Effekter av ansvarsutkrävande och offentliggörande a
5.3 Effekten av skolinspektioner
Även om kunskapskontroller är viktiga mäter de självklart inte allt; andra mått kan också bidra till en bättre helhetsbedömning av hur skolor pre- sterar. Inspektioner och de betyg skolor får av inspektörerna är ett sådant mått. Forskningen på detta område är väldig knapp och fokuserar endast på England. Tyvärr är det svårt att helt och hållet separera effekterna av ny information från incitament att undvika hot från myndigheter. Men mycket tyder på att effekterna åtminstone delvis uppstår av den nya information som skolorna och allmänheten får tillgång till.56
Ett tydligt mönster i den forskning som finns är att skolor förbättrar sig
56 Rosenthal (2004) finner negativa effekter av inspektioner. Dessa har dock inte så mycket med offentliggörande av information att göra och studiens metod är dessutom relativt svag. Detsamma gäller äldre studier som med ännu svagare metoder fann varierande kortsiktiga
efter att de har blivit underkända i de engelska skolinspektionerna. Detta efter att inspektionerna ändrades så att de blev oannonserade samtidigt som betyget från inspektörerna klart framgår på inspektionsrapporten. Dock verkar inspektioner bland skolor som redan är godkända inte förbättra dem ytterligare.
De engelska skolinspektionerna reformerades under 2000-talet. År 2002/03 började betyget från inspektörerna framhållas i inspektionsrappor- ter. Enligt lag måste rapporterna ges till alla föräldrar. Dessutom övergick man 2005 till oannonserade inspektioner. Hussain (2012, 2015) analyserar engelska elvaåringars provresultat och jämför skolor som fick underkänt be- tyg efter en oannonserad inspektion i början på skolåret med dem som fick ett sådant betyg efter en inspektion som hölls efter att proven skrevs i slutet på året (men innan inspektörerna kände till resultaten). Han finner att ett underkänt betyg ökar elevers resultat i engelska och matematik. Effekten är högst bland elever som har lägre resultat när de är sju år.
Det finns ingenting som tyder på att förbättringarna sker på grund av att skolor manipulerar resultaten, en slutsats som ytterligare stärks av att effekterna fortfarande är tydliga i läraromdömen när eleverna är fjorton år. De positiva effekterna är också tydliga bland skolor som precis blev under- kända, vilket inte omedelbart får starka konsekvenser. Detta tyder på att för- bättringarna skapades av ökad produktivitet och åtminstone till viss del av den nya informationen. Det finns dock inga effekter alls bland skolor som redan nått godkänt betyg – det är alltså endast dåliga skolor som förbättras av skolinspektioner.
Annan forskning med en något annorlunda ansats finner liknande re- sultat bland äldre elever. Allen och Burgess (2012) jämför skolor som precis blev godkända i inspektionen och skolor som precis blev underkända. De finner att ett underkänt betyg gör att elevers provresultat i slutet på grund- skolan ökar markant.57 Men samtidigt påverkas inte lågpresterande, och till viss del inte heller högpresterande, elever lika konsekvent som elever med medelresultat, vilket antingen tyder på att skolorna i viss utsträckning bör- jade fokusera på elever som låg runt gränsen för godkänt eller att medel- presterande elever helt enkelt tjänar mest på inspektionerna. Eftersom författarna visar att den positiva effekten är lägre när det gäller andelen
57 Effekterna är starkast två år efter inspektionen, vilket inte är konstigt eftersom kurserna löper över två år, och gäller engelska, matematik samt snittbetyget, vilket indikerar att skolor- na inte endast började uppmuntra elever att studera lättare ämnen för att nå bättre resultat.
elever som når godkänt, är den sistnämnda förklaringen mer trolig.58 Fokus i denna studie ligger på skolor som precis blev underkända, vilket inte har radikala konsekvenser för skolorna, förutom att de får ett underkänt betyg som offentliggörs. Detta tyder på att åtminstone en del av effekten beror på informationen i sig.59
Den engelska forskningen visar alltså att välutformade skolinspektioner kan ha positiva effekter på underpresterande skolors resultat. Att inspektio- nerna är oannonserade och att informationen sammanfattas i ett betyg som föräldrar får tillgång till i inspektionsrapporterna verkar vara viktigt för att skolorna ska reagera positivt.
Svårigheter att överföra dessa resultat till det svenska skolsystemet
Det bör dock betonas att det är svårt att överföra dessa resultat till andra skolsystem, speciellt sådana som Sveriges. Till skillnad från den engelska skolinspektionen granskar nämligen inte den svenska skolinspektionen un- dervisningskvaliteten, vilket Riksrevisionen (2013) också har kritiserat den för. Rapporter från den svenska skolinspektionens regelbundna tillsyn pre- senterar förvisso provresultat, betygspoäng och andelen elever som når god- känt betyg eller högskolebehörighet. Men de sätter inte detta i relation till elevernas förutsättningar eller förkunskaper på ett tydligt och systematiskt sätt. Skolornas redovisade resultat bygger på nationell statistik och uppgifter som skolorna rapporterat in själva. I något fall anges skolans resultatutveck- ling över tid. Inspektionsrapporterna, som publiceras på Skolinspektionens webbplats, fokuserar huvudsakligen på om den granskade skolan uppfyller regelverket. Regler som inte uppfylls identifieras som brister, till exempel att eleverna inte har tillgång till ett skolbibliotek (ett krav som skollagen
58 Noterbart är att författarna inte finner effekter på elevsammansättningen eller elevtill- växten. Det senare stämmer inte överens med Hussains (2013) resultat som diskuterades i delavsnitt 4.2. Metoden är dock annorlunda och Hussain utför falsifieringstester som indike- rar att hans resultat stämmer. Skillnaderna kan bero på att Allen och Burgess analyserar det absoluta antalet elever som börjar på skolan, medan Hussain analyserar antalet elever som går på skolan totalt sett. Det senare måttet tar även hänsyn till att elever kanske byter skola på grund av det underkända betyget.
59 Även om författarna inte analyserar effekten av inspektioner i sig är det anmärknings- värt att tidseffekterna faktiskt indikerar att inspektioner som hölls 2005 och 2006 har lägre effekt än inspektioner som hölls tidigare (se tabell 3 i deras appendix), vilket inte stödjer tesen att inspektionerna nödvändigtvis måste vara oannonserade för att fungera. Detta kan också bero på att författarna analyserar data från och med 2002/03, vilket var det år då om- dömet från inspektionerna började framhållas i inspektionsrapporter som enligt lag måste ges till alla föräldrar. Det är därför möjligt att denna förändring hade en större effekt än
ställer). Sammantaget krävs det troligtvis stora förändringar i den svenska skolinspektionen för att den ska ha liknande positiva effekter på skolornas resultat som den engelska skolinspektionen.