Goda exempel

4.3.1 Inledning

Identifierade goda exempel på de genomförda EBH-åtgärderna redovisas för re- spektive projekt i Bilaga 4.

Traditionellt används i de flesta fall grävsaneringar som den huvudsakliga åt- gärdsmetoden i Sverige. Därav anges ofta andra sätt att åtgärda föroreningar som ”alternativa” åtgärdsmetoder. Detta innefattar en lång rad angreppssätt som innebär mängdreduktion och/eller att exponering samt spridningsrisker elimineras eller reduceras till acceptabla nivåer. I Tabell 12 redovisas kortfattat och mycket över- siktligt dessa metoder. För mer ingående beskrivningar, se exempelvis rapporter från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering (Helldén et al 2006; Englöv et al 2007; Holm et al 2007).

Tabell 12 Alternativa åtgärdsmetoder Metod-

kategori

Exempel Kommentar/detaljer Typ av riskreduktion Matris

Planerings- strategier

Minskad åtkomst till område och restriktioner på markanvändning

Vanligare i exploaterings- projekt eller på aktiva industri- områden

Reducerad risk genom att kontakt med föroreningar inte tillåts ske

Allt

Exploatering anpassas till föroreningsförekomst Bygg- och investeringspla- ner anpassas till förore- ningar

Inneslutning – vertikala barriärer

Reaktiv vertikal barriärer Endast skydd av recipient Stoppar uttransport från förorenat område genom att förorening bryts

ner/omvandlas i barriär

Jord och grundvatten

Passiv vertikal barriär/filter Endast skydd av recipient Stoppar uttransport från förorenat område genom att förorening fastläggs i barriär

Jord och grundvatten Inneslutning – stabilisering/ solidifiering Injektering av stabilise- rande/solidifierande material

Effektivitet beror på hur permanent fastläggningen blir

Stoppar uttransport samt humanexponering genom att föroreningar fastläggs till jordmatrisen via injektering av ”bindningsmedel”

Jord / sedi- ment

In Situ meto- der

Termisk in situ behandling Uppvärmning in situ följt av extrahering från formationen

Stoppar uttransport från förorenat område och/eller humanexponering Främst mättad zon men även omättad In situ oxidat- ion/reduktuion Tillsats av oxide- rande/reducerandemedel som leder till direkt kemisk om- vandling

Främst mättad zon men även omättad Stimulerad in situ nedbryt-

ning

Biologisk nedbrytning stimule- ras genom tillsats av t.ex. syre eller kolkällor

Mättad zon

Ex Situ metoder

Pumpning av grundvatten och behandling på plats

Utgrävning och extern depone- ring också en ex situ metod

Stoppar uttransport från förorenat område och/eller humanexponering

I de genomgånga projekten har övergripande lärdomar angående användningen av alternativa EBH-metoder dragits. Några av projekten har haft relativt höga ambit- ioner och har också varit föremål för studiebesök samtidigt som ett visst samarbete har skett med universitet och högskolor. Graden av innovation i de studerade åt- gärderna måste dock generellt betecknas som låg. De flesta EBH-åtgärder har be- stått av grävsaneringar med deponering av förorenade massor på annan plats. I Tabell 13 ges en översikt av de utförda EBH-åtgärderna med avseende på metod- val och bedömd innovationsgrad.

4.3.2 Orsaker till begränsad användning av alternativa metoder

Baserat på utvärderingen av de aktuella projekten samt projektgruppens egna erfa- renheter redovisas nedan viktiga orsaker till en begränsad användning av alterna- tiva åtgärdsmetoder och nya tekniker inom efterbehandlingsarbetet i Sverige:

Arbetssätt och upphandlingsform

Den projektform och arbetsgång som de statligt finansierade efterbehandlingspro- jekten följer innebär ett till viss del linjärt arbetssätt från undersökningar till åtgär- der. Användandet av alternativa åtgärdsmetoder kräver istället ett återkopplande icke-linjärt arbetssätt där kunskapen kring platsen och föroreningars egenskaper och uppträdande byggs upp efter hand och där valet av möjliga saneringsmetoder förfinas tills ett (eller ett fåtal) möjliga metoder kvarstår. Den linjära projektformen beror till viss del på hur projekt handlas upp där förfrågningsunderlaget ofta utgår från att exempelvis en huvudstudie till ett fast pris skall leda fram till tydliga åt- gärdsförslag. En mer lämplig upphandlingsform när alternativa åtgärdsmetoder kan vara aktuella är ett stegvist förfarande där olika delar av ett EBH-projekt handlas upp baserat på resultaten i den föregående. Detta är dock troligen mer resurskrä- vande för huvudman och länsstyrelser.

Det kan noteras att i vissa projekt där man jobbat med alternativa åtgärdsmetoder har iterativa arbetssätt använts. Ett tydligt exempel är EKA Bengtsfors där ett antal åtgärdsstrategier utvärderades och förfinades när kunskapen kring det aktuella området byggdes upp. I detta projekt användes också forskarkunskap löpande un- der flera år för att bygga upp kunskapen kring miljökemi och föreningars beteende på området.

Användning av bidragsmedel

Bidragsmedel i Sverige har hittills endast i mycket begränsad utsträckning använts för teknikutveckling (pers. komm. Mikael Stark, SGI 2013-09-18). Detta trots att det enligt Naturvårdsverket inte funnits några formella hinder för användning av bidragsmedel för utvecklingsarbete.

Tabell 13 Utförda EBH-metoder samt bedömd innovationsgrad

EBH-metod 1 Innovationsgrad Metod 1

(Betyg 1-5) EBH-metod 2 Innovationsgrad Metod 2 (betyg 1-5) EBH-metod 3 Innovationsgrad Metod 3 (Betyg 1-5) BT Kemi (norra området)

Grävsanering och extern termisk behandling. Kombination av transport på lastbil och båt till behandlingsanläggningen.

2. Schaktsanering är inget nytt men i kombination av planering många år i förväg för att finna återfyllnadsmassor, välja en behandlingsmetod omsorgsfullt och kombinera olika transportslag gör att innovationsgraden blir högre än 1. Här bör också poängteras att behandlade jordmassor återanvändes.

0 0 0 0

EKA Bengtsfors Grävsanering och extern deponering. Innefattade ett flertal olika steg där massor över med en diameter > X cm sorterades bort och tvättades före återfyllning. Grävning skedde delvis i djupa spontade schakt under grundvattenytan. I vissa schaktgropar genomfördes fällning av kolloidala partiklar för att säkerställa att schaktvatten inte hade för höga föroreningshalter. Jord med frifas kvicksilver plockades bort delvis för hand för extern behandling (troligen elektrokemisk) utomlands.

3. Ovanligt innovativ schaktsanering. Dock är själva grundtekniken inte innovativ.

Vertikal filterbarriär med syfte att stoppa spridning av partikelbundet kvicksilver och dioxin till den angränsande recipienten (Bengtsbrohöljen). Material i filterbarriär var moränkross med en specifik kornstorlekfördelning som valts ut efter uppmätt och beräknad filtreringskapacitet samt geohydrologiska krav (filtret fick inte vara för tätt).

4. För Sverige innovativt. Hydrologiska vertikala och horisontella barriärer. Avskärande dräneringar uppströms, samt tätskikt användes för att minmera transport av infiltrerande vatten och grundvatten genom kvarvarande föroreningar. Krävde detaljerade och utförliga undersökningar av

grundvattenflöden och - transport (modellberäkningar och spårförsök).

3. Båda metoderna har använts vid andra EBH projekt i Sverige. Dock sällan i denna omfattning och kombinerat.

Hagforstvätten Termisk (ånga + markventilation) 5. Denna bedömning gäller när åtgärden genomfördes (1996), det var sannolikt en av de första gångerna som metoden ånginjektering testades i Sverige.

0 0 0 0

Hanssons såg Konventionell grävsanering med lastbilstransport till lämpliga deponier. Dessa var belägna i Kumla, Västerås och Umeå.

1 Rening av kopparförorenat

grundvatten genom torvfilter.

3. Detta är en osäker bedömning eftersom det saknas information om dess funktion, metodens uppkomst, resultat i andra sammanhang, mm.

Tabell 13 forts Utförda EBH-metoder samt bedömd innovationsgrad EBH-metod 1 Innovationsgrad Metod 1

(Betyg 1-5) EBH-metod 2

Innovationsgrad Metod 2

(betyg 1-5) EBH-metod 3

Innovationsgrad Metod 3 (Betyg 1-5) Hälleforsnäs bruk Deponilösning på plats eller som det

benämns i huvudstudierapporten: "täckning och tätning". Deponin har utformats för att motsvara kraven på en klass 1-deponi.

4 Konventionell grävsanering. 2. Åtgärden har fått ett

högre betyg än konventionell grävsanering eftersom deponin på Tjärtippen utyttjats.

0 0

Köpmanholmen Grävsanering och extern deponering 1 In situ-sanering av terpentinförorenad jord.

3. Ingen ny teknik men trots allt sällan använd i Sverige.

0 0

Fd kemtvätten i Lerum

För att åtgärda PCE i porluften under bygganden användes vakuumextraktion, där man sög ut den förorenade luften. Därefter fick luften passera genom ett kolfilter som avlägsnade PCE.

4 Den PCE som förekom på större djup,

nära och under grundvattennivån, åtgärdades med en ”pump-and treat”- metod. Förorenat grundvatten pumpades upp till en container där det renades genom luftning (stripping). I och med denna behandling övergick den PCE som fanns i vattnet till gasfas, varefter luften renades. Även här användes kolfilter.

4 0 0

Robertsfors gamla impregenringsanlägg ning

Konventionell grävsanering med lastbilstransport till deponi. Denna var belägen i Fagerviken nära (ca 5 km) Robertsfors.

2. Konventionell schaktsanering, men med vissa innovativa inslag gällande hur man utnyttjade väderförhållanden under schaktens utförande.

0 0 0 0

Skomakaren 1 Schaktsanering med grävmaskin. Åtgärdsmål