2 Genomförande
4.2 Miljö och hälsoeffekter
De miljö- och hälsomässiga effekter som uppnåtts av efterbehandlingsarbetet vid de tio studieprojekten har kvantifierats för respektive projekt. I Tabell 7 - Tabell 10 ges en sammanfattande bild av de miljö- och hälsomässiga effekterna samt även projektens kostnader. Effekter uttrycks i form av nyckeltal som är avsedda att kunna användas vid jämförelser mellan projekt, men också för att ge en helhetsbild över uppnådda effekter i de studerade EBH-projekten.
Utifrån den framtagna informationen om åtgärdernas miljöeffekter har en kvalitativ utvärdering av åtgärdernas miljömässiga hållbarhet genomförts utifrån en uppsätt- ning kriterier för miljömässig hållbarhet. En översiktlig bild över de studerade EBH-åtgärdernas miljömässiga hållbarhet redovisas i Tabell 11.
Vid beräkning av totalt antal sparade människoliv har en fatalitetsfrekvens på 0,7 antagits per cancerfall. Detta innebär att det antagits att 70 % av de cancerfall som kan uppstå till följd av exponering av föroreningar leder till att människor avlider, se även Rosén et al (2008). För beräkning av antalet minskade övriga typer av sjukdomsfall har medianvärdet av det tidigare beräknade min- och maxvärdet för respektive projekt (se avsnitt 3.4.1 och Bilaga 4) använts. Det ska poängteras att underlaget för denna beräkning är bristfälligt och resultaten därmed behäftade med mycket stor osäkerhet.
Genomgången av de 10 studieprojekten visar på följande huvudsakliga resultat rörande miljö- och hälsoeffekter av EBH-åtgärderna:
De miljömässiga effekterna av EBH-åtgärderna är övervägande positiva. Mark, grundvatten, ytvatten och sediment får överlag en förbättrad situat- ion till följd av att källföroreningarna åtgärdas, antingen genom borttag- ning av föroreningar eller genom spridningsförhindrande åtgärder. För de projekt som efterbehandlats med grävsaneringar med ett betydande
transportarbete och återfyllning har negativa effekter med avseende på luftutsläpp, avfallsproduktion och förbrukning av naturresurser uppstått. Utifrån bedömningen av de miljömässiga hållbarhetskriterierna framgår att
åtgärderna medfört både positiva och negativa miljöeffekter. Det finns en tydlig bild av att åtgärderna åstadkommer övervägande positiva miljöeffek- ter i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Åtgärderna har å andra sidan åstadkommit negativa effekter för luftmiljön och med avseende på för- brukning av naturresurser och produktion av avfall.
För att kunna betrakta åtgärderna som miljömässigt hållbara måste det där- för kunna accepteras att de negativa effekterna - i huvudsak kopplade till luftutsläpp, förbrukning av naturresurser och produktion av avfall - kan kompenseras av de positiva effekterna - i huvudsak kopplade till förbätt- rade förutsättningar för ekologiska system inom och nära de förorenade platserna.
Exempel på projekt som uppvisar hög grad av miljömässig hållbarhet är Hagforstvätten, Hälleforsnäs bruk och Örserumsviken. Vid dessa projekt har alternativa EBH-metoder använts som i stor utsträckning hanterat för- oreningar på platsen.
De studerade EBH-projekten har sammantaget kostat ca 962 Mkr att ge- nomföra.
För dessa kostnader har ca 890 000 ton förorenad jord och sediment be- handlats.
Härvid har ca 180 ton föroreningar åtgärdats, varav en huvuddel, ca 160 ton, utgörs av cancerogena ämnen. Observera att i dessa summor är endast de föroreningar som var styrande för EBH-åtgärderna inkluderade. En större andel av föroreningarna (ca 166 ton) utgörs av prioriterade äm-
nen som skall fasas ut enligt beslut inom EU eller i Sverige.
Ca 36 ton av föroreningarna utgörs av vattendirektivsämnen och ca 120 ton av prioriterade ämnen enligt havsmiljökommissionerna HELCOM
och/eller OSPAR.
Åtgärderna har medfört att drygt 30 ton föroreningar förhindrats från att belasta sjöar och ytvattendrag, sett över en 100-årsperiod.
Ca 400 kg persistenta organiska föroreningar (POP) har åtgärdats.
Åtgärderna har också medfört att ca 430 000 m3 grundvatten skyddats mot förorening varje år. Detta motsvarar den svenska dagliga dricksvattenan- vändningen för ca 6000 personer under 1 år.
Utvärderingen visar att mediankostnaden per kilo åtgärdad förorening är ca 8 000 kr (medianvärde). Detta är ett betydligt lägre värde än de ca 19 000 kr/kg som SGI (2011) beräknade för nio olika grävsaneringsprojekt. Orsa- ken till att värdena skiljer sig åt mellan de två utvärderingarna är sannolikt dels att det statistiska underlaget för beräkningarna i båda fallen är relativt litet, dels att SGI:s utvärdering endast omfattade grävsaneringar, medan den föreliggande utvärderingen också inkluderat andra typer av EBH- åtgärder. Dessutom är kostnaden per kg sanerad förorening mycket plats- och ämnesspecifik, vilket gör att beräkningar av kostnader per kg åtgärdad förorening är mycket svårtolkad.
Totalt har ca 1 miljon m2, d.v.s. ca 100 hektar eller 1 km2, efterbehandlats. Av denna totala yta utgör Köpmanholmen och Örserumsviken tillsammans ca 90 %.
Åtgärderna har medfört att ca 645 000 m2 (ca 65 ha) stora ytor har om- vandlats till natur- eller grönområde.
Dessutom har åtgärderna medfört att ca 167 000 m2 (ca 17 ha) fått en för- bättrad markmiljö.
Åtgärderna har också medfört att ca 560 artförekomster har fått förbättrade livsbetingelser.
Transporterna till och från EBH-platserna har medfört emissioner på ca 2 700 ton CO2. Detta motsvarar ca 1300 personbilars utsläpp under 1 års körning. Till detta ska föras emissioner från arbetsmaskiner på EBH-
områden och vid mottagningsplatserna, vilka inte kunnat kvantifieras inom ramen för denna utvärdering.
Ca 890 000 ton massor har använts för återfyllning. Observera att viss del av denna jord, exempelvis för BT Kemi-projektet bestod av återvunnen jord och därmed inte innebar ny förbrukning av ändliga naturresurser. Inga efterbehandlade ytor har kommit att användas för nya bostadsområ-
den. Det ska dock poängteras att det för flertalet projekt endast förflutit några år sedan EBH-åtgärderna avslutades och att dessa områden eventu- ellt kan komma att bli intressanta för annan markanvändning, såsom bostä- der, i framtiden.
Det bodde inte heller några människor inom de studerade områdena innan EBH-åtgärderna genomfördes, men däremot i närheten av områdena. Det finns därför inga boende inom dessa områden vilka fått sjukdomsrisken re- ducerad till följd av efterbehandlingsåtgärderna.
Som ovan nämnts har ca 160 ton cancerogena ämnen åtgärdats, men på grund av den begränsade exponeringen vid de studerade platserna, är ef- fekterna i termer av sparade människoliv små, i storleksordningen 2 spa- rade människoliv i ett 100-årsperspektiv och det dubbla i ett 200-årigt per- spektiv.
Föroreningarna kan ge upphov till många andra symptom än cancersjuk- dom och medianvärdet för antalet sparade sjukdomsfall (omfattande alla former av sjukdomar från mycket lindriga till svåra) har beräknats till ca 1 380. Observera att denna hälsonytta inte har kvantifierats monetärt p.g.a. mycket stora osäkerheter i beräkningarna av antalet minskade sjukdomsfall (se avsnitt 3.3).
Samtidigt har EBH-åtgärderna utgjort en risk för arbetande och tredje man i form av arbetsmiljörisker och olycksrisker. Inom ramen för denna utred- ning har endast olycksrisker till följd av olyckor vid transporter till och från EBH-platserna beräknats. Utifrån tillgängliga uppgifter har det beräk- nats att det potentiella antalet ambulanskrävande olyckor till följd av trans- porter till och från EBH-platserna var totalt ca 0,23.
De potentiella olägenheterna, exempelvis kopplade till människors oro, för boende i närområdena till de sanerade platserna har beräknats minska för ca 9 700 personer.
För arbetande på de studerade områdena har potentiella olägenheter av för- oreningarna beräknats minska för ca 300 personer.
För tillfälliga besökare på de efterbehandlade platserna har de potentiella olägenheterna beräknats minska för ca 9 500 personer.
Utifrån de framtagna uppgifterna kan förväntade kostnader per sparat människoliv och reducerat sjukdomsfall beräknas. I ett 100-årsperspektiv blir den förväntade nuvärdeskostnaden för ett sparat människoliv ca 520 Mkr.
Tabell 7 Mängder sanerade föroreningar och projektkostnader. Total mängd sanerade föroreningar Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats Total mängd sanerade ämnen som förbjuds eller
fasas ut i Sverige och/eller EU Total mängd sanerade vatten- direktivsämnen Total mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) Total mängd sanerade POP ämnen (Stockholms- konventionen) Projektets totala kostnad Kostnad per kg sanerade föroreningar Enhet kg kg kg kg kg kg Mkr kr
BT Kemi (norra området) 7 800 0 7 800 2 300 7 800 0
204.0 27 000 EKA Bengtsfors 13 491 13 490 13 491 1 13 491 1 296.1 22 000 Hagforstvätten 7 000 7 000 0 0 0 0 9.7 2 000 Hanssons såg 500 0 500 500 0 0 12.6 26 000 Hälleforsnäs bruk 108 000 100 000 100 000 8 000 100 000 0 77.7 1 000 Köpmanholmen 13 940 13 600 13 940 0 340 0 171.0 13 000 Fd kemtvätten i Lerum 1 400 0 0 0 0 0 3.0 3 000 Robertsfors gamla impregenringsanläggning 24 800 24 800 24 800 24 800 0 0 59.1 3 000 Skomakaren 1 3 960 0 3 962 259 0 0 3.5 1 000 Örserumsviken 1 470 420 1 469 405 825 405 125.8 86 000 Totalt 182 361 159 310 165 962 36 265 122 456 406 962 Min-värde 500 0 0 0 0 0 3 1 000 1:a kvartilen (25-percentilen) 2 093 0 742 0 0 0 10 2 250
Median 7 400 3 710 5 881 332 170 0 68 8 000 3:e kvartilen (75-percentilen) 13 828 13 573 13 828 1 850 6 056 0 160 25 000 Max-värde 108 000 100 000 100 000 24 800 100 000 405 296 86 000
Tabell 8 Mängd sanerad jord och sediment, ytor som omvandlats, antal artförekomster som påverkats och vattenresurser som skyddats. Mängd sanerad jord eller sediment Yta som efterbehandlats Ytor som omvandlats till natur eller grönområde
Ytor som i högre grad stöder en attraktiv närmiljö
Ytor som omvandlats till bostadsområde
Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö Antal artförekomster i jordmiljön som påverkats positivt Minskad belastning på ytvatten Mängd grundvatten som skyddas mot
förorening
Enhet ton m2 m2 m2 m2 m2 Antal kg/100 år m3/år
BT Kemi (norra området) 78 600 60 000 60 000 60 000 0 60 000 8 0 24 000
EKA Bengtsfors 61 630 34 780 10 000 10 000 0 10 000 0 14 22 000 Hagforstvätten 17 100 900 0 0 0 0 0 1 860 146 000 Hanssons såg 3 682 3 600 3 600 3 600 0 3 600 53 796 2 000 Hälleforsnäs bruk 65 000 35 000 24 000 24 000 0 24 000 233 0 9 500 Köpmanholmen 104 000 480 000 0 0 0 0 26 27 005 180 000 Fd kemtvätten i Lerum 0 1 500 0 0 0 0 0 169 230 Robertsfors gamla impregenringsanläggning 73 000 70 000 70 000 70 000 0 70 000 246 400 20 000 Skomakaren 1 5 200 925 0 0 0 0 0 1 200 800 Örserumsviken 476 400 426 000 476 400 0 0 0 0 78 22 500 Totalt 884 612 1 112 705 644 000 167 600 0 167 600 566 31 522 427 030 Min-värde 0 900 0 0 0 0 0 0 230
1:a kvartilen (25-percentilen) 8 175 2 025 0 0 0 0 0 30 3 875
Median 63 315 34 890 6 800 1 800 0 1 800 4 285 21 000
3:e kvartilen (75-percentilen) 77 200 67 500 51 000 20 500 0 20 500 46 1 099 23 625 Max-värde 476 400 480 000 476 400 70 000 0 70 000 246 27 005 180 000
Tabell 9 Emissioner från transportfordon och användning av massor för återfyllning. Koldioxid (CO2) från transportfordon Svaveloxider (SOx) från transportfordon Kväveoxider (NOx) från transportfordon Partiklar från transportfordon Koppar (Cu) från transportfordon PAH från transportfordon Förbrukning av ren jord för återfyllnad
Enhet ton kg kg kg kg kg ton
BT Kemi (norra området) 474 0.57 3 156 57 0.28 0.11 260 000
EKA Bengtsfors 515 0.61 3 425 61 0.30 0.12 0 Hagforstvätten 550 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0 Hanssons såg 293 0.35 1 950 35 0.14 0.06 0 Hälleforsnäs bruk 75 0.09 501 9 0.04 0.02 86 500 Köpmanholmen 547 0.65 3 639 65 0.32 0.13 7 700 Fd kemtvätten i Lerum 0 0.00 0.14 0.00 0.00 0.00 0 Robertsfors gamla impregenringsanläggning 104 0.12 689 12 0.06 0.02 70 000 Skomakaren 1 16 0.02 104 2 0.01 0.00 5 238 Örserumsviken 127 0.15 844 15 0.01 0.00 461 800 Totalt 2 700 3 14 308 256 1 0 891 238 Min-värde 0 0 0 0 0 0 0
1:a kvartilen (25-percentilen) 82 0 203 4 0 0 0
Median 210 0 766 14 0 0 6 469
3:e kvartilen (75-percentilen) 505 1 2 854 51 0 0 82 375
Max-värde 550 1 3 639 65 0 0 461 800
Tabell 10 Hälsomässiga effekter Totalt antal sparade människoliv Antal minskade övriga typer av sjukdomar (median)* Boende på området Arbetande på området Boende i
närheten Tillfälliga besökare
Potentiellt antal ambulans- krävande olyckor
vid transporter
Enhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
BT Kemi (norra området) 0.000 2 0 0 3 000 30 0.055
EKA Bengtsfors 0.441 195 0 10 300 3 000 0.059 Hagforstvätten 0.630 0 0 15 300 3 000 0.000 Hanssons såg 0.016 21 0 5 60 150 0.028 Hälleforsnäs bruk 0.567 473 0 15 3 000 3 000 0.009 Köpmanholmen 0.144 346 0 20 3 000 300 0.063 Fd kemtvätten i Lerum 0.000 338 0 225 0 0 0.000 Robertsfors gamla impregenringsanläggning 0.001 0 0 0 0 30 0.012 Skomakaren 1 0.000 9 0 6 0 0 0.001 Örserumsviken 0.000 2 0 0 0 30 0.002 Totalt 1.798 1 384 0 296 9 660 9 540 0.228 Min-värde 0.000 0 0 0 0 0 0.000
1:a kvartilen (25-percentilen) 0.000 2 0 1 0 30 0.001
Median 0.008 15 0 8 180 90 0.010
3:e kvartilen (75-percentilen) 0.366 302 0 15 2 325 2 325 0.048
Max-värde 0.630 473 0 225 3 000 3 000 0.063
* Beräkningen är förknippad med en mycket stor osäkerhet på grund av bristande underlag för beräkning av effekter från icke-cancerogena ämnen
Tabell 11 Sammanställning av bedömningar av miljömässig hållbarhet Miljömässig hållbarhet
Kriterium
BT Kemi
(norra området) EKA Bengtsfors Hagforstvätten Hanssons såg
Hälleforsnäs
bruk Köpmanholmen Lerum Robertsfors Skomakaren 1 Örserumsviken
Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-
insatsen? Exempelvis livsbetingelser för markekosystem. Möjlig positiv Trolig positiv Möjlig positiv Ingen effekt Trolig positiv Trolig positiv Ingen effekt Trolig positiv Trolig positiv Möjli g positiv
Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på
ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen?
Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten
eller utströmmande grundvatten. Möjlig positiv Möjlig positiv Möjlig positiv Möjlig positiv Trolig positiv Ingen effekt Möjlig positiv Möjlig positiv Trolig positiv Trolig positiv
Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i
närliggande sjö eller vattendrag. Möjlig positiv Trolig positiv Ingen effekt Ingen effekt Trolig positiv Ingen effekt Ingen effekt Möjlig positiv Ingen effekt Trolig positiv
Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment
påverkats? Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i
närliggande sjö eller vattendrag. Ingen effekt Möjlig positiv Ingen effekt Ingen effekt Möjlig positiv Ingen effekt Ingen effekt Möjlig positiv Ingen effekt Trolig positiv
Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-
insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO2, SOx, NOx och partiklar. Trolig negativ Trolig negativ Möjlig positiv Trolig negativ Möjlig negativ Möjlig negativ Ingen effekt Trolig negativ Trolig negativ Möjlig negativ
Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-
insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor. Ingen effekt Trolig negativ Ingen effekt Trolig negativ Ingen effekt Ingen effekt Ingen effekt Trolig negativ Trolig negativ Ingen effekt
Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-
insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller
användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning. Möjlig negativ Möjlig negativ Möjlig negativ Trolig negativ Möjlig positiv Möjlig positiv Ingen effekt Trolig negativ Möjlig negativ Ingen effekt Effekter