Inom miljömålsarbetet finns miljömål som direkt och indirekt berör förorenade områden genom åtgärder av källföroreningar. Nedan beskrivs dessa tillsammans med en kommentar kring hur väl EBH-arbetet stödjer uppfyllande av dessa mål baserat både på resultat från föreliggande utredning, men även övergripande kun- skap inom området. Även andra miljömål, exempelvis Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan, kan ha en koppling till EBH-åtgärder genom de effekter åtgärder- na i sig orsakar. Dessa miljömål beskrivs emellertid inte närmare här.
6.1
Miljömålet Giftfri miljö
Precisering 1: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla expo-
neringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. KOMMENTAR
Detta går direkt in på EBH-områdets huvudfokus, nämligen minskad humanexpo- nering av kemiska ämnen samt minskade miljöeffekter. Vad gäller människors exponering kan det konstateras att det årligen görs 100-tals detaljerade beräkningar av humanexponering i de statliga EBH-projekten och att området på detta sätt lig- ger i framkanten vad gäller kunskap och fokus på denna fråga.
Däremot är det inte en lika tydlig fokusering på biologisk mångfald inom EBH- projekten även om de resulterar i en minskad föreoreningsbelastning som definitiv leder till en ökad biologisk mångfald. För de aktuella EBH-projekten har det be- räknats att 566 antal färre artförekomster drabbas negativt genom EBH-projekten. Dessutom har det visats att de aktuella projekten resulterat i att en areal på ca 167 000 m2 har gått från dålig miljöstatus till att stödja en god markmiljö, vilket också är direkt kopplat till en ökad biologisk mångfald.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
För att bättre påvisa hur den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen minskar som ett resultat av EBH-arbetet bör EBH-projekten bättre redovisa populationsnyttan av åtgärderna, d.v.s. hur många människors exponering för kemiska ämnen minskar och hur många färre som drabbas av någon form av sjukdom. För vissa ämnen finns redan denna möjlighet, medan det kommer att vara möjligt för andra ämnen framgent (se metodavsnitt i kapitel 3).
Naturvårdsverket bör beakta behovet att ta fram en manual/vägledning för beräkning av positiva exponeringseffekter på populationsnivå, samt finanisera återkommande sammanställande rapporter kring detta. Här finns viss inspirat- ion från miljöövervakningsområdet där Naturvårdsverket årligen kvantitativt sammanställer resultaten inom denna sektor.
Naturvårdsverket bör beakta behovet att ta fram en manual/vägledning som beskriver hur biodiversitet och kvantitativa ekologiska mätvariabler skall inför-
livas i EBH arbetet, både vad gäller prioritering av objekt, men också beskriv- ning av nyttor.
I rapporteringen av EBH-projekten bör de ämnen som reduceras/åtgärdas klas- sificeras i enlighet med denna rapport (se kapitel 6 och Bilaga 4) för att bättre kunna koordinera exponeringsbedömningar med andra miljösektorer
Precisering 2: Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper
är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. KOMMENTAR
Mycket EBH-arbete fokuserar på PAH med ursprung i förbränning, exempelvis dioxiner, och därmed objekt där denna typ av ämnen förekommer, t.ex. gasverk. Därmed bidrar EBH-arbetet till att uppfylla denna del av miljömålet giftfri miljö genom borttagandet av källföroreningar av dessa ämnen (speciellt i mark), vilket bidrar till en minskad spridning. Det bör speciellt observeras att även om många av de oavsiktligt bildade ämnena inte mäts eller ingår i mätbara åtgärdsmål kommer de ändå att reduceras/tas bort från den yttre miljön vid EBH-åtgärder. Detta ef- tersom dessa ämnen förekommer tillsammans med mera ”generella ämnen” vid flera EBH-objekt.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
Utöver de ämnen som vanligen analyseras kan Naturvårdsverket beakta möj- ligheten att även analysera s.k. oavsiktligt bildade ämnen (till betydligt högre kostnader) vid de objekt där sådana ämnen kan tänkas förekomma. Detta skulle ge möjlighet till en bättre kvantifiering av hur EBH-området bidrar till denna del av miljömålet giftfri miljö och bättre information om deras spridning.
Precisering 3: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning till 2020
att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. KOMMENTAR
Detta är en integrerad del av EBH-området och en av de viktigare orsakerna till de statsfinansierade anslag som utgår inom området. Preciseringen är dock uttryckt på ett sätt som innebär att det inte går att bedöma när detta mål kan nås. I extremfallet skulle det innebära att alla MIFO klassade områden samt de som inte klassats (p.g.a. brist på kunskap och kännedom om dessa) skulle vara åtgärdade innan detta mål uppnås.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
Genom en förbättrad rapportering av EBH-projekten ges en bättre möjlighet att följa upp med vilken takt som förorenade områden i minskande grad utgör ett hot mot människors hälsa eller miljön.
skulle således kunna få en bättre uppskattning av den takt med vilken denna del av miljömålet uppfylls.
Naturvårdsverket bör beakta behovet av att ta fram en formell metodik för att kvantifiera det totala hotet mot människors hälsa eller miljön som förorenade områden utgör vilket också skulle underlätta en kvantifiering av hur väl denna del av miljömålet uppfylls.
6.2
Miljömålet Grundvatten av god kvalitet
Precisering 1: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte be-
gränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörj- ning.
KOMMENTAR
Grundvatten är ofta ett mycket viktigt skyddsobjekt inom de statligt finansierade efterbehandlingsprojekten. Dessutom kommer förorenade områden som potentiellt eller direkt hotar grundvatten som kan användas för dricksvattenförsörjning att per automatik få en hög riskklassning och därmed prioriteras för åtgärder. Således är det tydligt att de statligt finansierade efterbehandlingsprojekten bidrar till att uppnå miljömålet grundvatten av god kvalitet ur detta perspektiv.
Detta indikeras också genom att 420 000 m3 grundvatten skyddats mot förorening- ar i de EBH-objekt som innefattas av detta projekt. Dock har inte mängden grund- vatten som kan användas för dricksvattenförsörjning och som skyddas mot förore- ningar kvantifierats i denna utredning.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
I rapporteringen av EBH projekten bör mängden grundvatten som kan använ- das för dricksvattenförsörjning som inte längre hotas av föroreningar p.g.a. ef- terbehandlingen kvantifieras. På så sätt kan områdets bidrag till denna del av miljömålet kvantifieras.
Precisering 2: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660)
om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. KOMMENTAR
Följande ämnen kan styra kemisk status för grundvatten: arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, trikloretylen, tetrakloretylen, dikloretan, klorform, bensen och vissa PAH. Dessa är mycket vanligt förekommande kemikalier på förorenade områden samtidigt som grundvatten ofta är ett mycket viktigt skyddsobjekt inom de statligt finansierade efterbehandlingsprojekten. Som nämns ovan ges dessutom förorenade områden som potentiellt eller direkt hotar grundvatten som kan användas för dricksvattenförsörjning per automatik en hög riskklassning och en hög prioritet för åtgärder.
Sammantaget innebär detta att efterbehandlingsområdet tydligt bidrar till att uppnå denna del av miljömålet, även om det inte är klargjort hur stor andel av objekten som berör sådana grundvattenförekomster som berörs av direktivet1.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
I rapporteringen bör mängden grundvatten som omfattas av direktivet (se fot- not) kvantifieras så att områdets bidrag till denna del av miljömålet tydliggörs.
Precisering 3: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en
god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. KOMMENTAR
Inom efterbehandlingsområdet görs ofta kopplingen mellan grundvattenkvalitet samt grundvattnets påverkan på angränsande ytvatten vid fastställande av risker, åtgärdsbehov och åtgärdsmål. I den modell som används för riktvärdesberäkning kvantifieras dessutom mängden föroreningar som teoretiskt kan transporteras från det förorenade området till angränsande ytvatten vilket utgör en viktig del av underlagsutredningarna.
Således är detta ytterligare ett tydligt exempel som visar hur efterbehandlingsom- rådet bidrar till att uppnå detta miljömål. Miljömålet är dessutom inte preciserat till specifika ytvatten vilket innebär att alla efterbehandlingsobjekt där föroreningspå- verkan på ytvatten via grundvatten är en styrande risk kommer att bidra till att miljömålet uppnås.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
I rapporteringen av efterbehandlingsprojekten till Naturvårdsverket bör det tydliggöras/kvantifieras hur kvaliteten på angränsande ytvatten har förbättrats genom de åtgärder som finansierats. Ett verktyg för detta finns redan i den be- räkningsmodell som används inom området och som Naturvårdsverket tagit fram.
6.3
Miljömålet Levande sjöar och vatten-
drag
Precisering 1: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential
och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
1 Grundvattenförekomster där uttag är större än 10 m3/dygn eller där dricksvattenuttag för fler än 50
personer görs eller där grundvattenförekomster är avsedda för sådan framtida användning eller där betydande påverkan på anslutande ytvattenförekomst kan ske.
KOMMENTAR
Ytvatten är ofta ett viktigt skyddsobjekt inom de statligt finansierade efterbehand- lingsprojekten beroende på att många förorenande antropogena aktiviteter såsom industrier och urban förtätning har skett i angränsning till ytvatten. I de 10 projekt som har utvärderats var det exempelvis fastställt att ytvatten påverkades av förore- ningstransport vid 9 av dessa. Vidare är en förekommande orsak till att ytvattenfö- rekomster klassificeras med dålig kemisk status att förorenade markområden före- kommer i anslutning till dessa och/eller att det finns förorenade sediment i dessa. Det är också vanligt att prioriterade ämnen (kemisk status) och särskilt föroren- enade ämnen (ekologisk status) omfattas av saneringsåtgärderna vilket visas av att nästan 39 000 kg prioriterade och särskilt förorenande ämnen sanerades i de aktu- ella projekten.
Ytterligare en viktig aspekt är att en del efterbehandlingsprojekt fokuserar på sane- ring av föroreningar i sediment vilket innebär en mycket direkt och stor inverkan på den kemiska belastningen i sådana ytvatten.
Sammantaget bidrar EBH-arbetet troligen till öka antalet ytvattenförekomster som uppnår god kemisk status. Ekologisk status beror på en lång rad fak-
torer/parametrar, varav särskilt förorenande ämnen endast är en, och EBH-arbetet bidrar troligen i mindre grad till att god ekologisk status uppnås.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
I rapporteringen av efterbehandlingsprojekten till Naturvårdsverket bör mäng- den prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen som tas bort från den yttre miljön via efterbehandlingsåtgärder kvantifieras. Vidare bör det kvantifie- ras (m.h.a. av riktvärdesmodellen) vilka mängder av dessa ämnen som genom åtgärderna inte längre når ytvatten.
Precisering 2: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god
kvalitet.
KOMMENTAR
I de fall där efterbehandlade markområden förekommer nära ytvattentäkter är nyt- tan med efterbehandlingen mycket stor. Denna typ av objekt hamnar således alltid högt upp i länens prioritering av efterbehandlingsobjekt. Vidare är det för vissa ytvattentäkter ett faktum att det största kemiska hotet mot dessa är transport av föroreningar från förorenade markområden.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
I rapporteringen av efterbehandlingsprojekten till Naturvårdsverket bör det framgå i vilken grad saneringsarbetete har gett upphov till minskade risker för ytvattentäkter.
Precisering 3: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
KOMMENTAR
Se även ovan kommentarer kring positiva effekter av EBH-arbetet på miljömål som direkt och indirekt berör ytvatten.
Ekosystem och ekosystemtjänster i ytvatten är ofta viktiga skyddsobjekt i efterbe- handlingsprojekten. I den metodik som används för att fastställa efterbehandlingens mål får endast en mycket liten andel (< 1 %) av de arter som förekommer i ytvatten påverkas av föroreningstransport från det förorenade området. En exponeringsväg som ibland ingår i EBH-projekten är upptag av föroreningar i fisk som sedan äts av människor, där grad av humanpåverkan får styra den beräknade risken.
Saneringen av föroreningar i mark och grundvatten bidrar således till en minskad risk för ekosystem i ytvatten vilket i ett vidare perspektiv innebär att deras eko- systemtjänster vidmakthålls.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
I rapporteringen av efterbehandlingsprojekten till Naturvårdsverket bör det framgå vilka ekosystemtjänster i ytvatten som har påverkats positivt av efter- behandlingen. Eftersom kvantifieringen av sådana positiva effekter är osäker bör det däremot inte ställas krav på en kvantifiering av dessa.
6.4
Miljömålet God bebyggd miljö
Precisering 1: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska äm-
nen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsris- ker.
KOMMENTAR
Att människor inte skall utsättas för skadliga luftföroreningar och kemiska ämnen berör direkt EBH-områdets fokus på att reducera exponering för kemiska ämnen och risker med kemiska ämnen som förekommer på förorenade områden. Vid nästan alla efterbehandlingsobjekt förekommer bebyggd miljö nära eller i di- rekt anslutning till det förorende området. Att skydda människor i bebyggd miljö från kemikalier, antingen direkt i deras hem eller indirekt när dessa rör sig på när- liggande förorenade områden, är således alltid ett viktigt fokus i efterbehandlings- projekten.
I de statligt finansierade efterbehandlingsobjekten har det fram till dagsläget mestadels varit förorenade områden i glesbygd som har åtgärdats och det har ex- empelvis inom ramen för detta projekt varit svårt att hitta urbana EBH-objekt. Detta innebär att antalet människor i bebyggd miljö som skyddas mot föroreningar inte har varit så stort som det kunde varit om fokus varit på mer urbana områden.
En viktig orsak är att förorenade urbana områden ofta har ett högt markvärde vilket innebär att privata intressen har drivit på exploatering och sanering av dessa, men det finns även andra drivande faktorer, exempelvis att antalet människor i närmil- jön till ett förorenat område inte alltid varit en viktig faktor vid prioritering av bi- dragfinansierade EBH-projekt.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL OCH REKOMMENDATION
Metodiken för att regionalt prioritera områden för åtgärder kan tydligare inne- fatta att antalet människor som (potentiellt) kan påverkas är en viktig pri- oriteringsparameter. Detta kan möjligen innebära ett motsatsförhållande mot att EBH-området skall uppfylla miljömål som fokuserar på miljö/ekosystem ef- tersom områden där många människor påverkas ofta återfinns i urbana miljöer med lägre naturvärden.
Precisering 2: Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till be-
byggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
Ofta innebär återställningsåtgärder efter saneringsåtgärder att grönytor skapas på det förorenade området. Detta sker ibland med stöd från exempelvis kommuner. I de fall där det förorenade området förekommer nära eller i anslutning till större bebyggda områden leder alltså EBH-arbetet till skapande av grönytor och parker till gagn för många människor. Exempel på detta är EKA Bengtsfors-projektet där en urban park och ett miljörum skapats på den sanerade fastigheten och BT Kemi- projektet där ett större parkområde skapas på den tidigare förorenade platsen.