Utvärdering av sociala effekter

3.5.1 Inledning

Sociala effekter av EBH-åtgärder utvärderas och beskrivs normalt inte i EBH- projekt. I utvärderingen av samhällseffekter och EBH-åtgärdernas hållbarhet har emellertid dessa effekter varit nödvändiga att utvärdera. Bedömningen av EBH- åtgärdernas sociala effekter har i huvudsak baserats på intervjuer med representan- ter för studieprojekten samt diverse annan information om exempelvis friluftsliv och planförhållanden.

Ett viktigt syfte för utvärderingen är att bedöma i vilken grad efterbehandlingsåt- gärden är förenlig med den social-kulturella dimensionen av hållbar utveckling. Precis som för den miljömässiga dimensionen kräver en sådan identifiering att innehållet i den social-kulturella dimensionen konkretiseras. I denna utvärdering görs konkretiseringen i form av ett antal nyckelkriterier som speglar de effekter som kan uppstå till följd av efterbehandlingen.

3.5.2 Kriterier för utvärdering av social hållbarhet

Valet av nyckelkriterier är svårt, eftersom den social-kulturella dimensionen är mångfacetterad och dessutom är nära sammanlänkad med den ekonomiska dimens- ionen. I exempelvis FN:s Agenda 21-dokument (FN, 1993) poängteras att de eko- nomiska och social-kulturella dimensionerna överlappar varandra och att det i dessa dimensioner ingår faktorer såsom fattigdom, konsumtionsmönster, demo- grafiska förhållanden, hälsa och boende. Den här överlappningen kan dock vara motiverad om social-kulturella faktorer ses som så viktiga att de bör stå på egna ben som nyckelkriterier. Urvalet av kriterier har baserats på Rosén et al (2009):

 Kulturvärden

 Den lokala markanvändningen  Rättvisa

 Rekreation  Hälsa

 Andra lokala sociala effekter

Liksom för de miljömässiga effekterna finns det stödjande matriser för de sociala effekterna, se Bilaga 3. Samma skala för poängsättning som för de miljömässiga effekterna tillämpas här. Nedan beskrivs bedömningsgrunderna för de sociala krite- rierna kortfattat.

Kulturvärden (inklusive landskapsbild)

Nyckelkriteriet Kulturvärden (inklusive landskapsbild) gäller huruvida kulturmil- jön gynnas eller missgynnas av åtgärden. Kulturmiljön innefattar historisk mång- fald, kulturmiljökvalitet och kulturhistoriska värden (RAÄ, 2007). Den historiska mångfalden ges av att landskapet kan innehålla karaktärsdrag och spår som på

kulturhistoriska särarten och karaktären hos en plats. Kulturhistoriska värden kan vara enskilda objekt i form av byggnadsminnesmärken, men även helhetsmiljöer och andra företeelser som har betydelse för berättelser om människors historia. Den lokala markanvändningen

Nyckelkriteriet Den lokala markanvändningen fokuserar på effekter på vad som blir möjligt eller inte möjligt att göra på det förorenade området till följd av åtgär- den. Utgångspunkten för en bedömning av detta nyckelkriterium är en identifiering av vilken typ av markanvändning som eftersträvas för området. Den lokala mar- kanvändningen gäller all påverkan som åtgärden har på möjligheterna för männi- skor och samhället att ha olika verksamheter på mark inom eller nära det efterbe- handlade området. De här verksamheterna kan exempelvis handla om boende, arbetsplatser, vattentäkter och olika areella näringar.

Rättvisa

Nyckelkriteriet Rättvisa fokuserar på om någon grupp i samhället kan bedömas bli missgynnad av efterbehandlingsåtgärden eller inte. Det här behöver inte enbart handla om hur åtgärden påverkar den egna gruppen, utan även om situationer när någon eller några anser att åtgärden påverkar andra på ett orättvist sätt. Vilka grup- per som är relevanta varierar från fall till fall, men det rör sig endast om utomstå- ende grupper i den meningen att effekterna för föroreningsansvariga, efterbehand- lingsansvariga och verksamhetsutövare inte ska vägas in vid bedömningen av detta nyckelkriterium. Vid bedömningen är det viktigt att även ha ett tidsperspektiv som innefattar framtiden. Exempelvis kan föroreningen vara av ett slag som gör att dagens generationer inte nödvändigtvis påverkas av att låta föroreningen ligga kvar i marken, men om föroreningen sprids på lång sikt eller blottläggs genom gräv- ningsarbeten eller erosion, kan den bli ett problem för framtida generationer. Rekreation och friluftsliv

Nyckelkriteriet Rekreation och friluftsliv handlar om huruvida dessa aktiviteter gynnas eller missgynnas av åtgärden. Exempel på rekreation är skogspromenader, svampplockning, fisketurer, bad, fågelskådning och vattensporter. Ofta handlar detta om huruvida åtgärden leder till förbättrade rekreationsmöjligheter för boende i närheten av området, exempelvis genom att ett efterbehandlat område blir möjligt att använda som strövområde.

Hälsa

Nyckelkriteriet Hälsa fokuserar i den här utvärderingen på effekter avseende på områdets föroreningar. Detta innebär att en bedömning görs av hur hälsorisker av själva föroreningen där den befinner sig i jord, grundvatten och/eller sediment påverkas av efterbehandlingsåtgärden. Det är också rimligt att försöka bedöma hälsorisker som har att göra med åtgärden i sig, exempelvis ökat buller från själva området, ökad lastbilstrafik till och från området och effekter till följd av att för- oreningsspridning som själva åtgärden medför, se exempelvis Rosén et al (2009). Detta har dock inte beaktats här, eftersom det inte varit möjligt att bedöma vilka

eventuella effekter åtgärderna i sig har fått på arbetande eller människor i den föro- renade platsens närhet. Observera att detta nyckelkriterium avgränsar sig till ef- fektbaserade hälsorisker. Psykosociala aspekter som exempelvis allmän oro ger sig troligen uttryck i brist på lokal acceptans för alternativet, vilket täcks in av nyckel- kriteriet Rättvisa.

Andra lokala sociala effekter

Nyckelkriteriet Andra lokala sociala effekter gäller effekter som inte vägs in i be- dömningen av övriga kriterier, exempelvis effekter på det lokala näringslivet och skapande eller minskning av arbetstillfällen. Det är här viktigt för att undvika dub- belräkning att vid bedömningen av detta kriterium endast väga in sådana effekter som inte kunna omfattas av övriga nyckelkriterier.

3.6 Övergripande hållbarhetsanalys

För att försöka ge en övergripande och sammanfattande bild av efterbehandlingsåt- gärdernas effekter på miljön och i samhället har en hållbarhetsanalys utförs av de tio utvalda studieprojekten. Värderingen gjordes i enlighet med den metodik för hållbarhetsanalys, baserad på multi-kriterieanalys (MKA), som beskrivits av Rosén m fl (2009; 2013), se även Figur 1.

MKA har idag en omfattande användning inom vitt skilda områden. Exempelvis beskriver Naturvårdsverket (2009a) i sitt vägledningsmaterial inom förorenade områden hur MKA är ett viktigt verktyg för riskvärdering av olika EBH-alternativ. MKA tillämpas på komplicerade problem där många olika aspekter måste vägas samman. MKA är ett strukturerat angreppssätt för att beskriva hur väl olika alterna- tiv uppfyller ett eller flera önskade syften. För att beskriva dessa syften och bryta ner problemet till en hanterbar nivå definieras ett antal kriterier som bedöms var för sig, se ovan. Kriterierna bör vara sinsemellan oberoende och detta är för flera MKA-metoder ett krav. Om det förekommer kriterier som är beroende av varandra riskerar vissa aspekter att få för stor betydelse i analysen pga dubbelräkning. Där- för är det viktigt att kriterierna som ska ingå i en MKA väljs och definieras med omsorg.

I MKA av åtgärders hållbarhet görs ibland sammanvägningar och beräkningar av olika typer av index, se exempelvis Rosén et al (2009) och Naturvårdsverket (2009a). I andra fall beskrivs endast projektets effekter (eller prestanda) med avse- ende på respektive kriterium i en s.k. prestandamatris. I det här fallet har samman- ställning i prestandamatriser ansetts vara mest relevant, eftersom syftet här är att ge en övergripande bild av de genomförda EBH-åtgärdernas hållbarhet, inte att rang- ordna de olika projekten.

Prestandamatriser har framställts dels för varje enskilt projekt, se Bilaga 4, dels för alla projekten sammantaget, se Kapitel 4. Utifrån de framtagna matriserna har slut-

satser dragits om de genomförda åtgärdernas hållbarhet och om vad som skulle kunna förändras för att eventuellt öka EBH-insatsernas bidrag till en hållbar ut- veckling.

3.7

Beräkning av nyckeltal

Utifrån det framtagna underlaget har olika typer av nyckeltal beräknats. Vid valet av nyckeltal har fokus lagts på två huvudsakliga drivkrafter inom det statliga pro- grammet för efterbehandling av förorenade områden:

 Reduktion av risker för människa och miljö  Uppfyllande av miljömålet Giftfri miljö

Med dessa utgångspunkter har nyckeltal beräknats som fokuserar på mängder av olika typer av ämnen som åtgärdats och projektens kostnader, påverkan på hälso- och miljörisker, möjligheter för ny markanvändning samt emissioner och förbruk- ning. Följande nyckeltal har beräknats:

Mängder och kostnader

 Total mängd sanerade föroreningar

 Total mängd cancerframkallande ämnen som sanerats

 Total mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU

 Total mängd sanerade vattendirektivsämnen

 Total mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR)  Total mängd sanerade POP ämnen (Stockholms-konventionen)  Projektets totala kostnad

 Kostnad per kg sanerade föroreningar

Hälsoeffekter

 Totalt antal sparade människoliv

 Antal minskade övriga typer av sjukdomar

 Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar o Boende på området

o Arbetande på området o Boende i närheten o Tillfälliga besökare

 Olycksrisker till följd av EBH-åtgärder

o Potentiellt antal ambulanskrävande olyckor vid transporter

Effekter på miljö och markanvändning

 Mängd sanerad jord eller sediment

 Antal artförekomster i jordmiljön som påverkats positivt  Minskad föroreningsbelastning på ytvatten

 Ytor som efterbehandlats

o Ytor som omvandlats till natur eller grönområde o Ytor som i högre grad stöder en attraktiv närmiljö o Ytor som omvandlats till bostadsområde

o Ytor som i högre grad stödjer en god markmiljö

Emissioner och förbrukning

 Koldioxid (CO2) från transportfordon  Svaveloxider (SOx) från transportfordon  Kväveoxider (NOx) från transportfordon  Partiklar från transportfordon

 Koppar (Cu) från transportfordon (från bromsbelägg)  PAH från transportfordon

 Förbrukning av ren jord för återfyllnad

I utvärderingen har vi undvikit att beräkna och redovisa kostnader per mängdenhet, exempelvis kostnad per åtgärdat kg, för specifika ämnen. I resultaten redovisas endast kostnaden per total mängd åtgärdad förorening. Anledningen är att det kan leda mycket fel att relatera hela projektets genomförandekostnad till enskilda för- oreningar eftersom det i flera fall är en komplicerad föroreningssituation med många olika sorters föroreningar som åtgärdats. Det ska också påpekas att även den beräknade och redovisade kostnaden per kg åtgärdad förorening är mycket svårtol- kad eftersom olika föroreningstyper kan ha mycket olika åtgärdskostnad per mäng- denhet.

Redovisningen av beräknade nyckeltal görs i Kapitel 4.

3.8

Utvärdering av goda exempel

Med avseende på EBH-åtgärdernas tekniska och organisatoriska genomförande har följande kriterier beskrivits för varje studieprojekt:

 Översikt gällande projektets genomförande  Projektstruktur samt upphandling

 Utredningar  Mätningar

 Saneringstekniker(er)

o Kortfattad beskrivning med fokus på innovationsgrad o Bra och mindre bra?

o Grad av innovation? o Hinder för bättre teknikval?

o Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?

 Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt

Genomförandet och identifiering av goda exempel redovisas i matrisform för re- spektive studieprojekt, se Bilaga 4. I kapitel 4 redovisas en sammanställning för samtliga studieprojekt.

4 Resultat

4.1 Inledning

Genomgången av de tio utvalda studieprojekten har inneburit att ett mycket stort material ställts samman, vilket ger utrymme för en mängd olika utvärderingar. I enlighet med Naturvårdsverkets syfte med den föreliggande utredningen har emel- lertid fokus lagts på följande delområden:

1. Belysa miljö- och hälsoeffekter av EBH-åtgärderna.

2. Identifiera och beskriva goda exempel, både avseende tekniklösningar och metodmässiga/organisatoriska arbetsformer.

3. Identifiera effekter i samhället i flera led.

För det första delområdet har kvantifieringar av positiva miljö- och hälsoeffekter av EBH-åtgärderna vid de tio studieprojekten genomförts. Utifrån denna informat- ion har olika nyckeltal kopplat till effekter för människa och miljö beräknats. Dess- sutom har åtgärdernas miljömässiga hållbarhet bedömts utifrån en uppsättning hållbarhetskriterier, se avsnitt 3.3.

För det andra delområdet har projektens tekniska och organisatoriska genomfö- rande kartlagts och utvärderats. Särskild fokus har lagts på att identifiera goda exempel som kan vara till nytta för det fortsatta efterbehandlingsarbetet i Sverige. Det tredje delområdet i utredningen har omfattat en identifiering och bedömning av samhällsekonomiska och sociala effekter till följd av EBH-åtgärderna i de tio pro- jekten. Åtgärdernas effekter i samhället har utvärderats med hjälp av kostnads- nyttoanalys och genom hållbarhetsanalys, se avsnitt 3.4 och 3.5.

Utförliga beskrivningar av studieprojekten och resultaten av utvärderingarna ges i Bilaga 4. Nedan ges en sammanställning av utredningens huvudsakliga resultat för respektive delområde.

Det bör noteras att för studieprojektet Hagfors har endast en första fas av EBH- åtgärderna genomförts och det har därför inte varit möjligt att bedöma de samhälls- ekonomiska effekterna av detta projekt. Projektet har dock ingått i utvärderingen eftersom det varit intressant av andra skäl, exempelvis med avseende på förore- ningssituation, EBH-teknik och sociala effekter. Studieprojekt Hagfors är därför inte fullt ut jämförbart med övriga projekt. För projekt Lerum har den efterbehand- ling som ursprungligen genomfördes utvärderats. Därefter har ytterligare behov av åtgärder uppstått, men denna kompletterande del omfattas inte av utvärderingen här. För övriga projekt är åtgärderna helt avslutade.