i §•
Den nationalekonomiska innebörden av begreppet valutadumping bar kommittén sökt utreda i sitt utlåtande den 22 november 1921 sid. 2 ff.
Av skäl som där anföras kan en härpå fotad, vetenskapligt noggrann definition icke läggas till grund för en lagstiftning i ämnet. Det är därför nödvändigt, för att begreppet valutadumping skall bliva juridiskt gripbart, att det gives en förenklad och mera påtaglig innebörd. En sådan för praktisk-juridiskt syfte skedd avgränsning är gjord i föreva
rande paragraf.
Den närmare innebörden av det bär skapade valutadumpingbegreppet klargöres i de vid förslaget till förordning fogade anvisningarna.
I dessa framhålles, att för att valutadumping skall få anses föreligga stegringen i den främmande staten av. växelkursen på Sverige skall vara ett uttryck för en börjande depreciering av den främmande statens mynt.
Innebörden av denna fordran belyses genom följande exempel, som äro avfattade under förutsättning att det vore möjbgt att enbgt fullt riktiga metoder beräkna de obka staternas prisnivåer och på rätt sätt utföra dessa beräkningar. Betecknas läget den 1 augusti 1914 genom följande bild:
. P1 = 100 P2 = 100 7= 100
där Px betyder prisnivån i främmande stat, P2 prisnivån i Sverige och V kursen i den främmande staten på växlar i svenskt mynt, så blir bilden för en börjande valutadumping:
Px = 100 P2 = 100
V= 200.
in
Men denna bild kan ock vara uttryck för något helt annat, nämligen för en inträdd ökning i uppskattningen av den svenska valutan, ty även denna yttrar sig i att kursen i främmande stater å svenskt mynt stiger.
Föreligger emellertid början till valutadumping, kommer denna att om
sider inverka på den främmande statens prisnivå, ehuru detta kan för
siggå med större eller mindre fart, och utvecklingen får ett bilduttryck i följande riktning:
P = 200 P_ = 1001 A y = 300 P — 400 P_ = 1001 a
7 = 600
P1 = 2 000 P2 = 100 7 = 4000.
Om växelkursstegringen därefter avstannar, försvinner så småningom valutadumpingen, och den har helt försvunnit, då bilden fått följande utseende:
P — 4 000 P, == 1001 2 7= 4000.
Om nu därefter Sveriges valuta skulle undergå en depreciering, som först framträdde i prisnivån, skulle bilden t. ex. bli:
P — 4 000 P, r= 200 7 = 4 000.
Detta skulle icke vara valutadumping.
Men precis samma bild kan vara uttryck för valutadumping, nämligen om utvecklingen varit denna:
Px = 100 P2 = 100 7= 100 P = 200 P, = 2001 &
V = 100.
112
Här ha båda staternas prisnivåer genom depreciering i båda staterna stigit i samma grad. Om därefter valutadumping i den främmande staten inträder, blir bilden:
P,
= 200 P3 = 200 7 = 200P1== 4 000 P2 = 200 7= 4 000.
Här är denna bild uttryck för valutadumping.
Samma bild kan ock vara uttryck för en tredje företeelse, nämligen om rubbningen i förhållandet mellan växelkurs och relationen mellan prisnivåerna förhindras att inverka förskjutande på förhållandet mellan export och import. I så fall blir övergången från bilden
P, = 4 000 P2 = 100 7 = 4 000
till
Px = 4 000 P2 = 200 7= 4000
ej valutadumping; och icke heller övergången från den första delen av bilden till
Pj = 4 000 P2 = 100 7= 6 000
blir valutadumping.
(Detta var som bekant Sveriges ställning under åren 1917 —1918 under avstängningen med hänsyn till importen till Sverige, medan ex
porten från Sverige var väsentligen friare).
Om valutadumpingen från den främmande staten får obehindrat verka och sålunda har till följd svåra olägenheter genom väsentlig minskning av avsättningsmöjligheterna för svenska varor i Sverige, framkallar den en fortgående sänkning av den svenska prisnivån. Den förut använda bilden bör därför kompletteras på följande sätt:
Om bilden
Pt = 100 P2 = 100 7 = 100
113
ånger förhållandena den 1 augusti 1914, blir utvecklingen:
Pl ■= 100 P, = 100 V — 200 Px = 110 P, = 90
7 = 200 Pl = 120 P3 = 75
V = 200
O. S. V.
Skulle i Sverige av annan orsak uppstå en prisnivåsänkning, har denna till följd, att kursen på svenskt mynt i den främmande staten stiger, och bilden för denna förändring blir:
Pl = 100 P2 = 100 7 = 100 Px = 100 P2 = 90
V= 105 Pt = 100 P2 = 75
7= 120
0. s. V.
Dessa två bilder ha vissa likheter — P2 sjunker och V stiger — men skilja sig från varandra genom att kausalsammanhanget mellan ändringen av V och ändringen av P2 icke är detsamma i båda fallen. Denna skillnad beträffande kausalsammanhanget får sitt uttryck dels i tidsföljden mellan de båda företeelserna, dels i olikheten i deras relativa styrka i de båda fallen, vilken beror på deras olika ställning i kausalsamman
hanget i de olika fallen. Då emellertid tidsföljden ej är lätt att fast- Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 225 käft. (Nr 259.) 8
114
ställa, blir det egentligen den senare skillnaden, som lämnar ledning för avgörandet av vilketdera fallet förligger.
- Det möter sålunda ej större svårighet att avgöra detta, när prisnivå
sänkningen i Sverige uppstått blott av den ena eller blott av den andra orsaken. Men ha båda orsakerna samtidigt verkat, blir uppgiften svå
rare. T. ex. bilden
P1 = 120 P2 = 75 7= 200
som ju är bilden för en ren valutadumping, kan ha uppkommit så, att först en av valutadumping alldeles oberoende prisnivåsänkning i Sverige ägt rum och givit bilden
P1 = 100 P2 = 85 7 = 116
men därefter, på grund av valutadumping, 7 stigit till 200 och P, till 120 samt P2 sjunkit till 75, då bilden blir:
Pj = 120 P2 = 75 7 = 200.
I regel föreligger det därvid visserligen ej praktiskt sett någon fara för att denna bild skall förblandas med ren valutadumping, då den eller de andra orsakerna till deflation, som verkat, ej gärna kunna förbises, om de varit av någon större styrka, utan svårigheten ligger i att av
göra, om så stor del av deflationen är att tillskriva faktorer av valuta- dumpande art, att dessa kunna anses ha framkallat svåra olägenheter för Sveriges näringsliv.
Aven ännu mer komplicerade fall kunna uppkomma. Av dessa må dock blott ett dylikt beröras, på grund av att det ansågs föreligga i början av ar 1922 beträffande Sverige, nämligen att jämte den allmänna deflation, som behärskat större delen av världen under de sista åren, och valutadumping även utländskt kapital i ökad mängd placerats i Sverige på grund av den höga uppskattningen i utlandet av den svenska valu
tans godhet.
Om förutsättningarna för valutadumping med hänsyn till växelkurs och prisnivåer föreligga, kan dock valutadumping utebli på grund av åtgärder vidtagna av den främmande stat, hos vilken dessa förutsätt
115
ningar uppkommit. I sådant fall blir bilden av samma art som den å sid. 112 angivna eller:
P1 = 100 P2=100 7 = 100 Pj = 100 P2 = 100
7 = 200
i det att stegringen av växelkursen på Sverige i den främmande staten hindras att utöva sin verkan i valutadumpande riktning t. ex. genom att den främmande staten pålägger exporttullar och ger importpremier av vederbörlig storlek.
Men, såsom anvisningarna ge vid handen, kunna sistnämnda åtgärder även ha en helt annan uppgift, nämligen icke att förhindra utan tvärtom att reglera valutadumpingen, så att den för den främmande staten blir i det hela förmånligare än om den finge obehindrat göra sig gällande.
De olägenheter, som skola hava uppstått för svenskt näringsliv, för att valutadumping skall anses föreligga, har kommittén funnit böra be
gränsas till att avse ett försvårande av avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden. Det har ansetts skola möta alltför stora vansklig
heter att härjämte taga hänsyn till förhållandena på främmande mark
nader.
Orden där omständigheterna ej annat föranleda avse att generellt in
skärpa vikten av att vid prövningen av hithörande frågor klart hålles i sikte, att i förekommande fall det allmänna gagnet av skyddsåtgärderna väges emot därmed eventuellt förknippade nackdelar, vare sig det här gäller konsumtionens krav, hänsyn till handelstraktater eller handelspo
litiska förhållanden i allmänhet eller andra omständigheter.
2 §•
I denna paragraf betonas ytterligare, att vid prövning av fråga om vidtagande av skyddsåtgärd emot valutadumping ej endast den härav i varje särskilt fall träffade näringens behov skall tagas i betraktande utan saken bedömas ur allmännare synpunkter. För övrigt innehåller para
grafen ett påpekande av vilka omständigheter, som företrädesvis böra vara avgörande vid bedömandet av skyddsåtgärders behövlighet. Det har ansetts, att härvid hänsyn må kunna tagas ej allenast till verklig försälj
ning utan även till vederhäftiga anbud till dumpingpriser. Dock bör det i intet fall gälla endast enstaka försäljningar och anbud, vilket utmärkes
110
genom uttrycket i allmänhet försäljas etc. Bestämmelsen i tredje stycket, att hänsyn skall tagas till om försäljningen till dumpingpris är ägnad att i väsentlig grad inverka på möjligheten att upprätthålla driften inom näringsgren i Sverige, bör anses omfatta även det fall, att det lägre priset kan vara av väsentlig betydelse för svensk näringsgren, vilken för sin drift är beroende av inköp av varan i fråga.
3 §•
De närmare bestämmelserna angående valutanämndens organisation och arbetssätt har konlmittén ansett böra meddelas i en för nämnden utfär
dad instruktion, och har kommittén ock utarbetat förslag härtill (sid. 106).
4 §•
Initiativ till vidtagande av skyddsåtgärder kan tagas såväl av Kungl.
Maj:t direkt som av valutanämnden, men yttrande från nämnden måste i förra fallet inhämtas. De skyddsåtgärder, som kunna ifrågakomma, äro dels importens beläggande med en särskild avgift (valutaavgift), dels förbud mot införsel av resp. varuslag antingen från visst land, varifrån valutadumping anses äga rum, eller från alla länder. I fall av import
förbud må alltså införsel av varan ifråga från land, som importförbudet gäller, äga rum allenast efter av Konungen för varje särskilt fall eller enligt generella grunder meddelad licens, varvid, i den mån så finnes nödigt, en avgift (importavgift) erlägges enligt för varje särskilt fall fastställd taxa. Importreglering får med hänsyn till de särskilda olägen
heter, som därmed äro förknippade, endast tillgripas i händelse skydd mot valutadumping genom valutaavgifter ej kan vinnas.
Beträffande bestämmandet av valuta- och importavgifternas storlek har kommittén funnit ändamålsenligt, att de sättas i viss relation till de i gällande tulltaxa stadgade tullsatser. Det har ifrågasatts, att dessa avgifter i stället borde bestämmas i förhållande till varornas värde. Emot ett sådant system uppresa sig dock bland annat stora praktiska betänklig
heter, i det att det är förknippat med synnerliga svårigheter att finna en tillförlitlig metod för bestämmande av de olika varornas värde, som kan läggas till grund för avgifternas beräkning. Vare sig man utginge från fakturabeloppen eller från intyg angående försäljningsprisen, skulle följden säkerligen bliva, att andra försäljningspris än de verkliga i stor utsträckning komme att uppgivas. Icke heller torde det låta sig göra att tillräckligt snabbt och säkert införskaffa uppgifter angående försäljnings
priset i ursprungslandet å varje särskilt varuslag. Väl är det sant, att i gällande tulltaxa tullsatserna för en del varuslag äro bestämda till vissa procent av varans värde — närmare bestämmelser angående tillväga- gåendet vid förtullningen i dessa fall återfinnas i tulltaxeunderrättelserna 3 § samt kungl. kungörelsen den 10 november 1911 4 § — och att i
117 allmänhet, åtminstone efter 1911 års tulltaxas tillkomst, allvarligare olägenheter ej försports härutinnan. Då emellertid valuta- och importav
gifterna böra förutsättas komma att uppgå till avsevärt högre belopp än ifrågavarande värdetullar, blir frestelsen till bedrägligt förfarande från importörernas sida givetvis i samma man ökad. Kommittén har därför stannat vid att föreslå, att avgifterna bestämmas i förhädande till tull
satserna. Endast för de fall då det gäller tullfria varor har det ansetts böra ifrågakomma, att avgifternas storlek sättes i relation till varuvärdet.
Dessa fall komma dock antagligen att bliva rätt fataliga.
Givet är, att den maximigräns av 500 % av gällande tullavgift, som föreslagits beträffande såväl valuta- som importavgifter, kommer att få en något annan innebörd ifråga om varor med specifik tull än ifråga om det jämförelsevis mindre antalet varor med värdetull. Det har dock icke ansetts nödigt att för dessa båda fall meddela särskilda föreskrifter, utan bör det bliva lagtillämpningen förbehållet att här göra en lämplig åtskillnad.
6 §•
Bestämmelsen att influtna valuta- och importavgifter skola redovisas särskilt för sig åsyftar att förebygga, att dessa medel komma till använd
ning för statens löpande utgifter för andra ändamål än som äro förknippade med denna lagstiftnings genomförande och statsmakterna därigenom bliva faktiskt bundna i sin handlingsfrihet i avseende pa borttagande och sänkning av införda avgifter. Om betalningsanstand, ställande en säker
het, påföljd för fördröjd eller utebliven betalning samt återbetalning av erlagt belopp bör beträffande valuta- och importavgifter gälla vad i tull- författningarna föreskrives ifråga om tullavgift.
7 §•
I 1 mom. stadgas, att rätt till restitution av erlagd valuta- eller im
portavgift eller befrielse från dess gäldande bör atnjutas i sadana fall, då enligt nu gällande bestämmelser motsvarande lättnader äro medgivna ifråga om tullavgifter, varunder inbegripas olika former av industriresti- tution ävensom s. k. handelsrestitution. Det har synts kommittén patagligt, att även i andra fall sådana omständigheter kunna föreligga, da en befrielse från erläggande av valuta- eller importavgift eller, där sådan redan erlagts, dess återbärande kan anses vara skälig, varför bestämmelse härom intagits i 2 mom. Särskilt torde vad här nämnts gälla beträffande varupartier, som inköpts eller beställts före den dag, da beslut angående åtgärd enligt förordningen trätt i kraft.
118
Beträffande ikraftträdandet av de fattade besluten angående åtgärder i enlighet med förordningen har kommittén tänkt sig, att dessa åtgärder
— till förekommande av uppenbara orättvisor för den lojala handeln — ej skola träda i tillämpning ifråga om varupartier, som avsänts från ut
rikes ort, innan valutanämndens utlåtande med förslag till införande av valutaavgift eller importförbud i avseende på varuslaget i fråga blivit offentliggjort. Föreskrifter härom torde böra meddelas i samband med kungörandet av Kungl. Majrts beslut i varje särskilt fall. Å andra sidan torde — till förhindrande av en spekulativ införsel — den anordningen höra genomföras, att beträffande varor av sådant slag, som avses i dylikt utlåtande och som ankomma till riket efter sedan utlåtandet avgivits, därest icke säkerhet ställes för eventuellt inträdande valutaavgift, tull
behandlingen ma anstå, till dess Kungl. Maj:ts beslut i ärendet utfärdats.
119
Motivering
till