4.4.1 Hur fungerar medling?
Lagstiftningen gällande samförståndslösningar har under åren utvecklats. Ändringar har gjorts med syfte att underlätta för föräldrarna att komma överens och ta ett gemensamt ansvar för hur frågorna gällande vårdnad, boende och umgänge av barnen ska lösas.175 Som ett led i denna utveckling infördes år 2006 en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §. Denna paragraf ger domstolen möjlighet att förordna om medling i vårdnadstvister. Bestämmelsen infördes då utgångspunkten var att samförståndslösningar är det bästa för barnet.176 I 6 kap.
18 a § FB framgår det att:
Rätten får uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Rätten kan lämna medlaren närmare anvisningar om vad han eller hon skall iaktta när uppdraget fullgörs.
Medlaren skall inom den tid som rätten bestämmer lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits. Tiden får inte sättas längre än fyra veckor. Rätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning.
Medlaren har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt.
Rätten beslutar om ersättningen. Ersättningen betalas av allmänna medel.
Denna paragraf ger domstolen möjlighet att besluta om medling för att få föräldrarna att nå en samförståndslösning till barnets bästa.177 Domstolen ska dock i första hand själv försöka få
175 Se avsnitt 4.2 med hänvisningar.
176 Prop. 2005/06:99, s. 62.
177 Se avsnitt 2 med hänvisningar.
35 föräldrarna att enas. Om detta inte lyckas och det finns anledning att tro att föräldrarna kan nå enighet med hjälp av medling kan domstolen enligt första stycket besluta om medling.178 Skälen till den nya regleringen var att det tidigare inte fanns någon uttrycklig skyldighet för domstolen att försöka få parterna att komma överens i indispositiva mål, exempelvis mål om vårdnad, boende och umgänge.179 Att mål om vårdnad, boende och umgänge är indispositiva framgår indirekt av 6 kap. 19 § FB där det framkommer att domstolens uppgift är att se till att frågorna blir tillbörligt utredda. Detta innebär att domstolen ska göra en bedömning av vad som är bäst för barnet i varje enskilt fall.180 I indispositiva mål är domstolen inte bunden av parternas yrkanden och medgivanden.181
I dispositiva mål182 och i verkställighetsmål183 finns det redan en möjlighet för domstolen att besluta om att parterna ska inställa sig i möte med medlare vilket framgår av 42 kap. 17 § Rättegångsbalken och 21 kap. 2 § FB. Det har visat sig att i de verkställighetsmål där medling har använts har föräldrarna ofta nått en samförståndslösning. Lagstiftaren menar att förklaringen till detta kan vara att medlaren kan gå mycket längre för att försöka få föräldrarna att enas än vad domaren kan.184 Det är dock inte tillfredställande att medling kommer till stånd i ett så sent skede som i verkställighetsfasen då det bästa för barnet är om föräldrarna kan nå en samförståndslösning i ett så tidigt skede som möjligt.185 Medling infördes därmed i vårdnadsmål och medling i verkställighetsprocessen behölls då det är viktigt att den möjligheten finns kvar.186
4.4.1.1 Varför ska medling förordnas?
I propositionen anför regeringen att det alltid är värdefullt om föräldrar kan enas då det, i de flesta fall, är det bästa för barnet. En samförståndslösning har även betydligt större chanser att hålla än vad en dom från domstol har. Det kan även vara bäst för barnet om en samförståndslösning nås då barnet får lugn och ro i sin tillvaro. Detta kan leda till att barnet får bättre kontakt med föräldrarna och slipper hamna i kläm mellan dem. Det enda intresset av betydelse för domstolen är barnets bästa och en samförståndslösning ska endast försöka nås om det kan antas vara det bästa för barnet. Hänsyn ska inte tas till vad som är bäst för föräldrarna.187
En viktig del med införandet av medling är att samarbetssamtalen som kommunen håller inte ska förändras. Medling ska endast ses som en ytterligare hjälp till att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning.188 Domstolen bör förordna om medling främst i de
178 Prop. 2005/06:99, s. 90.
179 Prop. 2005/06:99, S. 62.
180 Prop. 2005/06:99, s. 36.
181 Singer, Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s. 151.
182 Dispositiva mål innebär att parterna i målet kan träffa förlikning.
183 Verkställighetsmål innebär att en part ansöker om verkställighet av ett beslut som den andra parten inte har följt. Ansökan görs hos allmän domstol.
184 Prop. 2005/06:99, s. 63.
185 Prop. 2005/06:99, s. 63.
186 Prop. 2005/06:99, s. 64.
187 Prop. 2005/06:99, s. 63.
188 Prop. 2005/06:99, s. 64.
36 fall där samarbetssamtal i kommunal regi redan har förekommit och misslyckats och att det trots det finns chans till att en samförståndslösning kan nås.189 Det är i första hand domstolen som ska försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Om detta misslyckas kan domstolen tillsätta en medlare om det trots domstolen försök anses finnas en chans att föräldrarna når en samförståndslösning. Detta då en medlare kan gå längre för att få föräldrarna att enas än vad domstolen kan.190
4.4.1.2 Hur ska medling genomföras enligt lagstiftaren?
Hur medlingen ska gå till ska bedömas från fall till fall och domstolen får lämna anvisningar till medlaren om hur uppdraget ska fullgöras. Det viktigaste är dock att barnets bästa alltid ska vara i fokus.191 Medlarens uppdrag är främst att verka för att en samförståndslösning nås. Hur en samförståndslösning nås är olika från fall till fall, men ett sätt att nå samförstånd kan vara att prova en typ av boende eller umgänge under en period för att sedan utvärdera lösningen.
Det är domstolen som bestämmer vem som ska utses till medlare och det bör vara en person som kan få föräldrar att känna förtroende för medlaren. Det viktigaste är att medlaren kan sätta barnets bästa först och medlaren måste vara en förtroendegivande person som får föräldrarna att lita på denne och känner sig trygga under medlingen. Medlaren måste även ha förmågan att hantera en känslig situation och även ha kunskap om lagstiftningen på det familjerättsliga området. I vissa fall kan det vara bra att ha en advokat eller domare som medlare och dessa ska då ha erfarenhet av vårdnadsmål.192 Även familjerättsekreterare kan vara medlare, men det är dock viktigt att det inte föreligger någon risk för jävssituationer.
Hänsyn ska då tas till om det tidigare gjorts en vårdnadsutredning gällande föräldrarna och barnet eller om en vårdnadsutredning skulle kunna bli aktuell i målet.193
Det är upp till domstolen att bedöma om medling bör förekomma och därför får inte ett beslut om medling överklagas. Medlingen måste genomföras oavsett vad parterna anser om det. Domstolen ska dock beakta parternas förhållning till medling när beslut om medling tas då förutsättningarna för medling kan vara obefintliga om en part motsätter sig medling, men detta bör bedömas från fall till fall.194
Enligt 6 kap. 18 a § 2 st. FB ska medlingen vara avslutad inom fyra veckor. Domstolen kan dock förlänga tiden om det finns förutsättningar för att en samförståndslösning kan nås inom en kort tid. Medlaren ska i samband med att medlingen avslutas lämna en redogörelse till domstolen för de åtgärder som har vidtagits. Redogörelsen ska inte innehålla några uppgifter om vad parterna har kommit fram till utan den ska endast innehålla uppgifter om vilka kontakter som har tagits och vilka möten som har förekommit.195
Enligt 6 kap. 18 a § 3 st. FB har medlaren rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg. För att bedöma vad som är skälig ersättning ska hänsyn tas till uppdragets
189 Prop. 2005/06:99, s. 91.
190 SOU 2005:43, s. 262.
191 Prop. 2005/06:99, s. 64.
192 SOU 2005:43, s. 263.
193 SOU 2005:43, s. 264.
194 Prop. 2005/06:99, s. 64.
195 Prop. 2005/06:99, s. 91.
37 omfattning, vilket sorts uppdrag det handlar om, hur svårt uppdraget är och hur mycket tid uppdraget har tagit.196 Skälen till att medlaren ska få ersättning är att medlingsuppdragen oftast är svåra vilket medför att medlaren då behöver ha stor erfarenhet eller är särskilt kvalificerad.197 Medlaren skickar fakturan till tingsrätten som betalar ersättningen ur allmänna medel. Föräldrarna har därmed inte någon återbetalningsskyldighet.198 Ett beslut om ersättning kan överklagas enligt 20 kap. 11 § FB.
4.4.2 Sammanfattning av medling med utgångspunkt i gällande rätt
Medling förordnas av domstolen när föräldrarna har misslyckat att nå en samförståndslösning med hjälp av samarbetssamtal och där domstolen inte lyckats få föräldrarna att enas. Beslut om medling ska tas när det finns anledning att tro att föräldrarna kan nå en samförståndslösning med hjälp av medlaren. Det finns ingen bestämd metod för hur medling ska gå till utan det ska bedömas från fall till fall. Domstolen kan lämna anvisningar till medlaren om hur uppdraget ska fullgöras. Medlarens uppdrag är att verka för att en samförståndslösning ska nås och barnets bästa ska alltid vara i fokus. Domstolen avgör vem som ska utses till medlare och medlingen ska vara avslutad inom fyra veckor om mer tid inte behövs. När medlingsuppdraget är avslutat ska medlaren lämna en medlingsrapport till domstolen.
4.5 Sammanfattande kommentarer i ett jämförande perspektiv av