31 Rumänien. Enligt förordning den 5 oktober 1921 har det förut gällande

importförbudet i fråga om lyxvaror åtminstone delvis ersatts med vid importen uppburen lyxskatt.

Bulgarien. Enligt förordning den 26 oktober 1920 tillätes import till Bulgarien utan licens av alla varor, vilka icke rubricerats såsom lyxvaror.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 259.

C. Åtgärder mot valutadumping.

I Norge, Danmark och Finland hava icke företagits nagra speciella åtgärder till skydd mot dumping från främmande länder.

I Norge har visserligen utarbetats förslag till åtgärder i sådant syfte, enligt vilket importförbud skulle införas för sådana varor, som ansåges böra skyddas, men fri licensiering beviljas mot erläggande av en valutaavgift. Detta förslag har emeller­

tid icke vunnit godkännande.

Beträffande Finland torde i detta sammanhang förtjäna anmärkas, att det bemyndigande att förhöja tullsatserna å vissa varor upp till det fyrdubbla beloppet, som statsrådet erhållit för innevarande år, lämnats bland annat med hänsyn till önsk­

värdheten av att regeringen måtte äga medel att vid eventuellt behov begränsa införseln av varor till skydd för den inhemska industrien.

Tyskland. Den bestående importkontrollen i Tyskland möjliggör för myndig­

heterna att fullständigt reglera införseln av det stora flertalet varor, och någon särskild lagstiftning för förhindrande av dumping eller därmed likartade företeelser, i den mån sådan förekommit, har därför hittills icke ansetts av behovet påkallad.

Schireiz. Genom de vidtagna tullförhöjningarna och den införda importreg­

leringen har förbundsrådet erhållit möjlighet att begränsa den förekommande valuta- dumpingen. De varuslag, som utvisa en omåttlig import, ställas under importregle­

ring, som drives så långt som det ekonomiska läget fordrar. Genom de licenser, som givas, söker man emellertid hindra, att den inhemska produktionen får någon osund monopolställning.

Holland. I Holland hava inga åtgärder vidtagits till skydd mot valuta- dumping, och industrirådets på sin tid framlagda förslag om differentierande höjning av tullsatserna med hänsyn till valutadeprecieringen i olika länder har icke föranlett någon åtgärd.

Förenta Staterna ha sedan länge haft en antidumpinglag, som förbjöd import till dumpingpriser. Denna ersattes i maj 1921 av en ny lag, vars bestämmelser emellertid icke direkt rikta sig mot valutadumping.

32 Kungl. Maj ds. proposition Nr 259.

England. Genom samma lag, som skyddar nyckelindustrierna, »Safeguarding of Industries Act», har man också infört skydd mot dumping.

Dumpingtullarna äro av två slag: tull mot vanlig dumping och tull mot valutadumping. Dessa få ej debiteras eller uttagas för födoämnen och drycker.

För att den förstnämnda tullen skall få sättas i tillämpning fordras först och främst, att vara säljes i England under produktionskostnaden, varmed menas 95 procent av grosshandelspriset i tillverkningslandet ab fabrik, efter avdrag för accis och andra inre avgifter.

Beträffande den senare tullen fordras en depreciering av tillverkningslandets valuta i förhållande till pund sterling av minst 33 '/3 % och att på grund härav viss vara icke kan tillverkas med vinst i England. Denna tull får dock ej tillämpas å vara från brittiska imperiet.

I övrigt gäller, att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att för­

ordning om valutatull skall få utfärdas. Dessa förutsättningar äro:

1) varan skall i England i allmänhet säljas eller utbjudas till salu till ett pris, som på grund av produktionslandets valutas depreciering i förhållande till pund understiger det pris, till vilket samma eller liknande vara kan med skälig vinst till­

verkas i England;

2) försäljningen till detta pris av den utländska varan skall i väsentlig grad inverka på upprätthållandet av driften inom en industriell näringsgren i England;

3) tillverkningen inom den näringsgren, som producerar samma eller liknande vara, skall drivas med skälig effektivitet och ekonomi.

Innan beslut om utfärdande av förordning om valutatull på viss vara fattas, skall ärendet överlämnas till utlåtande av en nämnd av 5 sakkunniga och opartiska personer. Presidenten för Board of Trade skall utse ett antal personer med kom­

mersiell och industriell sakkunskap och praktisk erfarenhet, vilka stadigvarande skola stå till disposition för att inträda i sådan nämnd. Varje gång nämnd skall tillsättas, utses de 5 ledamöterna av presidenten för Board of Träde bland dessa kandidater, med iakttagande av att ingen utses, vars personliga intressen väsentligen beröras av det beslut, som kan komma att fattas med anledning av nämndens utlåtande.

Nämnd skall avgiva utlåtande dels om förefintligheten av de ovan angivna nöd­

vändiga förutsättningarna, dels ock om en valutatulls inverkan på näringsgren, vilken såsom material använder den vara, för vilken valutatull ifrågasattes. Därvid gäller, att förordning om valutatull på visst varuslag ej får utfärdas, om icke nämnden förklarat, att dessa nödvändiga förutsättningar föreligga. Med hänsyn åter till nämndens utlåtande rörande inverkan på driften av annan näringsgren, som använder såsom material den vara, som är i fråga att tullbeläggas, har Board of Trade frihet avgöra, vilken betydelse bör tillmätas detta utlåtande.

Den egentliga beslutanderätten beträffande utfärdande av valutatullförord- ningar tillkommer underhuset, och Board of Trade s funktion därvid inskränker sig till att upprätta förslag härom. Men om underhuset ej är samlat eller är ajournerat och mer än en månad av ajourneringen återstår, då behov av dylik förordning uppstår, äger Board of Trade utfärda densamma. Den upphör dock att gälla, om ej under­

huset inom en månad, sedan det sammanträtt, godkänner densamma med eller utan ändring; dock har underhusets beslut därvid ej tillbakaverkande kraft.

I fråga om det närmare innehållet av här berörda lag hänvisas till tull- och

Kungl. Maj.ts proposition Nr '259. 33 traktatkommitténs i november 1921 av trycket utgivna utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping.

Kanada. Kanada har tullar både mot vanlig dumping och valutadumping.

Vanlig dumpingtull får icke uttagas, när försäljningspriset icke understiger skäligt marknadsvärde med mera än 5 procent (i vissa fall 7 1/2 procent).

Frankrike. Formellt hava i Frankrike inga direkt mot valutadumping riktade åtgärder vidtagits. Praktiskt taget är dock den i föregående avdelning, berörda generella höjningen av den allmänna tulltariffens satser liktydig med införandet av ett valutadumpingskydd. Den allmänna tariffen, i den form den hade före den i mars 1921 genomförda höjningen, tillämpades huvudsakligen mot Tyskland och i viss utsträckning mot U. S. A. Vid höjningen av denna tariffs satser gjordes emeller­

tid undantag för varor från U. S. A., varigenom den allmänna tariffen förvand­

lades till en så gott som uteslutande mot Tyskland gällande specialtariff.

Spanien. I Spanien infördes genom dekret den 3 juni 1921 särskilda tilläggstullar för varor från valutasvaga länder. Enligt nämnda dekret skulle sådana tilläggstullar. beräknade i proportion till valutadeprecieringen i respektive länder, tillämpas mot Tyskland, Frankrike, Belgien, Italien och Portugal. Från den 1 oktober 1921 föreskrevs sedermera liknande tilläggstullar gent emot Finland och Tjeckoslovakien. Aven mot Österrike och Argentina hava ifrågavarande tilläggs­

tullar tillämpats, dock endast under någon kortare tid.

Numera har emellertid genom ett dekret den 20 februari 1922 den föränd­

ringen införts, att tilläggstullama ifråga icke vidare skola utgå mot länder, vilka tillerkänts tullbehandling enligt den lägre spanska tulltariffen. Genom nämnda dekret komma tilläggstullama numera endast att drabba Frankrike och möjligen även Finland.

Det torde vidare förtjäna beaktande, att spanska regeringen helt nyligen erhållit särskilt bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder mot dumping i all­

mänhet. Enligt den nyligen antagna lagens lydelse bemyndigas sålunda regeringen att vidtaga nödiga åtgärder för skyddandet av den inhemska industrien mot utländsk industriell och kommersiell dumping.

Belgien. Genom dekret den 3 november 1921 infördes i Belgien en särskild tulltariff för tyska varor, gällande för tiden intill den 1 maj 1922. Denna tariff upptager dock endast vissa varuslag, såsom textilvaror, järn- och stålvaror, maskiner och verktyg, färger, kemiska produkter, automobiler, glasvaror etc. Tullsatserna i denna specialtariff äro i många fall det dubbla av den ordinarie tariffens satser, i andra fall äro de ordinarie satserna förstärkta genom en tilläggstull beräknad ad valorem.

Genom eu lag den 8 april 1922 bär belgiska regeringen bemyndigats dels ait tillämpa nämnda särskilda tullar helt eller delvis även å varor från andra länder, då på grund av dessa länders låga valuta de normala konkurrensbetingelserna i väsentlig mån saknas och härigenom den belgiska industrien sättes i svårare fara, dels ock att prolongera giltighetstiden för alla nu nämnda specialtullar tillsvidare intill den 31 december 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 225 höft. (Nr 259.) 0

34 Kiingl. Maj:ts proposition Nr 359.

Sammanfattning.

Allmänna höjningar av skyddstullarna torde främst hava förekommit i Spanien, Frankrike, Italien, Schweiz, Belgien och Finland samt utom Europa i Japan, Indien, Australien och Nya Seeland. I England hava tullar införts till skydd för nyckelindustrierna. I Förenta Staterna planeras höjningar av skydds­

tullarna.

Tilläggsavgifter, då tullen icke erlägges i guld, förekomma i Tyskland, liera av de nya öst- och mellaneuropeiska staterna, Spanien, Italien och Portugal.

Importförbud till skydd för näringslivet tillämpas i vidaste utsträckning i Tyskland och flertalet nya öst- och mellaneuropeiska stater. Därjämte förekommer importreglering i samma syfte i Schweiz.

Särskilda åtgärder mot valutadumping hava vidtagits huvudsakligen i Eng­

land, Spanien, Schweiz, Belgien och Kanada.

Departe­

mentschefen.

Det nuva­

rande kris- läget.