linjär effekt – först positiv, sedan negativ – på huspriser i Cleveland. Eftersom författaren kontrollerar för slutresultaten på gymnasiet, men inte initiala resultat, har skoldistrikt med högt VA låga initiala provresultat. För- klaringen till den icke-linjära effekten ligger därför troligtvis i att många föräldrar inte vill sätta sina barn i skolor med alltför låga initiala resultat även om dessa sedan förbättrar sig. Eftersom Gibbons, Machin och Silva (2013) finner att föräldrar värderar både initiala resultat och VA är detta högst troligt. Ett problem med Yingers studie är dock att VA-måttet enbart är baserat på andelen godkända elever i stället för absolut förbättring.
I en annan studie analyserar Brasington och Haurin (2006) om VA i Ohios skoldistrikt ökar huspriserna. De hävdar att effekten av VA är negativ när man kontrollerar för provresultat. Deras slutsatser är dock ett resultat av en bristfällig metod – de kontrollerar för slutgiltiga provresultat (output) i stället för initiala resultat (input). När de inkluderar initiala och slutgiltiga provresultat i stället för VA är båda positiva – och trots att författarna häv- dar motsatsen mäter koefficienten på det slutgiltiga resultatet då effekten av VA.109 Liknande problem och resultat återfinns i Downes och Zables (2002) studie som fokuserar på huspriser in Chicago, där resultaten (i deras tabell 4) indikerar att VA har en större effekt än initiala provresultat när man läser resultaten »rätt«. Dessa studier visar alltså också positiva effekter av VA på huspriser.
108 Ytterligare stöd för detta är att charterskolor, som använder lotterier när de har fler sökande än platser, inte har någon generell effekt på huspriserna i en amerikansk studie. Effekten av charterskolor är faktiskt negativ när författarna endast analyserar skolor som ligger inom skoldistriktet. Detta indikerar att dessa skolor minskar effekterna av kapitalise- ringen av kvaliteten bland skolor som använder närhetsprincipen (Imberman, Naretta och O’Rourke kommande).
109 Detta kan ses i studiens tabell 3 – resultaten är faktiskt väldigt lika Gibbons, Machin och Silvas (2013) när man gör en riktig tolkning av dem.
Relationen mellan VA och huspriser har också analyserats i North Ca- rolina. Kane, Staiger och Samms (2003) och Kane, Riegg och Staiger (2006) finner att provresultat och skolbetyg, men inte olika former av VA, påverkar huspriserna där. Dock inkluderar författarna inte initiala provresultat och VA i samma regressioner, vilket de borde ha gjort eftersom båda måtten kan förväntas påverka föräldrarnas värdering av bostadsområden. Vikten av att isolera VA-effekten på huspriser från effekten av initiala provresultat bekräftas av Yingers (2013) studie.
En annan uppsats analyserar om North Carolinas system för ansvarsut- krävande som fokuserar på årligt VA påverkar huspriserna. Martinez (2010) finner en positiv effekt av högre betyg i detta system på huspriserna även när hon kontrollerar för absoluta provresultat och elevsammansättning. Effek- ten kvarstår när hon jämför skolor som precis hamnar under gränsen för ett visst betyg med dem som hamnar precis över gränsen. Detta betyder att hon isolerar effekten av ny information i form av det rykte som skolan får via ett högre betyg i systemet för ansvarsutkrävning.110 Hon jämför också skolor som har fått det högsta betyget tre år i rad, men som precis hamnar under gränsen det tredje året, med de skolor som även får ett högre betyg år fyra. Dessa skolor är alltså nästan exakt lika bra och det enda som skiljer dem åt är att vissa hamnar precis under gränsen det tredje året. Effekten kvarstår: att behålla ryktet genom att få det högsta betyget även under det fjärde året höjer huspriserna med 7,5 procent. Liknande effekter gäller skolor som når det näst högsta betyg två år i rad, men där vissa får ett lägre betyg under det tredje året, och skolor som når näst högsta betyg två år i rad, men som når högsta betyg det tredje året. Detta tyder på att föräldrar reagerar snabbt på ny information och att skolors rykte därför snabbt kan försämras.
En färsk uppsats av Imberman och Lovenheim (kommande) finner dock ingen relation mellan VA-percentil och huspriser. Författarna analyserar hur huspriserna påverkades i ett stort skoldistrikt när LA Times släppte information angående skolors och lärares VA. De finner inga effekter. Inte heller finns det effekter av percentilen av ett prestationsindex (API) som inkluderar både absoluta provresultat och förändringar i dessa, vilket de menar beror på att detta redan har kapitaliserats i huspriserna innan den
110 Detta liknar Mizala och Urquiolas (2013) metod och de finner inga effekter. Men de fokuserar på kvalitetsstämplar som till 65 procent beräknas efter absoluta provresultat och förändringar i provresultat mellan årsgrupper, vilket föräldrar har tillgång till på annat håll. En positiv effekt av kvalitetsstämplar bekräftar att föräldrar separerar den nya informationen från den som redan finns, medan avsaknaden av en positiv effekt inte självklart betyder att
nya informationen släpptes. De finner stöd för sådan kapitalisering med metoder som liknar tidigare analyser och kontrollerar då även för variabler på grannskapsnivå.
Men det finns ett par viktiga problem. I analysen av effekterna av den nya informationen kontrollerar författarna som sagt för API-percentil, men även absoluta nivåer av API och API för olika grupper av elever, exempelvis efter etnisk tillhörighet. API mäter framför allt skolors absoluta provresul- tat, men även förändringar i dessa – och mäter därför också till viss del ett slags VA.111 Dessutom är den delen av API som mäter absoluta provresul- tat delvis samma som output-delen av VA. Med andra ord gör författarna ett liknande misstag som Downes och Zables (2002) samt Brasington och Haurin (2006), som kontrollerar för output när de analyserar effekten av VA. Hade författarna i stället inkluderat initiala resultaten som VA baseras på (se Gibbons, Machin och Silva 2013) hade de kunnat analysera effekterna av både elevsammansättning och VA.
Problemet blir ännu större av att de också kontrollerar för absoluta API-nivåer och tidigare API-nivåer. Med andra ord finns kontroller både för ett annat slags VA och förändringar i denna. Att de kontrollerar för API-nivåer gör även att deras analys av effekten av API innan den nya in- formationen släppts inte är jämförbar – där kontrollerar de nämligen varken för absoluta nivåer av API eller tidigare nivåer. Inte heller kontrollerar de för elevsammansättning på skolnivå, vilket de gör i huvudanalysen.
Ett annat problem är att det finns ett skolvalssystem, där elever kan välja mellan olika kommunala skolor, och dessutom en stor charter- och pri- vatskolesektor i distriktet. Eftersom föräldrar har förhållandevis stora möj- ligheter att välja skola utan att flytta är inte relationen mellan skolkvalitet och huspriser självklar, vilket studier från Paris och New York visat (Fack och Grenet 2010; Schwartz, Viocu och Mertens Horn 2014). Imberman, Naretta och O’Rourke (kommande) finner faktiskt stöd för att chartersko- lor som ligger nära hemmet minskar huspriserna i Los Angeles, vilket de själva tolkar som att relationen mellan offentliga skolors resultat och hus- priser minskar med fler charterskolor.
Att dessa problem har betydelse står klart när författarna kontrollerar för antalet charterskolor i närheten av husen (Imberman och Lovenheim kom- mande).112 Då har nämligen VA-percentilen en statistiskt signifikant negativ effekt på huspriserna – vilket indikerar att den initiala delen av VA faktiskt
111 http://www.cde.ca.gov/ta/ac/ap/ 112 Se kolumn 5 i tabell 6 i studien.
kapitaliseras (trots alla kontroller som inte borde inkluderas). Eftersom ef- fekten av API-percentil fortfarande är bortrensad bör vi också förvänta oss att effekten av VA är negativ om föräldrar värderar både initiala och slut- giltiga resultat (Brasington och Haurin 2006; Downes och Zable 2002). Effekten av API-percentil är nästan lika starkt positiv som VA-percentil är negativ, vilket återigen liknar resultaten i tidigare studier, även om den inte är statistiskt signifikant. Men det är svårt att veta om detta är på grund av alla andra »dåliga« kontroller eller för att föräldrar inte bryr sig om output- delen i VA – till och med effekten av den absoluta nivån på API är som sagt bortrensad i modellerna.
En tidigare version av uppsatsen ger ytterligare stöd för tolkningen att metodologin gör det väldigt svårt att finna några effekter över huvud taget (Imberman och Lovenheim 2013). I denna analyserar författarna kapitali- sering av framtida VA innan den började offentliggöras med metoder som liknar de som använts i uppsatserna som diskuterades ovan – och de finner där att framtida VA faktiskt har en effekt på huspriserna. Men den försvin- ner när de även kontrollerar för samtida API, vilket indikerar att det finns en korrelation mellan framtida VA och prestationsindexet. Faktum är att författarna i dessa modeller även kontrollerar för elevsammansättning och effekterna av API står sig, vilket indikerar att effekten av absoluta provre- sultat inte drivs av elevsammansättningen på skolan. I stället kan man tolka dessa resultat som att föräldrarna värderar skolkvalitet.
Allt detta gör att det är väldigt svårt att dra några starka generella slut- satser från studien. Det är omöjligt att veta om det är metodologin och inkluderingen av teoretiskt sett märkliga kontroller som driver resultaten.