Medling i vårdnadstvister

(1)

Karin Nordenmalm Tove Phalm

Medling i vårdnadstvister

Med fokus på Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet

Mediation in custody disputes

With a focus on how Värmlands district court works with the mediation institute

Rättsvetenskap C-uppsats

Termin: VT 2014

Handledare: Nick Dimitrievski

(2)

1

Sammanfattning

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.

Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol. Om samarbetssamtalen inte leder till en överenskommelse mellan föräldrarna kan frågan om medling väckas av domstolen. Medling förordnas i de fall där domstolen anser att en samförståndslösning mellan föräldrarna kan nås.

En medlare utses då som ska verka för att föräldrarna når en överenskommelse som är förenlig med barnets bästa.

Denna framställning har två syften. Det första är att beskriva medlingsinstitutet¹ utifrån gällande rätt. En beskrivning ges av vad medling är, hur det går till och när det används.

Vidare belyses skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att undersöka hur medlingsinstitutet används av Värmlands tingsrätt. En jämförelse görs då mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet. Därmed undersöks i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt.

Användandet av medlingsinstitutet har visats minska i Värmlands tingsrätt och därmed undersöks det vilka faktorer som kan ligga bakom detta. Användandet av medlingsinstitutet vid Värmlands tingsrätt undersöks med hjälp av intervjuer med en rådman och två medlare.

Det diskuteras då vilka positiva effekter medlingsinstitutet har och hur domarnas arbete påverkar användandet av medlingsinstitutet. Det har då visats att domarnas inställning spelar en viktig roll för antalet förordnanden av medling.

En undersökning av vårdnadsmål där medling förordnats vid Värmlands tingsrätt görs och därefter diskuteras vilka faktorer som kan ligga bakom ett lyckat eller misslyckat medlingsförfarande. Det har visats att medling har positiva effekter även vid de mål där föräldrar inte kommit överens under medling, då föräldrarna ofta kommer överens i ett senare skede i tvisten.

1 Medlingsinstitutet är ett begrepp som används inom det familjerättsliga området. Detta begrepp betyder samma sak som medling och innebär att en medlare utses för att försöka få parter att enas.

(3)

2

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Nick Dimitrievski för hans hjälp att hitta ett intressant och lärorikt ämne för uppsatsen. Han ska även tackas för all hjälp och goda råd vid utförandet av denna uppsats. Vi vill även tacka rådmannen Jan Lindblad, verksam vid Värmlands tingsrätt, för intervjun och den tid han lagt ner på att besvara våra frågor. All övrig personal vid Värmlands tingsrätt och särskilt arkivarien ska tackas för all hjälp.

Vi vill vidare tacka medlaren Micaela Hoppe för den givande intervjun och den tid hon lagt ner på att ge oss information om medlingsinstitutet. Även medlaren Eva Cederström ska tackas för den tid hon lagt ner på att besvara våra frågor.

Karlstad den 24 maj 2014

Tove Phalm och Karin Nordenmalm

(4)

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1Bakgrund ... 6

1.2Syfte och frågeställningar ... 6

1.3 Metod och material ... 7

1.3.1 Inledning till uppsatsens metodologi ... 7

1.3.2 Något om rättsdogmatisk metod ... 7

1.3.3 Något om rättsociologisk metod ... 9

1.3.4 Något om kvalitativ intervjumetod ... 9

1.4 Avgränsningar ... 12

1.5Disposition ... 12

2 Barnets bästa ... 13

2.1 Inledning ... 13

2.2 FN:s barnkonvention med utgångspunkt i principen om barnets bästa... 13

2.3 Den svenska regleringen av principen om barnets bästa ... 14

2.4 Bedömning av barnets bästa ... 16

2.4.1 Allmänt om bedömningen av barnets bästa utifrån gällande rätt ... 16

2.4.2 Allmänt om bedömningen av barnets bästa med utgångspunkt i rättsfall och Ryrstedts åsikter ... 17

2.4.3 Singers åsikter om barnets bästa ... 19

2.5 Sammanfattning av principen om barnets bästa ... 20

3 Tillvägagångssätt i vårdnadstvister ... 21

3.2 Domstolsprocessen i vårdnadstvister ... 21

3.2.1 En överblick av domstolsprocessen i vårdnadstvister ... 21

3.2.2 En fördjupning av förberedelsen till huvudförhandling ... 22

3.2.3 En fördjupning av huvudförhandlingen ... 24

3.3 Sammanfattning av tillvägagångssättet i vårdnadstvister ... 25

4Samarbetssamtal och medling – ett jämförande perspektiv ... 25

4.2 Historik ... 26

4.3 Samarbetssamtal ... 27

4.3.1 Hur fungerar samarbetssamtal ... 27

4.3.2 Samtalens karaktär ... 28

4.3.3 Avtal mellan föräldrar ... 31

4.3.4 Sammanfattning av samarbetssamtal med utgångspunkt i gällande rätt ... 33

(5)

4

4.4 Medling ... 34

4.4.1 Hur fungerar medling? ... 34

4.4.2Sammanfattning av medling med utgångspunkt i gällande rätt ... 37

4.5 Sammanfattande kommentarer i ett jämförande perspektiv av samarbetssamtal och medling ... 37

5 Medlingens praktiska metodik ... 38

5.2 Domarens perspektiv ... 38

5.3 Medlarens perspektiv ... 39

5.3.1 Micaela Hoppe ... 39

5.3.2Eva Cederström ... 42

6 Värmlands tingsrätts hantering av medlingsinstitutet ... 43

6.2 Undersökningens upplägg ... 43

6.3 Resultat av undersökningen ... 44

6.4 Undersökning av rättsfall ... 44

6.4.1 Genomgång av de mål där medling lyckats ... 45

6.4.2 Genomgång av de mål där medling misslyckats ... 45

6.5 Egen utvärdering av undersökta tingsrättsmål ... 48

7Ett praktiskt helhetsperspektiv – utvärdering av Värmlands tingsrätts användning av medlingsinstitutet ... 49

7.1Inledning ... 49

7.2Slutsatser av Värmlands tingsrätts användning av medlingsinstitutet ... 49

7.2.1 Värmlands tingsrätts praktiska användning av medlingsinstitutet ... 49

7.2.2 Hur kan domarnas inställning påverka antalet förordnanden av medling? ... 51

7.3 Vilka positiva effekter kan ett misslyckat medlingsförsök ha? ... 51

7.4 Generella slutsatser om medlingsinstitutet ... 52

7.5 Egna åsikter och de-lege-ferenda-resonemang... 53

7.6 Slutord ... 55

Källförteckning ... 57

(6)

5

Förkortningslista

Barnkonventionen – Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter FB – Föräldrabalken (SFS 1949:381)

EU – Europeiska unionen

FT – Förvaltningsrättslig tidskrift HD – Högsta domstolen

HovR:n – Hovrätten NJA – Nytt juridiskt arkiv NWT – Nya wermlands tidning Prop. – Proposition

RB – Rättegångsbalk (SFS 1942:740) RH – Rättsfall från hovrätterna RÅ – Regeringsrättens årsbok

SoL – Socialtjänstlag (SFS 2001:453) SOU – Statens offentliga utredningar SvJT – Svensk juridisk tidskrift

(7)

6

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I dagens samhälle är det vanligt med separationer och skilsmässor och sedan år 1976 har antalet skilsmässor legat runt 20 000 per år.² Mellan 40 000 och 50 000 barn per år har föräldrar som separerar.³ Separationer kan leda till att smärtsamma konflikter uppstår mellan föräldrarna där både känslor och praktisk planering av vardagen kan komma att bli jobbiga faktorer och det är oftast barnen som drabbas värst. För att vardagen ska kunna fungera och vara hållbar i längden krävs det att föräldrarna kan samtala och komma överens gällande vardagens alla måsten och problem. Hos de föräldrar som inte kan komma överens kommer oftast barnen i kläm då de exempelvis får rollen att vara medlare åt föräldrarna. Barnen kan riskera att få en försämrad kontakt med båda föräldrarna och barnens tillvaro kan även försämras med avsaknad av lugn och ro.

Vid separationer kan föräldrarna hamna i konflikt gällande vårdnad, boende och umgänge av barnen och föräldrarna kan då väcka talan i domstol för att lösa vårdnadstvisten. Statistik visar att i Sverige har sedan år 2009 till år 2013 ca 27 500 mål om vårdnad, boende och umgänge väckts i domstol varav ca 23 000 avgjordes. År 2013 väcktes ca 6 500 mål om vårdnad, boende och umgänge i domstol varav 5 585 avgjordes.⁴

Sedan år 2006 kan domstolen förordna om medling i mål rörande vårdnad, boende och umgänge. Detta regleras i 6 kap. 18 a § FB och bestämmelsen infördes för att lagstiftaren ville betona vikten av samförståndslösningar mellan föräldrar då det anses vara det bästa för barnet.⁵ Medlingsinstitutet⁶ i vårdnadstvister är ett relativt outforskat område och det finns därmed inte mycket information, undersökningar och statistik om medling. Förarbetena ger inte någon vägledning i de relevanta frågor som berör medling då det inte beskrivs hur medlingen ska gå till, vem som ska utses till medlare och vilken metod medlaren ska använda sig av. Därmed görs nu en närmare undersökning av detta.

1.2 Syfte och frågeställningar

Med hänsyn till att medling är ett relativt outforskat område utan tydliga riktlinjer är medling i vårdnadstvister ett intressant område att utforska. Området berör såväl myndigheter som privatpersoner vilket gör att det är meningsfullt att undersöka medlingsinstitutet.

Syftet med denna uppsats kan delas upp i två delar där det första är att fastställa gällande rätt avseende medling i vårdnadstvister. Vi kommer beskriva vad medling är, hur det går till och när det används. Vidare belyser vi skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att behandla gällande rätt i ett jämförelseperspektiv med hur Värmlands tingsrätt arbetar rent

2 SCB Rapport, Giftermål och skilsmässor, 2010, s. 8.

3 SCB Rapport, Barn, föräldrar och separationer, s. 11.

4 Domstolsverket, Domstolsstatistik 2013, s. 14.

5 Prop. 2005/06:99, s. 62.

6 Medlingsinstitutet är ett begrepp som används inom det familjerättsliga området. Detta begrepp betyder samma sak som medling och innebär att en medlare utses för att försöka få parter att enas i en tvist.

(8)

7 praktiskt med medling i vårdnadstvister. Syftet innefattar då att se vilka orsakerna till att medling misslyckas eller lyckas är, hur många fall medling förordnas i och vilka faktorer som kan påverka detta förordnande samt hur medling kan påverka en tvist. Detta ska då jämföras med det som framgår av lag och förarbeten. Detta görs då det finns ett regionalt intresse av medlingsinstitutet för att se i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt. De frågeställningar som ligger till grund för denna uppsats är:

- Hur ska medling tillämpas enligt gällande rätt?

- Hur går medlingsförfarandet till i praktiken?

- Hur arbetar Värmlands tingsrätt rent praktiskt med medling i vårdnadstvister och vilka faktorer kan påverka användandet av medlingsinstitutet?

1.3 Metod och material

1.3.1 Inledning till uppsatsens metodologi

I detta avsnitt redogörs för de tre metoder som används i uppsatsen. I avsnitt 1.5.2 redogörs för första metoden som är den rättsdogmatiska metoden. Denna metod används för att tolka, beskriva och systematisera gällande rätt. Det praktiska användandet av medlingsinstitutet undersöks med hjälp av den rättssociologiska metoden och den kvalitativa intervjumetoden. I avsnitt 1.5.3 redogörs för den rättssociologiska metoden. Med hjälp av denna metod undersöks hur Värmlands tingsrätt arbetar praktiskt med medlingsinstitutet och hur medling går till rent praktiskt. Detta undersöks bland annat genom intervjuer av en rådman och medlare. För att kunna genomföra intervjuerna används den kvalitativa intervjumetoden, som presenteras i avsnitt 1.5.4 Denna metod används för att kunna arbeta fram relevanta frågor som ska ställas på rätt sätt.

1.3.2 Något om rättsdogmatisk metod

I denna uppsats används den rättsdogmatiska metoden i kapitlena 2, 3, 4 och 7. Metoden används även i avsnitt 6.4 där en undersökning av mål där medling förordnats görs. Vid användandet av den rättsdogmatiska metoden har vi använt oss av de allmänt accepterade rättskällorna, dvs. lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och rättsvetenskaplig doktrin.⁷ Detta system benämns som rättskälleläran.⁸ Rättsdogmatikens uppgift är att skapa ett rättssystem och därmed systematisera gällande rätt. Rättsdogmatiken är bunden till ett system av rättskällor som skapar en viss maktutövning. Den som utför en rättsdogmatisk argumentation hindras dock inte från att gå utanför vad som är gällande rätt och därmed skapa ett bredare perspektiv för att finna ideala lösningar. I ett rättssystem är det lagstiftaren som stiftar lagar, domaren som dömer och rättsdogmatikern som skapar ett normativt system där lagarna och domarna ges en mening.⁹ Rättsdogmatikerns uppgift är dock kanske inte lika viktig som

7 Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s. 21.

9 Jareborg, SvJT 2004, s. 4.

(9)

8 domarens och lagstiftarens, men rättsordningen skulle inte vara densamma och betydligt sämre om rättsdogmatikern inte fanns. Att rättsdogmatiken skapar rättsordningen är nödvändigt då detta skapar förutsebarhet. Detta medför att enskilda får en bättre rättssäkerhet och att myndigheter enklare kan kontrolleras vilket skapar rättstrygghet.¹⁰

Rättskälleläran fastställer vilka rättskällor som ska, bör och får beaktas. Dessa rättskällor följer en auktoritär ordning där rättskällor som ska följas behandlas först. De rättskällor som ska följas är lagar och föreskrifter.¹¹ I uppsatsen används lagar i första hand för att fastställa hur de primära källorna reglerar medlingsinstitutet. Därefter ska de rättskällor som bör beaktas behandlas. Dessa är prejudikat, lagars förarbeten, vissa sedvänjor, vissa rättsgrundsatser så som pacta sunt servanda och internationella konventioner. I uppsatsen behandlas förarbeten och internationella konventioner för att ge en fördjupad förklaring till regleringen avseende medlingsinstitutet. Efter detta behandlas de rättskällor som får beaktas.

Exempel på rättskällor som får beaktas i den juridiska argumentationen är institutionella rekommendationer så som socialstyrelsens allmänna råd, litteratur, utländsk rätt och olika slags informellt material.¹² De rättskällor som används i uppsatsen är allmänna råd från socialstyrelsen, rapporter och juridisk doktrin. Detta för att ge en än mer fördjupad bild avseende medlingsinstitutet och för att få stöd i den juridiska argumentationen.

Vid tolkning av en rättsregel finns det minst två olika tolkningsuppgifter som ska genomföras. Den första är en abstrakt uppgift där den generella regeln som är tillämplig i en rättstvist ska fastställas. Därmed ska regeln beskrivas och dess relevans i tvisten förklaras.

Den andra delen är en mer konkret uppgift där uppgiften är att förklara hur rättsregeln ska användas i den aktuella tvisten.¹³ Den viktigaste frågan inom den rättsdogmatiska metoden är dock att fastställa vad det rättsliga problemet egentligen är i en viss tvistesituation.¹⁴

I denna uppsats har vi fört ett de-lege-ferenda-resonemang vilket innebär att vi har framfört lösningar på de problem som vi anser är olösta. Inom den rättsdogmatiska metoden är det viktigt att skilja på de-lege-ferenda och de-lege-lata. De-lege-lata-resonemangen innebär att en beskrivning av rättsläget görs. Det är därmed viktigt att göra klart för läsaren när vilket av dessa slags resonemang förs i texten.¹⁵

I den rättsdogmatiska metoden är kravet på vetenskaplig akribi ett viktigt moment. Akribi innebär noggrannhet där författaren ska redovisa underlaget på ett noggrant och exakt sätt. En rättsdogmatisk analys kännetecknas av att hänvisningar till litteratur och praxis görs, vilket ger en ökad kontrollbarhet. För att läsaren ska få bättre insikt i den juridiska argumentationen är det viktigt att de argument som har stöd i rättskällorna separeras från argument som baseras på personliga värderingar.¹⁶

10 Jareborg, SvJT 2004, s. 5.

11 Peczenik, FT 1990, s. 47.

12 Peczenik, FT 1990, s. 48.

(10)

9 1.3.3 Något om rättsociologisk metod

Den rättssociologiska metoden används i kapitel 5, 6 och 7. I kapitel 6 och 7 kompletteras den rättsdogmatiska metoden med den rättssociologiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i kapitel 6 då rättsfall undersöks. Den rättssociologiska metoden används även i detta kapitel då en undersökning görs av hur Värmlands tingsrätt arbetar praktiskt med medlingsinstitutet. Metoden används i kapitel 7 för att dra slutsatser utifrån de intervjuer som görs. Detta för att undersöka hur den gällande rätten faktiskt tillämpas av Värmlands tingsrätt och av medlarna. Den rättssociologiska metoden används även i kapitel 5 då intervjuer är en del av den rättssociologiska metoden.¹⁷

För att analyser av rättsregler ska bli meningsfulla i ett samhällsvetenskapligt perspektiv krävs det mer än att enbart utgå från det rättsliga systemet. Därmed krävs det en undersökning som går utanför rätten för att fastställa vilken funktion de i allmänhet har.¹⁸ Den rättssociologiska metoden är då tillämpbar och den används för att undersöka hur gällande rätt avseende medlingsinstitutet används rent praktiskt av Värmlands tingsrätt. På detta sätt kompletteras den rättsdogmatiska metoden med den rättssociologiska metoden.

Rättssociologi behandlar relationen mellan rätt och samhälle. Rättssociologi blir rättsvetenskap när samhällsvetenskapliga metoder används för att undersöka ett rättsligt fenomen. På detta sätt blir rättssociologi en empirisk vetenskap medan rättsdogmatiken är en normativ vetenskap.¹⁹ Gemensamt för rättssociologins och rättsvetenskapens arbetssätt är att de utgår från etablerade källor. Inom rättsvetenskapen finns det, som ovan nämnts, etablerade rättskällor som tillkommit i politisk ordning. Inom rättssociologin finns det kunskap och teorier som har sin grund i studier som undersöker olika samhällsområden. Detta görs genom att se hur dess verklighet ser ut och fungerar. Rättssociologins uppgift är att undersöka den gällande rätt som faktiskt tillämpas oberoende av vad rättskällorna, lagen inkluderad, föreskriver. Detta på grund av att rätten på papper är en sak och rätten i verkligheten är något annat. Därmed behövs inte bara kunskap om lagtexten i sig utan även kunskap kring området där rätten ska appliceras.²⁰ För att få denna kunskap tillämpas samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, exempelvis intervjuer.²¹

1.3.4 Något om kvalitativ intervjumetod

I förarbetena finns det inga tydliga riktlinjer för hur medling ska genomföras.²² För att få svar på hur medling går till i praktiken krävdes intervjuer för att skapa en fördjupad bild av medling som instrument till att få föräldrar att enas. Intervjuer används inom den rättssociologiska metoden för att undersöka hur gällande rätt används praktiskt. För att arbeta fram frågor till intervjuerna krävs det ytterligare en metod; den kvalitativa intervjumetoden.

På detta sätt kompletteras den rättssociologiska metoden. Den kvalitativa intervjumetoden

22 Se avsnitt 4.4.1.2

(11)

10 används i kapitel 5 där svaren på frågorna som ställdes vid intervjuerna framgår. Frågorna som ställdes framgår i bilaga 1 och 2.

För att undersöka hur den gällande rätten faktiskt tillämpas av Värmlands tingsrätt och av medlare intervjuas två medlare och en rådman som är verksam vid Värmlands tingsrätt. Den kvalitativa intervjumetoden ger kunskap om informantens, det vill säga medlarens och rådmannens, egna erfarenheter och tankar.²³ Målet med denna metod är att få nyanserade beskrivningar av olika aspekter av intervjupersonens livsvärld.²⁴ Den kvalitativa metoden handlar om informantens berättelser och egna ord och inte om att finna svar genom siffror.²⁵ Under intervjuerna fick informanterna en fråga som de sedan fick besvara utan begränsningar och informanterna gavs då möjlighet att beskriva sina egna tankar kring ämnet. Detta gjorde att informanterna ibland besvarade andra frågor som inte hunnit ställas i en annan fråga.

Inför intervjun utarbetades en intervjuguide där en rad frågor ställdes upp som skulle täcka de områden som skulle undersökas.²⁶ Intervjuguiden handlar om att bryta ner problemområdet till konkreta teman och därefter utarbeta frågor. Frågorna ska ha sin utgångspunkt i uppsatsens syftesbeskrivning och de ska vara relevanta i förhållande till dessa.²⁷ De första frågorna som ställs ska inte vara känsloladdade utan de ska vara sakliga. Detta för att skapa förtroende hos informanten. De mer centrala frågorna bör ställas efter de sakliga och de frågor som handlar om informantens egna åsikter och tankar bör ställas i slutet. Detta upplägg av frågor kallas för ”områdesprincipen”.²⁸ Vi började därmed med att ställa konkreta frågor om hur medlaren arbetar med medling. Därefter ställdes frågor om medlarens egna tankar och funderingar kring medling. Dessa frågor hade sin utgångspunkt i uppsatsens syftesbeskrivning och var relevanta i förhållande till syftet.

Det finns olika typer av intervjumetoder inom den kvalitativa metoden och den som använts i denna uppsats är den ostrukturerade metoden. I den ostrukturerade metoden ska intervjuaren föra ett samtal med informanten där studiens frågor ska bli belysta. Informanten ska därmed besvara en frågeställning som handlar om en större sammanhängande företeelse.²⁹ Som exempel har vi ställt denna fråga till medlarna: ”Hur går medling till enligt ditt tillvägagångssätt?”.³⁰ Intervjuaren kan även ha följdfrågor för att ge samtalet ytterligare stöd och dessa frågor kan informanten ibland svara på genom att svara på den i en annan fråga.³¹ Intervjuarna har oftast uppställt ett schema för intervjun, men detta är oftast väldigt flexibelt.

Även om det finns en lista på huvudfrågor som ska tas upp kan intervjun besvara ytterligare frågor på området.³² I bilaga 1 och 2 finns ett antal huvudfrågor som ställts till de intervjuade personerna. Dessa frågor har besvarats ytterligare genom att de intervjuade personerna har berättat utförligt om medling utöver de frågor som ställdes. Intervjuerna i denna uppsats kan beskrivas som ett samtal där de intervjuade personerna fick berätta fritt kring ett antal frågor

23 Dalen, Intervju som metod, s. 9.

24 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa foskningsintervjun, s. 45.

25 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa foskningsintervjun, s. 45.

26 Se bilaga 1 och 2.

27 Se avsnitt 1.2.

28 Dalen, Intervju som metod, s. 31.

29 Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, s. 80.

30 Se bilaga 2.

31 Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, s. 80.

32 Hayes, Doing psychological research, s. 123.

(12)

11 där vissa av dem varit planerade i förväg och där vissa uppkom under samtalets gång. De intervjuade personerna har känt till syftet med intervjuerna.

Inom den kvalitativa intervjumetoden krävs det att intervjuer görs med så många personer som behövs för att få svar på det som ska undersökas. Det finns inget bestämt antal men oftast är antalet lite för stort eller lite för litet i en sådan studie. Om antalet är för litet är problemet att det blir svårt att dra generaliserande slutsatser och att pröva hypoteser. Om antalet är för stort blir problemet däremot att inga ingående tolkningar går att göra. Det är undersökningens syfte som avgör hur många intervjupersoner som anses nödvändigt.³³ Hur stort antal personer som intervjuas kan variera beroende på den tid och de resurser som finns tillgängliga för undersökningen.³⁴

Som ovan nämnts har intervjuer genomförts med två medlare och en rådman. Detta antal bestämdes på grund av att undersökningens syfte besvarades genom dessa intervjuer. Dock hade fler personer kunnat intervjuas för att få en större insyn i det praktiska arbetet med medling. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att intervjua fler personer.

Anledningen till att dessa medlare valdes var att de var verksamma vid Värmlands tingsrätt och har förordnats i flest antal mål. Dessa medlare fick olika antal frågor då vi ville ha en utförligare intervju med Micaela Hoppe då hon förordnats i flest antal fall vid Värmlands tingsrätt. Tidsbristen spelade in vid valet av vilka frågor som skulle ställas till Eva. På grund av detta ställdes mer generella huvudfrågor till Eva.

Anledningen till att just Jan Lindblad valdes till att intervjuas var att han är rådman i mål om vårdnadstvister och är verksam vid Värmlands tingsrätt, vilket var den tingsrätt som denna uppsats skulle undersöka.

1.3.4.1 Tidigare användning av intervju som metod inom rättsvetenskapen

Det är inte helt främmande att använda sig av intervjuer som kunskapskälla inom rättsvetenskapen. Gunnarsson och Svensson anger att vissa auktoritativa kunskapskällor ”är anpassade till ett samhälle där rätten och lagstiftningsmakten var avgränsad till den moderna nationalstaten”.³⁵ Förr utgjorde nationen en avgränsning för lagstiftningsmakten, men så ser inte situationen ut idag. Rättsbildning som gäller för den svenska nationen sker inte bara i Sverige utan även inom EU och FN. Därmed går det inte att tala om en rätt utan numera finns det många rättssystem. Detta påverkar synen på rättskällorna och rättskälleläran vilket medför att den traditionella rättskällan inte längre fungerar utan det finns många rättskällor och rättskälleläror. Detta har påverkan på och ställer krav på forskaren och juristens metod- och materialval.³⁶

Syftet med denna uppsats är både att fastställa gällande rätt och att analysera rätten.

Därmed används de nationella rättskällorna på ett friare sätt då olika källor kan ge olika typer av kunskap. Det handlar då inte endast om att använda ett normativt rättskällematerial utan även ett emperiskt material.³⁷ Intervjuer har tidigare använts inom rättsvetenskapen. Ett exempel på detta är vid en undersökning av bakgrunden till FN:s integrationsprocesser av

33 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 129.

34 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 130.

35 Gunnarsson och Svensson, Genusrättsvetenskap, s. 160.

(13)

12 kvinnors mänskliga rättigheter. Därmed intervjuades personer som arbetade med frågor som var relevanta för integrationsprocesserna.³⁸ Med detta som bakgrund är den kvalitativa intervjumetoden en nödvändig metod för denna uppsats då användandet av gällande rätt ska analyseras.

Intervjuer har även använts som metod vid en annan rättvetenskaplig undersökning. Robert Påhlsson använde sig av metoden vid en kartläggning av utländsk rätt samt av handläggningsrutinerna vid Riksskatteverket. Därmed intervjuades personer inom de nordiska skatteförvaltningarna och vetenskapsmän vid universitet i norden. Påhlsson anger att

”intervjuerna varit mycket informella som bäst kan beskrivas som samtal där jag ibland ställt frågor, av vilka endast en del varit planerade i förväg och ibland låtit dem jag talat med berätta fritt kring de frågor jag förklarat mig vara intresserad av”.³⁹ Påhlssons beskrivning av tillvägagångssättet av intervjuer som metod, låter identsikt med det tilllvägagångssätt som används i denna uppsats.

1.4 Avgränsningar

En avgränsning har gjorts gällande begreppen vårdnad, boende och umgänge där ingen utförlig beskrivning av dessa områden har framställts. Detta på grund av att uppsatsen skulle bli alltför djupgående då detta är områden som berör medling, men som inte behöver förklaras för att ge en sammanhängande bild av medling.

1.5 Disposition

Efter det inledande kapitlet redogörs det i kapitel två för principen om barnets bästa. Det redogörs då för hur denna princip behandlas utifrån barnkonventionens tredje artikel där barnets bästa ska komma i främsta rummet. Därefter behandlas barnets bästa enligt svensk rätt. Avsnittet behandlar hur barnkonventionen har påverkat den svenska regleringen gällande denna princip och hur svensk lagstiftning därmed har utvecklats gällande barnets bästa. Sedan redogörs det allmänt för hur bedömningen av barnets bästa går till utifrån lagstiftning och rättsfall. Barnets bästa är en princip som ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Därmed är detta kapitel väsentligt för kommande kapitel då dessa berör beslut och samförståndslösningar som ska vara förenat med barnets bästa.

Innan en redogörelse för medling och samarbetssamtal görs är det viktigt att redogöra för hur handläggningen av vårdnadstvister går till. Dessa båda samförståndsinstitut är en del av en vårdnadsprocess och därmed är det viktigt att förstå hela processens gång, dvs i vilket skede alla olika beslut tas. I det tredje kapitlet behandlas domstolens tillvägagångssätt vid handläggningen av vårdnadstvister. Därmed redogörs det för förberedelsen till huvudförhandling, beslut gällande vårdnads-, boende- och umgängesutredning (vårdnadsutredning) och dess genomförande samt huvudförhandlingens tillvägagångsätt.

Redogörelsen för hur handläggningen av vårdnadstvister ska gå till berör medling och samarbetssamtal kortfattat. Därmed behandlar kapitel fyra dessa samförståndsinstitut och hur de används i förhållande till gällande rätt. Kapitlet behandlar historik, samförståndsinstitutens

39 Påhlsson, Rikskatteverkets rekommendationer, s. 23.

(14)

13 tillvägagångssätt och det avtal som föräldrarna kan sluta mellan varandra vid en överenskommelse. Slutligen görs en jämförelse mellan medling och samarbetssamtal.

I kapitel fyra framkommer det att förarbetena inte ger några riktlinjer för hur medlingen ska genomföras rent praktiskt. Därmed behandlar det femte kapitlet hur medling fungerar utifrån ett praktiskt perspektiv. Detta för att undersöka medlingsinstitutet och hur det praktiskt används samt hur Värmlands tingsrätt arbetar med detta. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med en rådman och två medlare, vilka redovisas i detta kapitel.

Efter att en genomgång har gjorts av hur beslutsprocessen i vårdnadsmål och hur medlingsförfarandet går till redogör det sjätte kapitlet för hur Värmlands tingsrätt arbetar med medling i vårdnadstvister. Därmed genomförs en undersökning av hur många vårdnadsmål som förordnas medling. Resultatet av undersökningen redovisas sedan och en utvärdering av de undersökta målen görs av författarna.

I det avslutande kapitlet analyseras resultatet av undersökningen där en koppling mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medling görs. Här knyts alla kapitel samman genom att medlingsförfarandet analyseras utifrån flera olika aspekter. I kapitlet redogörs även för egna åsikter och ett de-lege-ferenda-resonemang förs. Slutligen knyts uppsatsen samman genom några avslutande ord om medlingsinstitutet.

2 Barnets bästa

2.1 Inledning

Barnets bästa är en princip som från början tillkom genom barnkonventionen och som idag även har en viktig roll i svensk lagstiftning. I detta kapitel kommer vi behandla principen barnets bästa då den ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge.⁴⁰ I avsnitt 2.2 behandlas barnkonventionen och dess reglering av barnets bästa.

Därefter behandlar avsnitt 2.3 hur barnkonventionen har påverkat och utvecklat svensk lagstiftning. Vi har fokuserat på hur principen om barnets bästa har kommit till uttryck i 6 kap. FB och på vilket sätt principen ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. I avsnitt 2.4 redogörs för hur bedömningen av barnets bästa går till utifrån gällande rätt och praxis. I kapitel 4 kommer vi att beröra medling i vårdnadstvister och där spelar barnets bästa en stor roll vid alla beslut.

2.2 FN:s barnkonvention med utgångspunkt i principen om barnets bästa

Barnets bästa är en central princip i svensk lagstiftning och har sitt ursprung från barnkonventionen som antogs år 1989.⁴¹ Denna konvention erkänner barn som individer med egna rättigheter där utgångspunkten är barns speciella livssituation, behov och intressen.

Bestämmelserna i konventionen är skapade utifrån barns sårbarhet och är ägnade att tydligt skydda barnet. Det finns flera artiklar som tar sikte på att skydda barns specifika behov i form av kontakt med föräldrarna, lek och omvårdnad. Barnets behov av att utvecklas lyfts fram i

40 Se avsnitt 2.3 med hänvisningar.

41 Prop. 1997/98:7, s. 47.

(15)

14 artiklarna som rör utbildning, vård och tillgång till information.⁴² I konventionen har fyra grundläggande principer slagits fast. Dessa är förbud mot diskriminering av barn (art. 2), barnets bästa i främsta rummet (art. 3), rätten till liv (art. 6) och rätten att uttrycka sina åsikter (art. 12). Principen om barnets bästa kommer till uttryck i flera lagar i svensk lagstiftning och det är artikel 3 i barnkonventionen som ligger till grund för detta.⁴³ I artikel 3 framgår det att:

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda

normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.

Denna artikel slår fast att barnet har grundläggande rättigheter. Att barnet har rättigheter innebär att någon annan har skyldigheter som medför plikter och ansvar som ska motsvara dessa rättigheter.⁴⁴ Skyldigheterna ska fullgöras av offentliga organ och privata sociala välfärdsinstitutioner där principen om barnets bästa ska gälla vid alla åtgärder som vidtas.⁴⁵ 2.3 Den svenska regleringen av principen om barnets bästa

År 1990 godkände Sverige barnkonventionen och blev därmed förpliktade att följa den.⁴⁶ Konventionen utgör dock inte svensk lag och svenska domstolar och myndigheter är därmed inte formellt bundna till den. Däremot måste domstolar och myndigheter tolka svensk lag mot bakgrund av konventionens bestämmelser och syfte. Lagstiftaren har även skyldighet att se till att svensk lag och konventionens artiklar överensstämmer med varandra. En genomgång av svensk lag gjordes i samband med godkännandet av konventionen och riksdagen kom då fram till att svensk lag till stor del överensstämde med konventionen. En parlamentarisk kommitté tillsattes för att genomföra en ny översyn av svensk lag i förhållande till konventionen och de hade även till uppgift att bringa klarhet i vad begreppet ”barnets bästa” betyder.⁴⁷ För att barnkonventionen ska följas finns det en Barnombudsman som har till uppgift att kontrollera

42 Singer, Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s. 38.

43 Ewerlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar, s. 35.

44 Singer, Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s. 39.

(16)

15 Sveriges efterlevnad av barnkonventionen och även att driva på i genomförandet av konventionen.⁴⁸

År 2010 godkändes en ny strategi som hade syftet att ”stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå”.⁴⁹ Strategins utgångspunkt är de internationella överenskommelser som reglerar barns mänskliga rättigheter och störst fokus låg då på barnkonventionen.⁵⁰ Denna strategi innebär ingen omedelbar förändring utan strategins åtgärder förändras i takt med samhällsutvecklingen, omvärldsförändringen och kunskapen om barns levnadsvillkor. Strategin tillämpas på olika sätt beroende på vilken aktör som tillämpar den.⁵¹

Någon övergripande regel gällande principen om barnets bästa fanns inte i föräldrabalken innan 1998 års vårdnadsreform. En ny paragraf, 6 kap. 2 a § FB, skapades då för att barnets bästa skulle betonas ytterligare.⁵² Barnkonventionen knöts därmed ihop med regleringen av vårdnad, boende och umgänge genom denna nya bestämmelse.⁵³ Bestämmelsen gavs en mer generell utformning som avsåg alla beslut enligt 6 kap. FB om vårdnad, boende och umgänge, dvs. domar, beslut av domstol och beslut av socialnämnden att godkänna eller inte godkänna avtal som föräldrarna har träffat.⁵⁴ Denna paragraf blev en portalparagraf om barnets bästa och utgör basen till de mer preciserade bestämmelserna i lagen. Barnets bästa ska alltid ligga till grund för alla bedömningar.⁵⁵ År 2006 ändrades paragrafen och har idag lydelsen:

Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och

- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.

Innan ändringen hade paragrafen lydelsen att barnets bästa ska ”komma i främsta rummet”

vid beslut.⁵⁶ Paragrafen fick sedan den nuvarande lydelsen att ”barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut”.⁵⁷ Denna ändring gjordes då regeringen ansåg att innebörden av barnets bästa behövde uttryckas klarare i lagtexten.⁵⁸

48 http://www.barnombudsmannen.se/om-oss/uppdrag-organisation-och-arbetssatt/ (Hämtad 2014-05-20).

49 Prop. 2009/10:232, s. 11.

50 Prop. 2009/10:232, s. 10.

51 Prop. 2009/10:232, s. 11

52 Prop. 1997/98:7, s. 47

53 SOU 2005:43, s. 477.

54 SOU 2005:43, s. 477.

55 Prop. 1997/98:7, s. 48.

56 Prop. 2005/06:99, s. 39.

57 Prop. 2005/06:99, s. 40.

58 Prop. 2005/06:99, s. 39.

(17)

16 2.4 Bedömning av barnets bästa

2.4.1 Allmänt om bedömningen av barnets bästa utifrån gällande rätt

När frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs ska barnets bästa komma i första hand, enligt 6 kap. 2 a § FB. Denna bestämmelse markerar att barnets bästa ska finnas med som utgångspunkt vid bedömningen då det är barnets tillvaro och framtid som regleras. Oftast är det som är bra för föräldrarna också bra för barnet. Tillvaron bör fungera någorlunda för föräldrarna för att tillvaron ska fungera på bästa sätt för barnet. Slitningar kan annars uppstå och detta riskerar att gå ut över barnet på ett negativt sätt. Dock har inte frågor om vårdnad, boende och umgänge med rättvisa mellan föräldrarna att göra utan det är barnets intresse som står i fokus.⁵⁹

Enligt 6 kap. 2 a § FB ska, vid bedömningen av vad som är barnets bästa, särskild hänsyn tas till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och hänsyn ska även tas till barnets vilja. Domstolen bör följa barnets önskemål om barnet har en bestämd uppfattning i frågan. Hänsyn ska även tas till om barnet har nått en sådan mognad att dess önskemål bör respekteras. I förarbetena framgår det att det inte går att ge ett generellt svar på när barnet nått en sådan mognad och det kan även vara svårt att avgöra barnets innersta önskan.⁶⁰ Domstolen ska ta hänsyn till barnets allmänna synpunkter, men detta ska vägas in i en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i målet.⁶¹

Även risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller på annat sätt far illa ska beaktas. Syftet med denna reglering är att markera att barnet kan fara illa även vid övergrepp mot övriga familjemedlemmar.⁶² Vid denna bedömning kan barnets grundläggande rättigheter som behandlas i 6 kap. 1 § FB användas som hjälp. I denna paragraf framgår det att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Vad som anses vara barnets bästa finns inte preciserat i lagen.⁶³ Barnets bästa bedöms utifrån de individuella förhållandena och avgörs i varje enskilt fall. Denna bedömning ska bygga på en kombination av kunskap, erfarenhet som är beprövad och att barnet själv får ge sin åsikt. Barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling samt långsiktiga och kortsiktiga effekter för barnet ska så långt det är möjligt beaktas.⁶⁴ Dock är det i de flesta fall omöjligt att objektivt bestämma vad som är bäst för barnet och det är därmed domstolen och socialnämndens uppfattning, antaganden och bedömningar som är avgörande för fallet. Lagen reglerar vissa omständigheter som ska beaktas vid bedömningen, vilket är ett uttryck för att dessa omständigheter alltid måste beaktas. Det är även ett uttryck för det som lagstiftaren vill

59 Prop. 2005/06:99, s. 39.

60 Prop 1994/95:224, s. 32.

61 Prop 1994/95:224, s. 33.

62 Prop. 2005/06:99, s. 86.

63 SOU 2005:43, s. 478.

64 Prop. 2005/06:99, s. 40.

(18)

17 uppmärksamma. Detta behöver däremot inte betyda att dessa omständigheter är viktigare än andra som inte är reglerade.⁶⁵

Att domstolar och socialnämnder tydligt redovisar hur de har resonerat i det enskilda fallet är viktigt och begreppet barnets bästa får inte användas slentrianmässigt. Därmed är det lämpligt att ett tydligt resonemang förs om barnets relation till de båda föräldrarna, barnets egen inställning, föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare, boföräldrar och umgängesföräldrar i domar om vårdnad, boende och umgänge. Domstolen bör även redovisa hur de uppfattar risken för att barnet far illa, hur barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna bäst tillgodoses, föräldrarnas vilja och förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet och övriga individuella förhållanden om barnet exempelvis är i behov av särskilt stöd.⁶⁶

2.4.2 Allmänt om bedömningen av barnets bästa med utgångspunkt i rättsfall och Ryrstedts åsikter

Föräldrabalken utgår från att barnet alltid mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar där föräldrarna tar ett gemensamt ansvar för barnet.⁶⁷ Ryrstedt anser dock att det inte är någon garanti att föräldrarna tar ansvar för barnet trots att de båda har vårdnad om barnet. De flesta föräldrar som inte bor ihop har gemensam vårdnad, men trots detta är det många barn som sällan eller aldrig träffar den förälder som de inte bor med.⁶⁸ Ryrstedt anser därmed att gemensam vårdnad endast ger föräldrarna rättigheten att vara delaktig i beslut rörande barnet.

Den gemensamma vårdnaden handlar egentligen om den legala bestämmanderätten över barnet, men Ryrstedt anser att det istället borde handla om den faktiska relationen med barnet.

Hon anser vidare att de faktorer som ligger utanför den legala ramen bör styra den känslomässiga relationen med barnet. Dock är det praktiska möjligheter som påverkar relationen med barnet då detta påverkar hur mycket tid föräldern kan tillbringa med barnet.

Därmed bör boende och umgänge vara det viktigaste för en god relation.⁶⁹

Ryrstedt diskuterar vidare vad som kan anses vara god kontakt. Är det omfattningen eller kvalitén på kontakten som avgör? Tidigare lades mer vikt vid den tidsmässiga aspekten än vid kvalitén på umgänget och ännu mindre vikt lades vid kvalitén på det föräldrarna tillförde.⁷⁰ Detta framkommer av praxis där det visade sig att det fanns en vilja att ge beslut om gemensam vårdnad eller umgänge trots att ena föräldern gjort sig skyldig till våld i familjen.⁷¹ Det är idag lättare än förr att diskutera om en viss förälder kan anses som direkt olämplig för att ha umgänge med sitt barn. En avgörande betydelse för detta är att barnets vilja för om denne vill träffa sin förälder eller inte spelar stor roll.⁷² Detta visade sig i RÅ 2005 ref. 66 där domstolen lyssnade och dömde enligt ett 12-årigt barns vilja gällande umgänge med sin mamma.

65 SOU 2005:43, s. 478.

66 Prop. 2005/06:99, s. 40.

67 Prop 1997/98:7, s. 49.

68 Ryrstedt, SvJT 2009, s. 1013.

71 BR 2005:02, När tryggheten står på spel, s. 32.

(19)

18 Enligt Ryrstedt är barnets bästa ett begrepp som är svårbestämt och särskilt då barnets bästa och barnets vilja ska samspela.⁷³ Hon har gått igenom ett antal domar där intresset riktades mot frågan gällande barnets bästa och vilja. Ryrstedt fann då att en diskussion om barnets bästa fördes i studiens samtliga domar. Dock skiljer sig dessa diskussioner från varandra. Vissa domstolar baserar sitt domslut på endast det som lag och förarbeten anser vara barnets bästa medan det i andra fall görs en mer individualiserad bedömning. I vissa domar finns det ett ännu starkare barnperspektiv.⁷⁴

I ett av fallen där Ryrstedt anser att domen präglas av brister i den individuella bedömningen av barnets bästa är NJA 2003 s. 372. Enligt Ryrstedt framgår det att HD byggt sitt resonemang på de generella utgångspunkterna i FB och förarbetena.⁷⁵ I målet hade pappan koncentrationssvårigheter och svängningar i humöret. Därmed konstaterade HD att det fanns en risk för barnet skulle kunna fara psykiskt illa vid umgänget. Pappan fick dock umgänge med sitt barn i närvaro av kontaktperson. HD ansåg att umgänget var en rätt för barnet där barnets intresse och behov skulle vara avgörande. En avvägning gjordes därmed mellan barnets behov av umgänge och riskerna som kunde uppstå i samband med umgänget. Dock ansåg domstolen att denna risk kunde förminskas om umgänget skedde i närvaro av en kontaktperson och i begränsad omfattning. Ryrstedt anser att domstolen inte har gjort en djupgående bedömning då domen baseras på den generella ståndpunkten att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt till sina föräldrar. Då barnet endast var två år anser Ryrstedt att större vikt borde ha lagts vid att iaktta hur barnet interagerar med varje förälder. Detta då barnet inte kan ge uttryck för sin egen vilja.⁷⁶

Ett fall där domstolen har brustit i barnperspektivet, men där det skedde en mer individuell bedömning än ovanstående fall, är NJA 2000 s. 345. Föräldrarna var oeniga om vårdnaden av barnen och pappan hade vid ett tillfälle misshandlat mamman. HD ansåg att misshandeln inte medförde att pappan var olämplig som vårdnadshavare, men att det förelåg en djup konflikt mellan föräldrarna. Denna konflikt gjorde det omöjligt för föräldrarna att samarbeta och därmed fick mamman vårdnaden om barnen. En utredare samtalade med barnen, som var sju och nio år gamla, vid två tillfällen. Barnen hade bestämda uppfattningar i vissa frågor och hade även vissa önskemål. Ryrstedt framför att det finns en möjlighet att domstolen har tagit hänsyn till barnens uppfattningar och åsikter, men att HD inte har framfört detta i domen, vilket hon anser bör ifrågasättas.⁷⁷

I vissa fall har domen genomsyrats av barnperspektivet och ett av dessa fall är RH 2005:38. Tvisten gällde vårdnad och umgänge där mamman medgav pappans yrkande av umgänge. HovR:n gick dock utöver yrkanden och medgivanden och inskränkte därmed mammans medgivande till pappans umgänge. Detta gjordes efter en riskbedömning där HovR:n bedömde att barnen skulle fara illa av att träffa sin pappa under långa perioder då de tidigare blivit slagna av pappan. Därmed var gemensam vårdnad och växelvis boende direkt olämpligt och umgänget begränsades. HovR:n hade ett tydligt barnperspektiv och gjorde en bedömning av barnets bästa i det enskilda fallet. Ryrstedt anser att det finns en möjlighet att

(20)

19 domstolen vägt in barnens vilja i bedömningen, men hon anser att det är förvånande att detta inte framgår tydligt i domen.⁷⁸

2.4.3 Singers åsikter om barnets bästa

Målsättningen med regleringen rörande vårdnad om barn har varit att ”stärka barnets rättsliga ställning och att markera att barnet bästa ska sättas främst vid beslutsfattande som rör barnet”.⁷⁹ Dock har det visat sig att detta inte alltid går att uppnå och att både föräldrar och barn far illa av vårdnadstvister. Nyckelorden i vårdnadstvister är ”ett jämställt föräldraskap och gemensam vårdnad för barnets bästa”, men enligt Singer går det att ifrågasätta vad detta innebär. Hon anser att uttrycket kan vara ett fint nyckelord som inte efterlevs.⁸⁰

Singer anser att det går att ifrågasätta handläggningen av vårdnadstvister om dess syfte är att tillgodose barnets bästa. På grund av att det finns en strävan att uppnå ett gemensamt och jämnställt föräldraskap skapas en risk för att föräldrar med problem tvingas in i ett system.⁸¹ I detta system antas det att föräldrarna är jämnstarka och två fullt fungerande personer som ska få hjälp att nå en samföståndslösning som strävar efter ett gemensamt vårdnadsansvar. En samförståndslösning mellan föräldrarna är inte alltid möjlig att uppnå och grundorsakerna till tvisten går inte alltid att förhandla bort. Den stora eftersträvan att föräldrar ska enas kring ett gemensamt ansvar för barnet kan medför att konflikten förvärras. Föräldrarnas önskan kan vara att få ett slut på samarbetet och konflikten och inte att förhandla och medla ytterligare.

Singer anser att utgångspunkten att föräldrarna ska enas kring ett gemensamt ansvar har blivit alltför stor och har barnets bästa som täckmantel.⁸²

Om föräldrarna är överens och kan samarbeta är ett gemensamt föräldraansvar oftast det bästa för barnet. Om en samförståndslösning inte kan uppnås anser Singer att det bästa för barnet kan vara att avsluta förhandlingen. Barnets bästa kommer i skymundan då Singer anser att regleringen inriktar sig på att uppfostra föräldrar och eftersträva en idealbild av en samlevande kärnfamilj.⁸³

Singer anser att vårdnadstvisterna skulle hanteras bättre om möjligheterna till att identifiera föräldrarnas problematik förbättrades. Hon anser att om det finns en möjlighet att föräldrarna kan samarbeta ska detta uppmuntras. Vidare anser hon att handläggningsordningen måste förbättras så att konflikterna hanteras på ett bättre sätt än nuvarnade ordning. Hon ifrågasätter därmed om domstolen ska handlägga alla vårdnadstvister då andra instanser troligtvis är bättre på att ge föräldrarna stöd i de fall där det finns en möjlighet för att föräldrarna ska komma överens. I vissa fall är det bättre för barnet om en förälder ges ensam vårdnad direkt istället för att eftersträva samförstånd. Detta kan innebära att konflikten kvarstår mellan föräldrarna, men att samhället ”inte bidrar med en arena för tvistens fortsatta bedrivande”.⁸⁴

79 Singer, SvJT 2014, s. 348.

80 Singer, SvJT 2014, s. 348.

81 Singer, SvJT 2014, s. 354.

82 Singer, SvJT 2014, s. 355.

83 Singer, SvJT 2014, s. 355.

84 Singer, SvJT 2014, s. 356.

(21)

20 Singer anser att vårdnadsansvaret bör ges till den föräldern som är mest villig att samarbeta och att den andre föräldern ges rätt till umgänge med barnet. Hon anser att utgångspunkten att föräldrarna ska ha gemensamt ansvar ska släppas och att idén om en samlevnad kärnfamilj inte kan utgöra en norm för hur en familj med separerade föräldrar ska organiseras. Singer menar att om barnets bästa ska vara utgångspunkten i vårdnadsmål bör dagens synsätt ifrågasättas och omstruktureras.⁸⁵

2.5 Sammanfattning av principen om barnets bästa

Principen om barnets bästa har sitt ursprung från FN:s barnkonvention. Barnets bästa regleras i artikel 3 i barnkonventionen där det framkommer att alla åtgärder som rör barn ska tas utifrån barnets bästa. År 1990 godkände Sverige barnkonventionen och blev därmed förpliktigad att följa den. Principen om barnets bästa är numera ett centralt begrepp i svensk lagstiftning och är ägnad att skydda barnet. År 1998 skapades en ny vårdnadsreform i Sverige där en ny bestämmelse tillkom i föräldrabalken, 6 kap. 2 §. Denna bestämmelse tillkom för att betona vikten av barnets bästa. År 2006 ändrades bestämmelsen ytterligare och bestämmelsen lyder nu att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömingen av vad som är barnets bästa ska hänsyn tas till en nära och god kontakt med båda föräldrarna men även till barnets vilja. Vid bedömningen av barnets vilja ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. I vårdnadsmål ska barnets synpunkter vägas in, men en helhetsbedöming ska göras av samtliga omstänigheter i målet. Domstolen ska även beakta barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling samt långsiktiga och kortsiktiga effekter för barnet. Föräldrarnas vilja ska beaktas samt deras förmåga att samarbeta och deras lämplighet som vårdnadshavare. Det är även viktigt att domstolen beaktar om barnet eller om någon annan i familjen utsätts för övergrepp.

Barnets bästa finns inte preciserat i lagen utan en bedömning ska göras i varje enskilt fall.

Det är domstolen och socialnämndens antaganden och bedömningar som är avgörande. Enligt Ryrstedt är barnets bästa ett svårbestämt begrepp och särskilt då barnets bästa och barnets vilja ska samspela. Ryrstedt har undersökt ett antal domar med intresset att undersöka barnets bästa och vilja. En diskussion om barnets bästa fördes i samtliga domar, men dessa skiljde sig åt från varandra. Vissa domstolar baserade sitt domslut på det som lag och förarbeten anser vara barnets bästa medan det i andra fall gjordes en mer individualiserad bedömning. I vissa domar fanns det ett ännu starkare barnperspektiv. Singer har dock ifrågasatt strävan efter att bestämt uppnå gemensamt vårdnadsansvar. Detta då det inte alltid är till barnets bästa att fortsätta förhandlingar i domstol då detta kan förvärra situationen.

Barnets bästa är ett begrepp som är av stor vikt för denna uppsats. Denna uppsats berör vårdnadsvister och där ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut, enligt 6 kap. 2 § FB.

Därmed kommer följande kapitel bygga på denna princip för att tydliggöra vikten av att barnets bästa alltid ska komma i första hand vid vårdnadstvister. Om medling ska förordnas ska barnets bästa ligga till grund för detta beslut. Detta medför att principen om barnets bästa är av stor vikt i denna uppsats.

85 Singer, SvJT 2014, s. 356.

(22)

21

3 Tillvägagångssätt i vårdnadstvister

3.1 Inledning

I det tidigare kapitlet redogjordes för barnets bästa. Barnets bästa ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap. 2 a § FB. Detta innebär att domstolarnas beslut i vårdnadstvister alltid ska ha sin grund i barnets bästa.

I detta kapitel redogörs för hur domstolar ska gå tillväga vid handläggningen av vårdnadstvister. Det redogörs även för när samarbetssamtal, medling, vårdnadsutredning och huvudförhandling ska ske. I avsnitt 3.2.1 ges en överblick av hur domstolens handläggning i vårdnadstvister går till. Detta görs för att ge läsaren en tydlig bild av i vilket skede de olika momenten sker i en vårdnadstvist. I 3.2.2 ges en förklaring till hur förberedelse till huvudförhandling går till där samarbetssamtal och medling berörs. I avsnitt 3.2.2.1 och 3.2.2.2 redogörs vidare för hur en vårdnadsutredning går till och när en sådan utredning ska ske. Avsnitt 3.2.3 behandlar hur en huvudförhandling ska genomföras där det redogörs för huvudförhandlingens tre delar. I avsnitt 3.3 görs slutligen en sammanfattning av hur domstolen går tillväga vid handläggningen av vårdnadstvister.

3.2 Domstolsprocessen i vårdnadstvister

3.2.1 En överblick av domstolsprocessen i vårdnadstvister

Lagstiftningen om vårdnad, boende och umgänge strävar efter att uppnå samförståndslösningar mellan föräldrarna.⁸⁶ Detta ska medföra att föräldrarna når enighet i frågor rörande barnet och utgångspunkten är barnets bästa.⁸⁷ Innan talan väcks i domstol är det vanligt att föräldrarna försöker nå enighet med hjälp av samarbetssamtal. Om en överenskommelse inte nås i samarbetssamtalen kan föräldrarna väcka tala i domstol, enligt 6 kap. 17 § 2 st. FB. Domstolens handläggning i vårdnadsmål delas in i två moment: en obligatorisk förberedelse till huvudförhandling och en huvudförhandling, enligt 42 kap. 6 § och 43 kap. RB. I förberedelsen till huvudförhandling kan domstolen uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal, detta enligt 6 kap. 18 § FB. Om föräldrarna inte når enighet genom samarbetssamtalen kan domstolen arbeta för att föräldrarna ska komma överens. I många tingsrätter är det då domaren som försöker få föräldrarna att enas. Domarens aktivitet i målen varierar från fall till fall beroende på vilken domare som handlägger målet.⁸⁸ Ett vanligt arbetssätt är att domaren och föräldrarna har muntliga sammanträden där de diskuterar hur problemen ska lösas. Under perioden mellan sammanträdena ska föräldrarna pröva de lösningar som de har kommit fram till och sedan utvärdera resultatet vid nästa sammanträde.⁸⁹ Denna period kan pågå i en till fyra månader.⁹⁰ Om domaren inte lyckas få föräldrarna att enas kan domstolen väcka frågan om medling, enligt 6 kap. 18 a § FB. Detta

86 Se avsnitt 1.1 med hänvisningar.

87 Se avsnitt 2 med hänvisningar.

88 SOU 2005:43, s. 257.

89 SOU 2005:43, s. 258.

90 Intervju med rådmannen Jan Lindblad.

(23)

22 innebär att domstolen förordnar en medlare som ska verka för att få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Om föräldrarna inte kommer överens ska rätten utreda ärendet vidare och detta kan göras med hjälp av en vårdnadsutredning. När förberedelsen till huvudförhandling och vårdnadsutredningen är avklarad fortsätter tvisten i en huvudförhandling. Föräldrarna kan där nå en överenskommelse, annars avkunnas en dom i vårdnadstvisten.

3.2.2 En fördjupning av förberedelsen till huvudförhandling

I förberedelsen till huvudförhandling ska beslut i frågor som kan avgöras utan huvudförhandling fattas. Detta kan exempelvis vara interimistiska beslut om var barnet ska bo under tiden föräldrarna tvistar i rätten.⁹¹

Enligt 42 kap. 9 § RB kallar domaren föräldrarna till muntliga sammanträden under förberedelsen till huvudförhandlingen. Enligt 42 kap. 8 § RB ska parterna under förberedelsen ange var för sig de ytterligare omständigheter som de vill anföra samt yttra sig över vad motparten anfört. De skall också, i den mån det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill åberopa och vad de vill styrka med varje bevis. I 42 kap. 6 § 5 p. RB framgår det att förberedelsen till huvudförhandlingen ska klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning eller annan samförståndslösning. I de flesta fall frågar domaren om föräldrarna vill diskutera en uppgörelse. En sådan uppgörelse kan genomföras i närvaro av parternas advokater eller så kan parterna gå i samarbetssamtal hos socialnämnden.⁹² Sedan år 2006 kan domstolen även försöka få föräldrarna att nå samförståndslösning med hjälp av medlare, enligt 6 kap. 18 a § FB. Om föräldrarna når en samförståndslösning genom samarbetssamtal eller medling avgörs tvisten utan någon ordinär huvudförhandling.⁹³ Huvudförhandlingen sker då istället i förenklad form vilket innebär att parternas överenskommelse blir utgångspunkt för domslutet, enligt 42 kap. 20 § RB. Om en samförståndslösning inte nås fortsätter förberedelserna inför huvudförhandlingen.⁹⁴

3.2.2.1 Beslut om vårdnadsutredning

Om en samförståndslösning inte nås mellan föräldrarna med hjälp av samarbetssamtal eller medling fortsätter förberedelserna inför huvudförhandlingen. Rätten ska då utreda ärendet vidare. I frågor som rör vårdnad, boende och umgänge ska rätten se till att dessa blir tillbörligt utredda, enligt 6 kap. 19 § FB. Socialnämnden är då skyldig att lämna upplysningar som är av betydelse för bedömningen.

91 Rejmer, Vårdnadstvister – en rättsociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa, s. 99.