4.1.3 hur föräldrar och elever reagerar på fallande skolkvalitet
4.3 Skolkvalitet och huspriser
I många länder är det fortfarande närhetsprincipen som avgör vilken skola barn och ungdomar hamnar i. I de flesta andra länder, inklusive Sverige, avgör ofta närhetsprincipen elevallokeringen när skolor har fler sökande än lediga platser. Om föräldrar värderar kvalitet bör detta ge dem starka incitament att flytta till områden med bra skolor och betala mer för hus i sådana områden. Detta har forskare tagit fasta på och studerat hur huspriser påverkas av skolors resultat. Man kan också analysera vad som händer med huspriserna vid övergång från närhetsprincip till skolval. Genom att isolera effekten av skolkvalitet på huspriser kan man uppskatta hur mycket föräld- rar är beredda att betala för bra skolor. Det ger i sin tur en fingervisning om föräldrars värdering av skolkvalitet. En poäng med studier som analyserar huspriser är att skolkvalitet översätts i monetära termer. En annan fördel är att det går att studera föräldrars reaktioner i skolsystem som saknar tillgång till skolval som inte knyts till bostadsvalet (eller där närhetsprincipen spelar en avgörande roll i antagningen till skolor som får fler ansökningar än de har platser lediga). På det sättet illustrerar husprisstudier att alla skolsystem innehåller skolval – antingen direkt eller indirekt via bostadsmarknaden.
Forskningen visar tydligt att föräldrar är beredda att betala mer för hus i områden med skolor där eleverna uppvisar goda provresultat. Nästan alla 52 studier i Nguyen-Hoang och Yingers (2011) litteraturgenomgång uppvisar detta mönster.39 Dock analyserar inte merparten av dessa studier vilken in- formation i provresultaten som föräldrar värderar – provresultat är både ett mått på skolors kvalitet och elevsammansättning. Här fokuserar vi därför på de studier som (1) analyserar effekterna av skolornas VA eller åtminstone (2) kontrollerar för någon slags elevsammansättning på skolorna. Dessa studier sammanfattas i Appendix E, där de också diskuteras mer i detalj.
39 Se även Black och Machin (2011) för en liknande litteraturgenomgång med samma slutsatser.
Flera studier finner att huspriserna ökar både på grund av högre kvalitet och mer fördelaktig elevsammansättning i skolsystem där närhetsprinci- pen är viktig för elevallokeringen. Det tyder på att föräldrar värderar både skolors förmåga att förbättra elevers prestationer och sammansättningen av elever. Detta stämmer överens med forskningen om föräldrars val och elev- tillströmningen till skolor, som diskuterades i föregående avsnitt.40
Vad sätter föräldrar högst värde på?
Men vad värderas mest? Studierna som inkluderar både elevers VA och de- ras initiala provresultat indikerar att föräldrar värderar VA något mer eller lika mycket som elevsammansättning när de köper hus (Brasington och Haurin 2006; Downes och Zabel 2002; Gibbons, Machin och Silva 2013). Undantaget är Imberman och Lovenheims (kommande) studie som analy- serar förändringar i huspriser i Los Angeles när en tidning började public- era lärares och skolors VA. Som vi diskuterar mer ingående i Appendix E är det dock svårt att tolka författarnas resultat. Till viss del stödjer de också idén att föräldrar värderar skolkvalitet.
Ett par studier analyserar i stället skolors VA mellan olika årskullar tillsammans med kontroller för elevsammansättning. Den ena finner bara effekter av VA medan den andra finner att även om effekten av VA är sig- nifikant är elevsammansättningen viktigare (Dills 2004; Zahirovic-Herbert och Turnbull 2009). Samtidigt finner forskningen som analyserar skolors provresultat och elevsammansättning olika effekter beroende på land och studie. De flesta resultat indikerar att föräldrar värderar provresultat högre eller åtminstone lika mycket, medan ett par studier finner att elevsamman- sättning värderas högre.
Det är därför inte helt klart vad föräldrar värderar mest, men det verkar som att de värderar elevsammansättning och VA ungefär lika mycket. För att illustrera effekten av VA från den engelska forskningen kan vi göra ett tankeexperiment med två skolor – A och B – som är identiska, förutom att skola A har ett VA-värde motsvarande 30 Pisapoäng högre än skola B. Gib- bons, Machin och Silvas (2013) resultat indikerar då att föräldrar är beredda att betala ungefär 76 000 kronor mer för ett hus nära skola A jämfört med ett hus nära skola B, allt annat lika. Om vi i stället antar att skola A har ett
40 Dock vet vi som sagt fortfarande inte varför föräldrar värderar elevsammansättningen. Som vi diskuterar i avsnitt 7.2 kan skolor vara olika effektiva för elever med olika förmåga/ bakgrund och det är möjligt att detta till viss del fångas upp av måtten på elevsammansätt- ning.
VA-värde motsvarande 100 Pisapoäng högre än skola B är siffran cirka 263 000 kronor.41 Genomsnittspriset i det relevanta urvalet var 2 645 000 kronor så effekten motsvarar en prisökning på 3–10 procent. Skillnaderna uppstår för att variationen i resultat är mycket större på elevnivå än på skolnivå.42 Författarna beräknar att detta ungefär motsvarar den framtida avkastningen på utbildning för en liknande förbättring av elevernas resultat. Effekten av elevsammansättning är mindre, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Osäkerheten om föräldrars relativa värdering av VA och elevsamman- sättning i de olika studierna beror delvis på metodologiska skillnader men också på att författarna ofta analyserar olika mått på kvalitet och elever i olika åldrar. Dessutom är det mycket möjligt att föräldrar i olika regioner/ länder värderar kvalitet och elevsammansättning olika. Och, som sagt, ge- nomsnittliga VA-mått kan maskera att skolor är olika effektiva för elever med olika förmåga eller bakgrund, vilket innebär att vissa föräldrar kanske inte har så stor anledning att reagera på de aggregerade måtten. Till sist är det dessutom viktigt att påpeka att olika skolsystem sprider kvalitetsmåtten på olika sätt och i olika omfattning, vilket troligtvis också har betydelse för sannolikheten att kvalitetsmåtten påverkar huspriserna.
Många studier ignorerar vikten av information
Det finns två generella problem med många studier, både när det gäller för- äldrars val och huspriser: de ignorerar ofta den information som finns till- gänglig och hur föräldrar använder den. Att elevsammansättning ibland kan vara viktigare än skolkvalitet kan mycket väl bero på att människor bedömer skolor efter signaler som är ganska enkla att tolka (t.ex. Clapp, Nanda och Ross 2008). Även i system där VA offentliggörs, såsom i England, har man hittills oftast lagt mer fokus på absoluta provresultat, som naturligtvis även mäter elevsammansättning. Om skolor dessutom är olika effektiva för elever med olika förmågor är detta ytterligare ett problem för studierna, eftersom föräldrar bör vara mest intresserade av att veta vilka skolor som är bäst för just deras barn. Om bra information saknas, eller om fel information står i fokus i systemet, är det också möjligt att föräldrar fäster stor vikt vid elev- sammansättning i stället för skolkvalitet.
Detta kan skapa en situation där skolors rykte inte har särskilt mycket
41 Detta är baserat på beräkningen att standardavvikelsen på skolnivå är ungefär 30 procent av den på elevnivå, vilket är fallet i England (Gibbons, Machin och Silva 2013).
42 Detta baseras på resultaten i kolumn 5 i tabell 3 i Gibbons, Machin och Silvas (2013) studie, beräknat efter deskriptiva data för »boundary sub-sample« som återges i deras tabell 1,
att göra med deras kapacitet att förbättra elevers resultat. Teoretiska analy- ser visar exempelvis att skolor också kan skaffa sig ett gott rykte genom att anta högpresterande elever, vilket påverkar elevgruppens socioekonomiska och etniska sammansättning (MacLeod och Urquiola 2012b). Om informa- tionen framför allt betonar elevbakgrund i stället för faktisk kvalitet ökar det sannolikheten att en liknande situation uppstår även om skolor inte kan anta elever med kunskapsmässiga urvalsmetoder.