OLOF EDSTRÖM

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kap. 1. Produktionen .. ..

Kap. 2. Arbetsmarknaden Kap. 3. Utrikeshandeln ..

Kap. 4. Transportväsendet Kap. 5. Prisrörelsen .. ..

Sid.

45 52 67 74 78

»

45

Kap. I. Produktionen.

Högkonjunkturen under krigsåren gav som bekant uppiiov till en be­

tydande industriell expansion i vårt land. Expansionen tog sig dock mera uttryck i en ökning av produktionsmedlen inom ett flertal industri­

grenar än uti en ökning av själva varuproduktionen. Visserligen är det mycket antagligt, att industriproduktionen under åren 1915 och 1916 till volymen varit större än under normalåret 1913. Däremot torde den under 1917 och 1918 hava varit avsevärt mindre än sistnämnda år, närmast på grund av den under krigets senare skede rådande svåra rå­

varubristen. Hur stor produktionsminskningen varit, låter sig utan när­

mare undersökning icke avgöra. Uppskattningsvis torde den kunna fixeras till 20 å 25 % för år 1918 och något mindre för år 1917. Dessa siffror äro emellertid mycket osäkra.

Även efter fredsinbrottet uppvisar den svenska industriproduktionen trots relativt god råvarutillgång och i stort sett gynnsamma avsättnings­

möjligheter en tillbakagång i jämförelse med år 1913. Att på ett något så när tillfredsställande sätt påvisa denna tillbakagång intill 1921 torde icke vara förenat med större vanskligheter.

I vidstående tabell 1 hava relationstal sammanställts rörande storleken av produktionen inom ett antal viktigare varugrupper åren 1913 och 1919—-21. Det bör anmärkas, att sådana varugrupper icke medtagits, vilkas produktion redovisas efter värde i industristatistiken.

Året 1913 har valts för att beteckna produktionens läge under nor­

mala förhållanden och åren 1919—20 för att belysa ställningen under den uppåtgående efterkrigskonjunkturen.

Vid en granskning av tabellens siffror faller särskilt i ögonen den be­

tydande produktionsminskningen för järn och stål. Produktionskvanti- teterna härav 1919—21, jämförda med’ motsvarande 1913, peka oför- tydbart hän på att efterkrigstidens högkonjunktur gjort sig föga bemärkt på detta område. I själva verket inträdde en lågkonjunktur för denna industrigren redan i början av 1918, och under den tid, som sedan för­

flutit, har läget varit mycket bekymmersamt.

Men även andra produktionsgrenar hava, särskilt för år 1919, att uppvisa betydande produktionsminskningar. Däribland må blott

fram-Sverige.

Tab. 1. Produktionen av vissa viktigare varuslag åren 1913 och 1919—21.

Kvantitets- 1913 J919 1920 1921

grund

Kvantitet Index Kvantitet Index Kvantite Index Index Järnmalm ... 1 000 ton 7 476 100 4 981 67 4 519 61 Tackjärn... Ton 730 257 100 495 980 68 472 550 65 42 Smältstycken och

omsmältning) ... 145 782 100 130 021 89 125 619 86 _

Metallgjutgods... 2 902 100 2 456 85 3 041 105 _

Annanmetallmanufaktur (plåt, rör, tråd, skenor,

kablar) ... > 10 326 100 18 965 184 20 907 203 — Stenkol ... 363 965 100 429 267 118 439 584 121 100 Buteljer... » 30 243 100 16 740 55 23 298 77 60 Fönsterglas ... » 9 712 100 7 990 82 8 041 83 25 Trävaror, såg och hyvl. 1 000 kbm 7 810 100 7 184 92 7 926 102 60 1

Pappersmassa (torr vikt) 1 000 ton 1 187 100 949 80 1298 109 60

Papp ... » 48 591 100 52 439 108 61 752 127 ^— Papper ... » 284 365 100 229 227 81 338 321 119 ^—

Kvarnprodukter ... » 621 097 100 534350 86 510 218 82 —

Garn och tråd ... » 38 495 100 26 254 68 28 602 74 50 å 60 Vävnader (alla slag) ... > 28 268 100 17 387 62 21 906 78 50 å 60

Sul- och bindsulläder... » 7 900 100 6 973 88 8 245 104 —

Skodon av läder ... 1 000 par 5 862 100 4 455 76 6 860 117 85

Färger och fernissor ... Ton 7 097 100 5 221 74 9 021 127 ^—

Oljor och fett, icke

mat-nyttiga ... 14 251 100 13 558 95 18 378 129 ^—

1 Siffran baserad på uppgifter över tillverkningen vid exportsågverken.

hallas sadana industrier som textil-, glas-, läder- och skoindustrierna samt, ehuru i mindre mån, trävara-, fappersmasse- och pappersindustrierna. De tre sistnämnda uppvisa emellertid för år 1920 en högst väsentlig pro­

duktionsökning — med 1913 allt fortfarande som jämförelseår.

Uppgifterna rörande produktionsminskningen för år 1921 äro givetvis sparsamma och därtill mycket approximativa. De angiva samt och syn­

nerligen en kraftig produktionsminskning. För järnprodukter är produk­

tionsminskningen, med 1913 som jämförelseår, c:a 60 ä 70 X, för trä­

47 varor och pappersmassa c:a 40 %, för textilvaror över huvud c:a 40 a 50 % och för skodon c:a 15 %. Stenkolsproduktionen har i jämförelse med året 1913 icke undergått minskning; däremot uppvisar fönsterglas- och kopparproduktionen en minskning med omkring tre fjärdedelar av

1913 års motsvarande produktion.

*

Värdet av den totala industriproduktionen utgjorde år 1913 enligt den officiella industristatistiken 2 163 milj. kr. år 1919 enligt samma statistik 5 618 milj. kr. och år 1920 6 990 milj. kr. För år 1921 saknas siffror.

En jämförelse mellan de olika årens värdesiffror giver likväl föga ledning för bedömande av produktionens utveckling under ifrågavarande år. Hän­

syn måste nämligen tagas till penningvärdets fall.

Med ledning av de i nämnda tabell upptagna varugrupperna, vilka representera omkring 60 % av den totala industriproduktionen, hava för­

sök gjorts att bestämma storleken av 1919 och 1920 års produktion i förhållande till produktionen år 1913. Det sistnämnda årets varuvärden hava därvid fått tjäna som utgångspunkt. För att emellertid, förenkla räkneoperationen hava för de särskilda varugrupperna genomsnittspriser uträknats på basis av de i statistiken upptagna totalvärdena för respek­

tive varugrupper år 1913. Härav följer, att hänsyn icke tagits till de många i varje varugrupp ingående specialiteterna med deras sins­

emellan olika priser. Den tillämpade beräkningsgrunden är som inses långt ifrån tillfredsställande, men torde i allt fall vara användbar, då det såsom bär blott gäller att åstadkomma en överslagsberäkning.

Det i industristatistiken redovisade produktionsvärdet för de i tabellen uti 1913 års kolumn upptagna varuslagen utgjorde 1 249 milj. kr. Mot­

svarande värden för de uti 1919 —1920 års kolumner upptagna varu­

grupperna, uträknade efter 1913 års priser enligt ovan angiven beräk­

ningsgrund, belöpa sig till 1 056 resp. 1 176 milj. kr.

Av de anförda siffrorna framgår, att industriproduktionen under åren 1919 —1920 varit mindre än under år 1913. Procentuellt utgör minsk­

ningen för år 1919 15.4 % och för år 1920 5.8 %1.

De anförda talen giva icke uttryck för den totala industriproduk­

tionens förändringar utan såsom nämnts för blott 60 % av densamma.

Produktionens omfattning 1921 kan ännu icke med någon större grad av tillförlitlighet beräknas. De uppgifter härom, som återfinnas i förut- berörda tabell, giva emellertid vid handen, att produktionen inom mera betydande industrigrenar rört sig mellan en tredjedel och två tredje­

delar av normalproduktionen.

1 Ehuru det kan antagas, att sistnämnda procenttal ligger inom »medelfelets» marginal, har det icke desto mindre medtagits för att angiva det siffermässiga resultatet av de gjorda beräkningarna.

48

De i det föregående lämnade uppgifterna peka rätt tydligt hän på, att industriproduktionen efter kriget understigit förkrigsproduktionen, sådan denna representeras av 1913 års siffror.

Trots detta har emellertid antalet inom industrien sysselsatta arbetare ökats efter kriget. Detta antal, som år 1913 enligt industristatistiken uppgick till 361 000, hade 1919 stigit till 393 000, alltså företett en ökning med nära 10 %. För 1920 och 1921 saknas ännu säkra upp­

gifter. Dock torde arbetarantalet inom industrien 1920 ha belöpt sig till ett eller annat tiotusental mer än under 1919. 1 Från 1921 års abnorma förhållanden torde helt kunna bortses.

Den inom industrien för omedelbar drift av maskiner och apparater använda drivkraften åter uppgick 1913 till sammanlagt 895 303 eif. hkr och 1919 till 1 306 509. 2 Den använda primära drivkraften belöpte sig 1913 till 1 138 904 och 1919 1 641 915 eff. hkr. I det förra fallet var ökningen omkring 40 X, i det senare 44 X.

Huru tillväxten av dels arbetarantalet, dels den använda drivkraften inom de särskilda industrigrupperna gestaltat sig framgår av efterföljande tabeller.

Tab. 2. Vid industrianläggningarna sysselsatta arbetare vissa år.

Grupp 1913 1918 1919

1. Malmbrytning och metallindustri ... 110 651 139 750 134 714 2. Jord- och stenindustri ... 44 189 39 911 39 720 3. Träindustri ... 57 680 56 542 59 160 4. Pappers- och grafisk industri... 37 285 42 550 43 927 5. Livsmedelsindustri... 35 868 33 398 37 252 0. Textil- och beklädnadsindustri ... 43 755 35 216 39 963 7. Läder-, bår- o. gummivaruindustri... 12 835 13 406 14 235 8. Kemisk-teknisk industri ... 14 398 18 147 17 441 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk ... 4 083 6 360 6 499 Summa 360 744 385 280 392 911

Vad först beträffar arbetarantalet, är att observera, att detsamma år 1919 i jämförelse med 1913 uppvisar ökning för samtliga industri­

grupper med undantag av jord- och stenindustri- samt textil- och be­

klädnadsindustrigrupperna. Den största ökningen, om också icke relativt, har malmbrytnings- och metallindustrigruppen att uppvisa. För denna grupp redovisades 1913 ett arbetarantal av något över 110 000; år 1918 hade antalet ökats till över 139 000 för att under 1919 emellertid nedgå till omkring 135 000.

Den kraftigaste ökningen inom de särskilda industrierna inom sist­

nämnda grupp kommer på mekaniska verkstäder och skeppsvarv samt på fabriker för elektriska maskiner, apparater och ledningar. Sålunda * *

1 Sedan ovanstående skrivits och. uppsatts, hava uppgifter för år 1990 blivit tillgängliga, enligt vilka arbetarantalet utgjort 417 381.

* För år 1920 1 358 752 eff. bkr.

»

49

hava mekaniska verkstäder och skeppsvarv ökat arbetarantalet från 46 501 år 1913 till 65 215 år 1919, alltså med över 40 Ungefär likartad, procentuellt taget, är ökningen av arbetarstammen i fabriker för elektriska maskiner, apparater och ledningar. År 1913 sysselsattes nämligen inom denna industrigren 5 838 arbetare, år 1919 däremot nära 9 100.

Även i fråga om använd drivkraft är utvecklingen inom de respektive industrigrupperna mycket oenhetlig, något som närmare framgår av tab. 3.

Tab. 3. Använd drivkraft vid de svenska industrianläggningarna.

(eff. Iller.)

A. För omedelbar drift av maskiner och apparater.

B. För drivande av elektricitetsgeneratorer.

1 9 1 3 1 9 1 8 1 9 1 9

A. B. A. B. A. B.

Malmbrytning och metallindustri ... 260 759 104 645 434 125 174 335 451 464 171 993 1 Jord- och stenindustri... 53 360 8 337 68 203 21 613 74 026 17 430

\ Träindustri ... 126 754 17 899 168 964 24 577 183 734 27 390 Pappers- och grafisk industri... 263 661 84 217 323 848 135171 325 042 143 138 Livsmedelsindustri... 91 892 11451 106 577 13 427 121 082 14 487 Textil- och beklädnadsindustri ... 58 103 20 013 68 106 15 129 74 272 19 908 Läder-, hår- och gummivaruindustri 9 938 3 097 15 260 3 561 16 382 2 991 Kemisk-teknisk industri ... 19 278 28 701 33 911 34 326 37 989 35 965 Kraft-, belysnings- och vattenverk 11 558 396 936 21 955 682 742 22 518 785 190 Summa 895 303 675 296 1 240 949 1 104 881 1 306 509 1 218 492

*

Den nedgång i den industriella produktionens volym, som är ut­

märkande för vårt land, och för vilken i det föregående är redogjort, gäller givetvis i större eller mindre grad även främmande länder. Upp­

gifterna härom äro emellertid sparsammare än för vårt lands vidkommande.

Såsom en mätare på den industriella och ekonomiska utvecklingen över­

huvud brukar man sedan gammalt betjäna sig av produktionen av stenkol, järn och stål — fundamenterna för modern produktion. I tab. 4 har en sammanställning gjorts av uppgifter rörande produktionen av nämnda produkter i England och Förenta Staterna. Såsom jämförelseår ha, lik­

som förut, valts åren 1913, 1920 och 1921. *

Ifråga om stenkolsproduktionen redovisar statistiken för Englands vid­

kommande en nedgång under år 1920 (1913 jämförelseår) med omkring 20 % och under år 1921 med omkring 50 %. Nedgången har givetvis blivit särskilt markerad genom den under våren 1921 rådande långvariga kolgruvestrejken. En återhämtning kan emellertid utläsas i produktions- siffrorna för oktober—december 1921 samt för första kvartalet i år.

I Förenta Staterna ökades kolbrytningen högst väsentligt under den europeiska kolbristen. Kolproduktionens månadsmedeltal för år 1920 låg 13 % över samma medeltal för år 1913. Däremot redovisades för år Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1. samt. 225 käft. (Nr 259.)

England och V. S. A.

4

50

Tal). 4. Produktionen av stenkol, tackjärn och st&l.1

E n g 1 and U. S. A.

Stenkol Tackjärn Stål Stenkol Tackjärn Stål

Kela- Rela- Rela- Rela- Rela-

Rela-1 000 tiva 1 000 tiva 1 000 tiva 1 000 tiva 1 000 tiva 1 000 tiva ton tal ton tal ton tal ton tal ton tal ton tal

Månadsmedeltal 1913 24 342 100 869 100 659 100 43100 100 2 623 100 2 651 100 1920 19 402 79.7 678 78.0 767 116.4 48 825 113.3 3 084 117.6 3 568 134.6

» 1921 13 760 56.5 221 25.4 307 45.1 38 090 88.4 1400 53.8 1 692 63.s Oktober 1921 317 251 70.9 239 28.0 412 62.5 47 382 109.9 1260 48.0 1951 73.6 November 1921 318 174 74.7 276 31.8 450 68.3 39 587 91.8 1438 54.8 2 003 75.6 December 1921 322 973 94.4 279 32.1 387 58.7 33 529 77.8 1 675 63.9 1722 65 Januari 1922 U7 990 73.9 293 33.7 333 50.5 40 468 93.9 1665 63.5 1922 72.5 Februari 1922 319 763 81.2 305 35.1 422 64 ^{— —} 1666 63.5 1 768 66.7

Mars 1922 319 921 81.8 395 45.5 558 84.7 — — 2 067 78.8 — —

1 Ur Monthly Bulletin of Statistics t. o. m. januari 1922, därefter ur Ekonomisk översikt aprilkomplementet.

3 Avser 4 veckor.

3 » 5 »

1921 ett månadsmedeltal, som ligger 12 % under motsvarande för år 1913. Liksom i England förmärkes emellertid en ökning av stenkols- produktionen under årets sista månader.

Beträffande därefter tackjärnsproduktionen, uppgick densamma i England år 1920 till blott 78% av 1913 års produktion. År 1921 uppvisar en ytterligare nedgång. Under sistnämnda år utgjorde tackjärnsproduk­

tionen endast 25.4 % av normalproduktionen (1913). En stigande tendens är emellertid skönjbar från och med oktober 1921.

Den industriella aktiviteten i Förenta Staterna efter kriget tog sig bl. a. uttryck i en stegring av tackjärnsproduktionen. Eör 1920 belöpte sig denna stegring i jämförelse med 1913 till 18 %. Däremot förspordes en kraftig tillbakagång under år 1921. Sistberörda år uppgick produk­

tionen allenast till något mer än hälften av normalproduktionen.

Stålproduktionen slutligen uppvisar såväl i England som Förenta Sta­

terna en väsentlig stegring under högkonjunkturåret 1920, i England med 16.4 %, i Förenta Staterna med 34.6 %.

Till belysande av produktionsinskränkningen inom järnindustrien i England må ytterligare anföras, att av det i England redovisade antalet masugnar, till antalet 487, voro i december 1920 274 i drift, i november 1921 85 och i december samma år 77 eller föga mer än en sjundedel (Labour Gazette, februari 1922). Till jämförelse med motsvarande svenska förhållanden må nämnas, att enligt järnverksföreningens statistik voro vid utgången av 1921 av 133 befintliga masugnar endast 22 i drift eller. c:a en sjättedel.

Att göra en något så när tillförlitlig uppskattning av

produktions-51 minskningen överhuvud i England under år 1921 är mycket vanskligt.

Att den relativt taget icke varit så betydande som den svenska torde man vara berättigad att sluta till, bl. a. av den omständigheten att relations­

talen för arbetslösheten varit betydligt lägre än motsvarande svenska.

Vad beträffar den allmänna produktionsminskningen i Förenta Staterna, så innebära de siffror, som ur tillgängliga publikationer kunnat erhållas, åtskilligt av intresse. Av en verkställd undersökning, vars resultat åter­

gives i novemberhäftet av den amerikanska tidskriften Monthly Review of Credit and Business Conditions, utgiven av Federal Reserve Bank, New York, framgår, att inom 13 utvalda industrier med utbredning över hela unionen produktionsminskningen från produktionsmaximum 1919

—1920 till september 1921 uppgått till 26 % och från december 1914 till sistnämnda tidpunkt till 7 %. De anförda siffrorna äro i viss mån ägnade att förvåna. I jämförelse med förkrigstidens produktion ter sig alltså den nuvarande produktionsinskränkningen synnerligen blygsam.

Överraskande stor är däremot produktionsminskningen från toppunkten av senaste högkonjunktur. Siffrorna giva vidare vid handen, att

pro-duktionsutvidgningen i Förenta Staterna under kriget varit utomordent-ligt stor.

Tab. 5. Produktionsminskningen i Förenta Staterna.

Förändring från Förändring från

TI . dec. 1914 till maximum till

sept. 1921 i

sept. 1921 i ^% Bomullsindustrien... ... +n ^— i Blekerier, färgerier etc. inom bomullsindustrien... ... + 6 — 5 Ylleindustrien ... ... + 5 — 19 Skoindustrien... ... + 3 — 18 Järn- och stålindustrien... ... — 5 — 49 Trikåindustrien... ... — 7 — 21 Pappersindustrien... ... — 8 - 33 Beklädnadsindustrien ... ... 12 — 20 Mekanisk industri... ... —12 — 46 Sidenindustrien... ... —16 — 22 Läderindustrien... ... — 20 — 35 Automobilindustrien... ... — 20 — 54 Cigarrindustrien... ... — 24 — 28 Samtliga industrier (vägt medeltal)... ... — 7 — 26

Produktionsminskningen inom de särskilda industrierna redovisas i

tab. 5. Av densamma kan utläsas, att lågkonjukturen varit synnerligen kännbar inom järn- och stål- samt automobilindustrierna ävensom mekanisk industri. Dessa industrier uppvisa en produktionsminskning med omkring 50 % från högkonjunkturen 1919 —1920. Mindre påverkade synas där­

emot de olika textilindustrierna hava varit. Möjligen kan detta bero därpå, att de förstnämnda industrierna i stor utsträckning producera för världsmarknaden, de senare för hemmamarknaden.

52

Arbetslös­

heten.

Sverige.

Kap. II. Arbetsmarknaden.

Hårdare än de flesta andra länder synes Sverige hava drabbats av den i den industriella krisens spår följande arbetslösheten. Anledningen härtill låter sig icke utan vidare påvisa, men torde i någon mån vara att söka dels i för snabb utveckling av vissa industrier under krigsåren och dels i den omständigheten, att vår industriproduktion i stort sett är inriktad på framställning av föremål, som tjäna produktionen av fast kapital.

Dessa senare äro som bekant känsligare för konjunkturväxlingarna än de egentliga konsumtionsföremålen.

Några säkra uppgifter rörande arbetslöshetens omfång i vårt land i början av krisen förefinnas icke. Under våren 1921 uppskattades antalet arbetslösa till omkring 60 000. Vid utgången av juli beräknades detsamma hava stigit till 70 ä 80 000. Från och med oktober månad äro uppgifterna mera exakta. Den 31 oktober redovisade sålunda arbetslöshetskommissionen 96 000 arbetslösa, vilket antal under höstens och vinterns lopp successive ökas. Den 30 november är antalet uppe i 117 000, den 31 december, då säsongsarbetslösheten jämväl börjar göra sig gällande, uti 140 000 och i februari detta år i nära 160 000.

Sedan dess har en tillbakagång försports, orsakad företrädesvis av den med vårens inträde ökade livaktigheten inom säsongyrkena.

Såsom framgår av de anförda siffrorna, har arbetslösheten hos oss ända till februari detta år befunnit sig i oavbruten tillväxt. Detta är karaktäristiskt för vårt land och för Schweiz. För övriga länder, där arbetslösheten i början av 1921 ävenledes varit betydande, har lik­

väl tidvis under senare halvåret 1921 kunnat förmärkas en ingalunda obetydlig nedgång i densamma. (Se tab. 6 sid. 55).

För samtliga fackförbund sammantagna utgjorde arbetslösheten i procent av antalet till fackförbunden anslutna medlemmar, såsom framgår av tabell 6, 4-4 % i december 1913, 15-8 % motsvarande månad 1920, 33-2 % i december 1921 och 35-6 % i januari 1922, den sistnämnda den högsta arbetslöshetsprocent, som dittills såvitt bekant kunnat inregistreras

1

53

i vårt lands moderna ekonomiska historia. Beträffande arbetslösheten inom de olika fackförbunden hänvisas till den av ekonomi sakkunniga utgivna översikten för februari månad innevarande år.

Av tillgängliga uppgifter rörande utvecklingen av arbetslösheten inom mera betydelsefulla industrigrenar må följande särskilt anföras.

Beträffande järnindustrien är att framhålla, att vid de för hemma­

marknaden producerande järnmalmgruvorna hade av det normala arbetar­

antalet (c:a 4 600) den 1 april i år permitterats eller entledigats 67 %.

Motsvarande procentsiffra för den 1 april 1921 var 42. För de gruvor, som producerade för exportmarknaden, var läget gynnsammare. De per- mitterades och entledigades antal uppgick den 1 april 1922 till 26 % av normalantalet (c:a 7 400) mot 18 % den 1 april 1921. Vid järn­

verken, där normalt sysselsättas omkring 23 000 arbetare, har antalet arbetslösa sedan mitten av år 1921 till början av innevarande år varit i stort sett oförändrat samt hållit sig vid omkring 50 ä 55 % av totalantalet arbetare. Under februari och mars har emellertid en svag tendens till minskning av arbetslösheten gjort sig gällande; den 1 april hade sålunda .arbetslösheten nedgått till 47 X av totalantalet arbetare.

Verkstadsindustrien har alltsedan krisens inträdande haft att uppvisa stor arbetslöshet. Enligt inhämtade uppgifter hade den 31 december 1921 ej mindre än 55 % av de av uppgifterna berörda arbetarna, uppgående den 1 september 1920 till omkring 60 000, permitterats och entledigats.

De per vecka vid förstnämnda tidpunkt utgjorda timverkena hade i jäm­

förelse med september 1920 minskats med 59 %. Enligt senast erhallna rapporter hade den 1 april de arbetslösas antal ökats till 58 % och tim­

verkena minskats, från september 1920 räknat, med 60 %.

Inom sågverksindustrien är arbetslösheten alltjämt betydande. Enligt tillgängliga uppgifter, avseende förhållandena den 1 januari innevarande år, uppgick bland sågverksförbundets medlemmar de arbetslösas antal till 55 % av den normala arbetsstyrkan (c:a 25 000). I jämförelse med förhållandena under höstmånaderna, då trävaruskeppningarna voro rätt livliga och arbetslöshetssiffran 36 k 40 X, innebar januariläget en märk­

bar försämring.' Sedan emellertid i början av aret ett antal norrländska sågverk återupptagit driften, torde arbetslösheten ha gatt något tillbaka.

För närvarande råder som bekant lockout.

jfUrfihndustrien, som under större delen av föregående ar arbetat med starkt reducerad arbetarstam, har mot slutet av aret kunnat öka driften och arbetar för närvarande med i det närmaste full arbetsstyrka.

Det förefaller mycket antagligt, att bottenläget i avseende a arbets­

lösheten nu nåtts och att, i motsats till vad som var fallet föregående år, en förändring till det bättre med den inträdande våren skall göra sig gällande. Här och var förspörjes också ett återupptagande av drif­

ten i större eller mindre utsträckning. Huruvida denna ljusning kommer

54

att bli stadigvarande, är svårt att förutsäga. Emellertid får icke för­

glömmas, att vår konjunkturutveckling (åtminstone under ett ordnat penningsystem) är nära förbunden med och i mångt och mycket betingas av konjunkturutvecklingen i de ledande industriländerna, främst därvid Förenta Staterna och England. En återhämtning hos oss, som icke äger motsvarighet inom de nämnda ländernas näringsliv, lärer därför knap­

past kunna bliva vare sig mera djupgående eller långvarig. Av särskild betydelse är det därför att lära känna lägesförändringarna på det ekono­

miska området uti de ifrågavarande länderna. I detta sammanhang är det emellertid närmast fråga om produktionsinskränkningarna med därav härflytande arbetslöshet.

Förenta Vad då till en början Förenta Staterna beträffar, är det förenat med

staterna, avsevärda svårigheter att erhålla en någorlunda klar uppfattning om där företagna driftsinskränkningar. Då krisen var som kännbarast, beräk­

nades antalet arbetslösa, ehuru säkerligen med en viss överdrift, till om­

kring 9 miljoner. Denna siffra giver vid handen, att produktionsin­

skränkningarna då måste hava varit högst betydande. Att märka är emellertid, att det normalt brukar finnas en å två miljoner “arbetslösa1' inom den amerikanska unionen. Därest den förutnämnda arbetslöshets­

siffran verkligen är riktig, något som ju dock kan sättas i fråga, före­

faller det som om Förenta Staterna skulle drabbats vida hårdare av fredskrisen än något annat land, vårt eget icke undantaget.

Vissa försök att erhålla mått på arbetslöshetens nuvarande utbredning i Förenta Staterna hava gjorts av därvarande myndigheter. Även om de därvid framkomna resultaten lämna åtskilligt övrigt att önska, giva de dock en ungefärlig bild av läget. I september 1921 beräknades en­

ligt rapporter från New York State Department of Labor antalet arbets­

lösa fabriksarbetare i staten New York till omkring 25 % av det antal, som sysselsattes i mars 1920, vid vilken tid driften var som störst. Under september och oktober månad 1921 minskades arbetslös­

heten något för att under de sista månaderna av året och början av detta år hålla sig i stort sett oförändrad. Den omständigheten, att ar­

betslösheten med vinterns inträde icke ökats, uttolkas så-som en avgjord förbättring av läget på arbetsmarknaden. Man är emellertid knappast berättigad att därav draga mera vittgående slutsatser. Utrikeshandeln uppvisar nämligen allt fortfarande ogynnsamma siffror, i det exporten de senaste månaderna gått betydligt tillbaka. Obestridligt torde emel­

lertid vara, att ökade behov för inlandsmarknaden gjort sig gällande, särskilt inom sådana branscher som textil- och järnbranscherna.

England. Om de siffermässiga uppgifter rörande läget på arbetsmarknaden i Förenta Staterna, som stå till buds, äro synnerligen magra och icke er­

bjuda säkra bedömningsgrunder, så är förhållandet för Englands del i detta avseende betydligt bättre.

55 Tab. 6. Arbetslösheten inom fackföreningarna i vissa länder.1

A: Antalet redovisade arbetare, i tusental.

B: Arbetslösa i procent av det redovisade arbetarantalet.

Slutet av Augusti... 153 26.8 1420 16.3 12 200 13.1 738 21.7 5 680 2.2 September... 154 26.2 1433 14.8 12 200 12.2 746 17.7 5 965 1.4 Oktober... 149 26.8 1 442 15.o 12 200 12.8 748 13.6 5 960 i.2 ^j

1 Uppgifterna äro hämtade ur International Labour Review, februarihäftet, samt på, vissa punkter kompletterade.

5 Kolgruvearbetare ej medräknade.

Arbetslösheten inom de engelska fackföreningarna har, såsom framgår av ovanstående tabell, att uppvisa en mera betydande stegring först i början av år 1921, vilken stegring fortsätter ända till mitten av sagda

Arbetslösheten inom de engelska fackföreningarna har, såsom framgår av ovanstående tabell, att uppvisa en mera betydande stegring först i början av år 1921, vilken stegring fortsätter ända till mitten av sagda

In document Nr 259. GUSTAF ADOLF. (Page 90-136)