Efter att ha undersökt medlingsinstitutet och hur Värmlands tingsrätt arbetar med detta har vi funnit att medling sällan förordnas i mål rörande vårdnad, boende och umgänge. Vi anser att medling bör öka då det är ett bra verktyg för att få tvistande föräldrar att komma överens. Vi har därmed funnit en del saker vi anser bör förändras gällande medlingsinstitutet.
Vi anser att en ändring av 6 kap. 18 a § FB borde ske. I paragrafen framgår det att rätten får uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Denna reglering anser vi är för svag då rätten får ett stort utrymme att själv avgöra om medling ska förordnas eller inte. Vi anser att regleringen ska bli hårdare då vi tror att medling kommer att användas i en större omfattning om rätten måste överväga detta i en större grad än vad som nu krävs. Därmed vill vi att en ändring av lagen ska ske då begreppet får byts ut mot bör.
Paragrafen lyder då att rätten bör uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Detta skulle medföra att kraven på rätten blir hårdare och det blir därmed en markering att medling ska användas i en större omfattning.
Ett annat förslag på lagändring i 6 kap. 18 a § FB är att begreppet får byts ut mot ska överväga. Paragrafen lyder därmed att rätten ska överväga att uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Detta skulle medföra att rätten måste diskutera om medling bör förordnas eller inte. I dagsläget tror vi att medling ibland glöms bort och att domarna inte ens vidrör frågan, men denna ändring skulle göra att domstolen har en skyldighet att överväga medling. Detta skulle medföra att frågan om medling inte glöms bort då domstolen måste överväga frågan i varje enskilt fall. Denna lagförändring tror vi även skulle påverka domarnas inställning till medling då denna ändring skulle markera vikten av medling.
Ännu ett förslag på ändring i 6 kap. 18 a § FB skulle kunna vara att medling blir obligatoriskt vid vårdnadstvister. Därmed skulle lagtexten ändras från får uppdra till ska
232 Prop. 1997/98:7, s. 92.
54 uppdra. Dock anser vi att det vore viktigt att ett tillägg i paragrafen skulle ske där det framgår att medling ska förordnas i de fall det inte kan anses olämpligt. Detta skulle exempelvis kunna vara i de fall där det har förekommit våld inom familjen. Domstolen skulle då behöva göra en bedömning om medling kan anses lämpligt i varje enskilt fall. Denna ändring skulle medföra att domstolen måste använda medling vilket skulle leda till att medling används mer frekvent. Idag förordnas inte medling i en del fall där föräldrarna anses vara så pass oense att medling inte kan antas vara till hjälp.233 Dock anser vi att medling kan vara till hjälp trots att föräldrarna inte kommer överens under medlingen då det kan leda till att föräldrarna åtminstone börjar samtala. Detta kan leda till att chansen för att föräldrarna ska komma överens i framtiden ökar. Att medling blir obligatoriskt tror vi skulle ändra inställningen till medlingsinstitutet hos domare då de påminns om detta instrument och dess positiva effekter.
Vi tror att allt det ovan sagda skulle medföra att antalet medlingsförordnanden ökar.
Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte finns mycket information om medling. Därmed kanske föräldrar inte vet om att möjligheten finns eller att de tackar nej till medling på grund av okunskap. Vi anser att det borde informeras mer om vad medling är, hur det fungerar och dess positiva effekter. I en domstolsprocess anser vi att domarna ska ha stor kunskap om medling och kunna informera föräldrarna om detta för att uppmuntra föräldrarna att gå i medling. Vi tycker även att det är viktigt att det generellt borde spridas mer information om medling. Detta skulle kunna medföra att även föräldrar som ännu inte startat en tvist i domstol får information om medling vilket kan leda till att föräldrarna då inte behöver ta sin tvist till domstol utan kan lösa tvisten med hjälp av medlare utanför domstol.
Detta kan leda till att fler konflikter blir lösta i ett tidigt skede utan att en domstolsprocess startar.
Genom intervjuer har vi fått reda på att medlarna inte har några tydliga riktlinjer att följa vid genomförandet av medling. De får därmed arbeta fram sina egna metoder som de anser fungerar. Vi anser att det är bra att medlarna har möjlighet att utforma medlingen på det sätt de vill då hänsyn måste tas från fall till fall. Dock kan detta vara ett problem för nya medlare då de inte har en metod som de vet att de kan luta sig mot. Därför anser vi att det skulle vara bra om alla medlare går någon form av utbildning för att få grundläggande riktlinjer i hur medling bör gå till. Vi menar dock inte att det ska finnas bestämda riktlinjer som alla måste följa, men det vore bra om det fanns en viss vägledning. Detta skulle kunna medföra att medlingen får en kvalitetsmarkering. Efter utbildningen skulle medlarna kunna tilldelas ett slags bevis på att de genomfört utbildningen och även detta skulle kunna bli en kvalitetsmarkering. Ett annat förslag är att alla nya medlare får en mentor som de kan rådgöra med inför sina första åtaganden. Den nya medlaren kan då få stöd, hjälp och tips inför medlingen då detta kan vara svårt att genomföra praktiskt.
För att få användandet av medling att öka i vårdnadsmål anser vi att det vore bra om domarna fick mer information om medling och dess funktion. Det är bra om domarna håller sig uppdaterade på området och därmed skulle någon form av fortbildning kunna vara till hjälp. Vi tror att detta skulle kunna leda till att användandet av medling ökar då intresset för medling hos domarna förmodligen blir större om de är insatta på området och blir påminda om detta verktyg.
233 Se avsnitt 4.4.1 med hänvisningar.
55 7.6 Slutord
Konflikter mellan föräldrar är ofta påfrestande för hela familjen där barnens trygga tillvaro kan raseras. Vid en separation kan frågor rörande barnens vårdnad, boende och umgänge göra att en konflikt uppstår mellan föräldrar. Oftast bottnar en konflikt i exempelvis svartsjuka och bitterhet mellan föräldrarna och detta kan sedan påverka samarbetet mellan dem där barnen är dem som oftast drabbas värst. I en konflikt är det lätt att föräldrarna fokuserar mer på sina egna upprivna känslor gentemot den andra föräldern, än på barnens bästa. Vid en vårdnadstvist fokuserar domstolen på vad som är bäst för barnet i varje enskilt fall och det bästa för barnet anses ofta vara att föräldrarna når en samförståndslösning. Domstolen arbetar för att uppnå detta och genom att en extern medlare förordnas kan föräldrarna få hjälp med att komma överens.
En stor fördel med medling är att föräldrarna börjar samtala med varandra med hjälp av en utomstående person som kan styra samtalet under kontrollerade former. Om föräldrarna kommer överens i medling kan detta leda till hållbara lösningar vilket minskar risken för att en ny vårdnadstvist uppstår mellan föräldrarna. En lyckad medling medför att samhället sparar mycket resurser då det är en liten, men effektiv åtgärd. Detta främjar även föräldrarna och barnen då föräldrarna själva har löst tvisten vilket är skonsamt för alla inblandade och då främst för barnen. Även om medling misslyckas kan det hjälpa föräldrarna att komma överens i ett senare skede då de åtminstone börjar samtala med varandra.
Det är stor skillnad på att ha en tvist om en sak t.ex. ett stycke land, ett hus eller en båt jämfört med att ha en tvist om en person. Saker är döda ting och oavsett vad det blir för lösning så behöver inte motparterna ha med varandra att göra efter att tvisten lösts. Vid en tvist om sina barn är motpartern den andre föräldern vilket innebär att man som förälder aldrig blir ”av” med den andre föräldern. Den andra föräldern kommer alltid att finnas och vara viktig på olika sätt för barnet genom livet. Därigenom blir en rättslig lösning på tvisten där tingsrätten tar beslut åt föräldrarna bara en ”tillfällig lösning”. Medling däremot leder ofta till hållbara lösningar då föräldrarna själva arbetat fram överenskommelsen. Vi anser därmed att medling är ett bra verktyg som domstolen borde använda mer frekvent.
Enligt vår undersökning av hur Värmlands tingsrätt arbetar med medling har vi funnit att antalet medlingsmål minskat drastiskt det senaste året. Detta tycker vi är beklagligt då vi anser att tingsrätterna borde ta vara på denna möjlighet. Vi tror att en orsak till att antalet mål där medling förordnats vid Värmlands tingsrätt minskat beror på domarnas inställning till och intresse av medling. Frågan om medling kanske helt enkelt glöms bort i vissa fall. Vi tror att det behövs mer information om medling till föräldrar och domare för att antalet medlingsmål ska öka. I det långa loppet skulle detta även kunna leda till att föräldrar vänder sig till en medlare innan de ens startar en tvist i domstol, vilket är positivt då en tvist i domstol riskerar att skada barnen.
Vår förhoppning är att Värmlands tingsrätt kommer öka antalet förordnanden av medling och att denna uppsats ska kunna påverka domare att använda medling mer frekvent. För barnens skull hoppas vi att medling blir ett mer känt förfarande då barn aldrig mår bra av tvistande föräldrar. Föräldrars tvister bör inte lösas genom att en utomstående part bestämmer dess utgång, utan tvisten bör istället lösas genom att föräldrarna själva kommer överens. För samhället, föräldrarna och för barnens skull hoppas vi att medlingsinstitutet tas på större
56 allvar för att minska intensiteten i konflikter och därmed även antalet konflikter. På detta sätt kan många barn slippa hamna i kläm och bli slagträn mellan sina föräldrar.
57
Källförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1979/80:1, Om socialtjänsten.
Prop. 1990/91:8, Om vårdnad och umgänge.
Prop. 1994/95:224, Barns rätt att komma till tals.
Prop. 1997/98:7, Vårdnad, boende och umgänge.
Prop. 2005/06:99, Nya vårdnadsregler.
Prop. 2009/10:232, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
Statens offentliga utredningar
SOU 1995:79, Vårdnad, boende och umgänge.
SOU 2005:43, Barnets bästa, föräldrars ansvar.
Allmänna råd
Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2012:4, Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Litteratur
Barnombudsmannen, BR 2005:02, När tryggheten står på spel.
Dalen, Monica, Intervju som metod, Malmö 2007, upplaga 1.
Ewerlöf, Göran, Sverne, Tor, Singer, Anna, Barnets bästa – om föräldrars och samhällets ansvar, Stockholm 2004, upplaga 5.
Fredin, Thelma, Medling vid familjerättsliga tvister, Göteborgs universitet 2011.
Gunnarsson, Åsa och Svensson, Eva-Maria, Genusrättsvetenskap, Lund 2009, upplaga 1.
Hayes, Nicky, Doing psychological research, Berkshire 2011.
Hydén, Margareta och Hydén, Lars-Christer, Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet, Stockholm 2002, upplaga 1.
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1-10.
Korling, Fredric och Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, Lund 2013, upplaga 1.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund 2009, upplaga 2.
Patel, Runa och Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder, Lund 2003, upplaga 3.
58 Peczenik, Aleksander, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 41-52.
Påhlsson, Robert, Riksskatteverkets rekommendationer, Uppsala 1995.
Rejmer, Annika, Vårdnadstvister – en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa, Lund 2003, upplaga 1.
Ryrstedt, Eva, Barn och föräldrar – kan vi acceptera dem som motparter, SvJT 2007, s. 398-414.
Statistiska centralbyrån, SCB Rapport, Giftermål och skilsmässor, 2010.
Statistiska centralbyrån, SCB Rapport, Barn, föräldrar och separationer, 2013.
Singer, Anna, Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, Vällingby 2012, upplaga 6.
Singer, Anna, Gemensam vårdnad för alla föräldrar — Barnets bästa eller social ingenjörskonst?, SvJT 2014, s. 348-356.
Sjösten, Mats, Vårdnad boende och umgänge – samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser, Vällingby 2009, upplaga 3.
Socialstyrelsen, Familjerätt år 2011, 2012.
Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge - Handbok – stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt, Västerås 2012.
Socialstyrelsen, SoS-rapport 2000:7, Samarbetssamtal – socialt arbete med föräldrarna.
Swahn, Mikael, Familjemedling ett alternativ i tingsrätten, NWT 2011-12-31, Del 1, s. 35.
Rättsfallsregister Högsta domstolen NJA 2000 s. 345 NJA 2003 s. 372 Hovrätten
RH 2005:38 Tingsrätten T 37-12 T 481-13 T 696-12
59 T 697-12
T 1886-12 T 2821-12 T 3273-12 T 3814-12 T 3916-12 T 4108-12 T 5067-12 T 5256-12 T 5830-12 Regeringsrätten
RÅ 2005 ref. 66 Internetkällor
Domstolsverket, Domstolsstatistik 2013.
http://www.domstol.se/Publikationer/Statistik/domstolsstatistik_2013.pdf (Hämtad 2014-04-25).
Barnombudsmannen, Uppdrag, organisation och arbetssätt.
http://www.barnombudsmannen.se/om-oss/uppdrag-organisation-och-arbetssatt/ (Hämtad 2014-05-20).
Övriga källor
Karnov, juridik, Föräldrabalken (1949:381), 6 kap. 19 § lagkommentar not 217, Oldenstedt, Boel, läst 2014-05-21.
60
Bilaga 1 – frågor till rådmannen
1. Hur arbetar ni domare med medling?
2. Ger ni instruktioner till medlaren?
3. Om föräldrarna inte kommer överens under medlingen, hur använder ni då det material som medlaren ger? Hur tänker ni då kring beslutet till domen?
4. I vilka fall beslutar ni om medling och hur går den bedömningen till? När förordnas medling och när förordnas det inte?
5. Hur tycker du att medling fungerar och vad anser du generellt om medling som metod?
6. Vem utser ni till medlare och hur går den bedömningen till?
7. Gör ni en bedömning i varje enskilt fall vilken medlare som passar för just det fallet?
8. Tycker du att slutsatsen av att föräldrar inte kommer komma överens dras för tidigt?
9. Vad tror du är anledningen till att antalet mål där medling förordnats har minskat år 2013?
10. Har föräldrarna möjlighet att påverka valet av medlare?
11. Anser du att alla domare vid Värmlands tingsrätt har tillräcklig kunskap om medling och dess funktion och fördelar?
12. Anser du att föräldrarna får tillräcklig information om medling? Om föräldrarna tackar nej till medling, försöker ni då övertyga dem om medlingens positiva egenskaper och förklara dess funktion?
13. Anser du att rådmän överlag är positivt eller negativt inställda till medling? Tror du att detta påverkar antalet mål där medling förordnas?
61
Bilaga 2 – frågor till medlarna
Micaela Hoppe
1. Hur går medling till enligt ditt tillvägagångssätt?
- Hur många gånger träffar du föräldrarna?
- Hur är samtalen uppbyggda?
2. Hur mycket information får du från domstolen innan medlingen påbörjas?
3. Känner du av mönster hos personer där medlingen lyckas eller inte lyckas?
4. I vilka fall pratar du med barnen och vad är anledningarna till att du pratar med dem?
5. Hur är samarbetet mellan medlaren och domstolen?
6. Vad anser du om medling generellt som metod?
7. Vad har du för tankar om förändringar gällande medling?
Eva Cederström
1. Hur går medling till enligt ditt tillvägagångssätt?
- Hur många gånger träffar du föräldrarna?
- Hur är samtalen uppbyggda?
2. Känner du av mönster hos personer där medlingen lyckas eller inte lyckas?
3. I vilka fall pratar du med barnen och vad är anledningarna till att du pratar med dem?
4. Vad anser du om medling generellt som metod?