5.3.1.1 Micaelas egna åsikter om medlingsinstitutet
Då det inte finns några tydliga riktlinjer och bestämmelser för hur medling praktiskt ska genomföras har vi intervjuat medlaren Micaela Hoppe som har medlingsuppdrag från
40 Värmlands tingsrätt.210 Micaela är utbildad socionom och har tidigare arbetat på en familjerättsenhet inom Socialtjänsten med bl.a. vårdnadsutredningar och samarbetssamtal.
Micaelas uppfattning är att det allmänt sett inte står helt klart vad medling mellan föräldrar är och hur det ska gå till. Detta då det inte finns några tydliga riktlinjer att luta sig mot.
Micaela menar att detta är både styrkan och nackdelen med medling. Utan tydliga riktlinjer blir friheten för hur hon ska genomföra uppdragen större, samtidigt som det blir otydligt vad medling egentligen innebär och vad föräldrarna tackar ja till. Bristen på riktlinjer var ett problem då hon började som medlare, men med hjälp av erfarenheter från samarbetssamtal har hon fått hitta sin egen metod för hur hon genomför medlingsuppdragen. Micaela menar att samarbetssamtal och medling är likartade metoder, men att hon som medlare kan vara mer tydlig.
Micaela tycker att medling är ett bra hjälpmedel för att få föräldrar att lösa sin konflikt gällande barnen. Medling är fortfarande förhållandevis nytt i Sverige och därmed kommer det ta tid innan det blir allmänt känt och etablerat. Micaela menar att fördelen med medling är att föräldrarna har kvar sitt föräldraansvar, som dessutom tydliggörs i och med att de tillsammans löser tvisten istället för att ansvaret läggs hos tingsrätt och Socialtjänst. Micaela ser också betydande samhällsekonomiska vinster. Varje vårdnadsutredning tar betydande resurser i anspråk på såväl Socialtjänst som tingsrätt. Löser föräldrarna sin tvist själva tjänar alla på det, framför allt barnen och tvisten kan få en snabb lösning.
5.3.1.2 Micaelas möte med föräldrarna
Innan medlingen påbörjas får medlaren ett tydligt uppdrag från domstolen och tillgång till allt material som finns i målet, exempelvis snabbyttranden och protokoll. Kontakten mellan medlaren och domstolen sker när medlaren får uppdraget och när medlingsrapporten skickas in. Medlaren har under medlingstiden möjlighet att rådgöra med domaren om frågor som uppstår kring uppdraget, men utöver detta har inte medlaren och domstolen så mycket kontakt.
När Micaela medlar börjar hon med att träffa föräldrarna var och en för sig, helst i föräldrarnas egna bostäder. Detta för att föräldrarna ska känna sig trygga och avslappnade vid det första mötet. Micaela träffar alltid kärande först, det vill säga den person som initierat processen. Vid det första samtalet vill Micaela träffa föräldern ensam, utan någon sambo, släkting eller barn närvarande. Detta för att föräldern ska få återge sin berättelse utan att någon annan påverkar denne och för att Micaela endast är intresserad av förälderns egen historia. Vid det första mötet fokuserar Micaela på att lyssna, ställa frågor för att förstå situationen och uppmärksamma viktiga detaljer inför det kommande gemensamma samtalet med båda föräldrarna. Hon menar att det är mycket viktigt för föräldrarna att de båda har fått berätta sin historia, att de i lugn och ro fått delge sin uppfattning om varför tvisten uppstått och vad den handlar om. Ibland kan det komma fram saker som egentligen inte har med själva tvisten att göra, men som ändå är viktiga att känna till som medlare. Exempel på detta kan vara svartsjuka, bitterhet, förlorat förtroende för den andre som förälder och synpunkter på den andre förälderns nya partner. Detta är information som inte ska föras in i tvisten, men det
210 Se bilaga 2.
41 är faktorer som styr mycket under ytan. Ibland kommer det också fram saker som är viktiga för att planera hur medlingen ska genomföras. Det kan t.ex. vara att en förälder är rädd för den andre, att det kan finnas en dold missbruksproblematik, att barnet berättat saker i förtroende för den ene föräldern mm. Detta inledande samtal lägger också grunden för att föräldrarna får ett förtroende för medlaren, vilket är viktigt inför det fortsatta arbetet.
När Micaela har träffat föräldrarna enskilt är nästa steg att kort inpå träffa dem tillsammans. Ibland bor föräldrarna långt ifrån varandra och då kan viss medling ske över telefon med en i taget. Dock inleder hon alltid medlingsförfarandet med ett gemensamt samtal där båda närvarar i rummet. Det första gemensamma mötet sker på en neutral plats för att båda föräldrarna ska känna sig likvärdiga. Detta för att platsen inte ska riskera att påverka samtalet i fel riktning. Oftast behövs minst två gemensamma möten, men det är vanligt att Micaela träffar föräldrarna tre till fyra gånger. Samtalen är ofta laddade och Micaela sätter upp tydliga ramar för hur samtalet ska genomföras. Föräldrarna måste visa varandra respekt och det ska vara lugnt i samtalsrummet under medlingen. Föräldrarna kan ibland anklaga och smutskasta varandra och Micaela försöker då att stoppa detta i ett tidigt skede för att återgå till utgångspunkten med samtalet; barnen.
Jämfört med samarbetssamtal har medlaren ett större ansvar att styra samtalet. Då det är en tydligare tvist i medling jämfört med samarbetssamtal är det viktigt att medlaren styr samtalet.
Micaela menar att tydliga ramar skapar en större trygghet i rummet för föräldrarna. Medlarens uppgift är att hjälpa föräldrarna att lösa sin konflikt och det är därför viktigt att medlaren är neutral under samtalen och tar ansvar för att föra samtalet mellan föräldrarna framåt. Därmed går Micaela alltid in med ett öppet sinne för de föräldrar hon möter.
Om föräldrarna kommer överens i medlingen kan de få överenskommelsen fastslagen genom dom. Ibland kan de vilja prova en lösning under en viss tid innan medlingen avslutas.
En sådan prövotid kräver godkännande av domaren, vilket inte har varit något problem hittills. Det kan vara positivt för föräldrarna att prova en lösning under en tid då de får testa hur överenskommelsen fungerar i praktiken innan målet slutgiltigt avgörs. Ofta innebär detta att konflikten trappas ner.
Medlaren avslutar alltid ett medlingsuppdrag genom att skicka in en medlingsrapport i målet till tingsrätten. Medlingsrapporten ska vara kortfattad och tydlig huruvida föräldrarna kommit överens eller ej och vad de är överens om. Ibland kan föräldrarna komma överens om en del av innehållet i tvisten och tvisten kan då fortsätta för att lösa de sista detaljerna.
5.3.1.3 I vilka fall samtalar Micaela med barnen?
I vissa fall samtalar Micaela även med barnen, men det ska inte göras i onödan då barnen kan komma att träffa utredare i ett senare skede om medlingen inte lyckas. Om hon väljer att samtala med barnen ska detta vara genomtänkt och det ska endast göras om det kan lösa situationen. Detta innebär att informationen från barnet ska kunna användas till något som för medlingen framåt. Ju äldre barnet är desto större inflytande ska de också få ha över sin situation. Samtalen med barnen ska ske i en neutral miljö för att barnen inte ska påverkas av föräldrarna då de i vissa fall kan ge information om situationen som föräldrarna inte nämnt.
Detta kan exempelvis handla om missbruks- och våldsamhetsproblematik hos föräldrarna. Det är viktigt att medlaren frågar barnen vad som får återges till föräldrarna och tas med i
42 medlingsrapporten då barnen ska kunna prata fritt med medlaren utan att riskera att senare få stå till svars för vad de har sagt i förtroende. Om en medlare skulle få höra något under samtal med ett barn som gör att man blir orolig över dess hemsituation omfattas även medlare av skyldighet att anmäla vidare till Socialtjänsten.
5.3.2 Eva Cederström
5.3.2.1 Evas egna åsikter om medlingsinstitutet
Vi har även intervjuat medlaren Eva Cederström som har medlingsuppdrag från Värmlands tingsrätt.211 Eva arbetar som familjerådgivare vid Karlstad kommun. Hon anser att det är viktigt att medling kommer in långt innan parterna går till tingsrätten då en tvist kan öka risken för att föräldrarna fokuserar mer på att vinna än på barnets bästa. Föräldrarna kan även påverkas av att de får ett varsitt ombud som ibland inte verkar ha så stort intresse av barnens rättigheter. Eva anser att Sverige borde inspireras av Norge och införa obligatorisk medling.
Hon anser att medling är viktigt för att konflikter inte ska trappas upp ytterligare och hon poängterar vikten av att fokus ska ligga på barnet under medlingen.
5.3.2.2 Evas möte med föräldrarna
När Eva får ett medlingsuppdrag från tingsrätten börjar hon alltid med att läsa igenom alla dokument som hon får från rätten. Då det inte finns några riktlinjer för hur medlingsuppdraget ska genomföras har Eva en egen metod för genomförandet av medlingen. När hon har läst in sig på materialet bokar hon tid för samtal med var och en av föräldrarna. Eva lägger mycket tid på det första samtalet och beskriver då hur medlingen kommer gå till. Under samtalet ritar Eva en familjekarta för att få en överblick av familjerelationen och föräldrabandet. Hon ber föräldern berätta om varje barn då det är viktigt att föräldrarna får beskriva sina barn utifrån deras egen uppfattning. Vanligtvis har föräldrarna väldigt likartade beskrivningar av sina barn och deras behov, vilket är bra att bygga på under medlingen. Det första samtalet går oftast ut på att Eva lyssnar på föräldern där denne får ge sin berättelse och version av tvisten. Ibland kan hon behöva informera föräldrarna om det juridiska regelverket kring vårdnad, boende och umgänge där hon fokuserar på att barn har rättigheter och föräldrar skyldigheter. Under samtalen har Eva alltid barnet som utgångspunkt där fokus ligger på barnets bästa. Hon frågar föräldrarna vad de ser för lösningar på tvisten då målet är att föräldrarna tillsammans ska lösa tvisten. Under samtalet är Eva tydlig med att det är barnens behov som ska bli tillgodosedda och inte föräldrarnas.
Innan det enskilda samtalet med föräldrarna avslutas frågar Eva hur de vill fortsätta samtalen, det vill säga om samtalen ska fortsätta gemensamt med den andra föräldern eller inte. I vissa fall vill föräldrarna inte ha gemensamma samtal då det kan finnas känslor i form av obehag, exempelvis om det har förekommit våld inom familjen. I dessa fall kan medling över telefon vara ett alternativ eller att Eva fortsätter träffa dem var och en för sig. Innan medlingen avslutas kan föräldrarna prova en överenskommelse under en viss tid för att se hur detta fungerar. I vissa fall kan Eva be tingsrätten om att förlänga medlingstiden om hon tror
211 Se bilaga 2.
43 att en lösning kommer kunna nås då en del föräldrar behöver tid att smälta det som diskuterats under samtalen.
I vissa fall samtalar Eva även med barnen, men endast om de är över 6-7 år gamla. Dock avstår Eva från att samtala med barnen om det nyligen gjorts en vårdnadsutredning där barnens röster tydliggjorts. Detta då hon inte vill "utsätta" barnen för mer påfrestningar än nödvändigt.
Eva kan inte se några tydliga mönster för vilka föräldrar som lyckas komma överens och inte. Hon anser att det snarare beror på vilken rådman som handlägger målet och vilken inställning denne har.
6 Värmlands tingsrätts hantering av medlingsinstitutet
6.1 Inledning
I detta kapitel behandlas resultatet av undersökningen av hur Värmlands tingsrätt arbetar praktiskt med medling. I avsnitt 6.2 redogörs för hur undersökningen av detta har gått till genom en förklaring på hur materialet togs fram. I 6.3 redovisas resultatet av undersökningen där det framkommer i hur stor andel av alla vårdnadsmål som medling förordnats vid Värmlands tingsrätt. Avsnitt 6.4 redogör för alla vårdnadsmål från 2012 och 2013 där medling förordnats. Detta görs för att slutligen kunna dra slutsatser i avsnitt 6.5. Slutsatserna berör orsakerna till att medling lyckats eller misslyckats i dessa mål.