4.3 Samarbetssamtal
4.3.2 Samtalens karaktär
4.3.2.1 Allmänna reflektioner kring genomförandet av samarbetssamtal
För att ett samarbete mellan tvistande föräldrar ska vara möjligt att uppnå krävs det att föräldrarna talar med varandra. Singer menar att det därmed är viktigt med sakkunnig hjälp utifrån för att föräldrarna ska kunna genomföra samtal i en konfliktsituation. Samtalsledaren ska ha kunskap och erfarenhet om både barn och vuxna, barns individuella utveckling och relationer mellan människor. Det är mest fördelaktigt om samtalsledarna är två och att de har socionom- eller psykologutbildning. Singer anser även att samtalsledarna behöver handledning i sitt arbete.133 Det vanligaste är att samtalet leds av två personer som oftast är kvinnor, men det finns önskemål om att fler män borde bli samtalsledare. Det har även
128 SOU 2005:43, s. 555.
129 SOU 2005:43, s. 556.
130 Prop. 1990/91:8, s. 30.
131 Prop. 1990/91:8, s. 30.
132 Singer, Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s. 146.
133 Singer, Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s. 147.
29 diskuterats att om ärendet inte är komplicerat kan det även anses rimligt med enbart en samtalsledare. En bedömning av antalet samtalsledare ska göras i varje enskilt fall.134
Enligt Socialstyrelsen finns det inte enbart en metod för samarbetssamtal utan det finns många olika modeller för hur samarbetssamtal ska genomföras.135 Det är Socialfamiljerättsenheter runt om i landet som utifrån olika förutsättningar så som resurser, kompetens och erfarenhet utvecklar olika metoder och synsätt.136 Socialstyrelsen menar att det är viktigt att det finns flexibilitet i samtalet då hänsyn bör tas till föräldrarnas behov. Det är även viktigt att samtalsledarna kan samarbeta och komplettera varandra och de bör även anpassa samtalet efter de mål som eftersträvas i det enskilda fallet och ta hänsyn till hur situationen i samtalsrummet ser ut för stunden. Viktiga nyckelord under samarbetssamtal är improvisation, flexibilitet, följsamhet och uppfinningsrikedom.137 Samtalsledarna ska under samtalet försöka få föräldrarna att ha en konstruktiv dialog med varandra där föräldrarna själva kan diskutera fram lösningar på sina konflikter och problem. Under samtalet kan det vara bra om samtalsledarna medverkar genom att ge information om sina erfarenheter och kunskaper gällande barns utveckling och hur de kan reagera på en separation. Många föräldrar brukar även efterfråga denna typ av kunskap och erfarenhet hos samtalsledarna.138
Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att samtalet följer en övergripande struktur där samtalet delas upp i olika faser. Detta utvecklar kommunikationen och relationerna samt skapar klarhet, ordning och struktur.139 Genom en analys av samarbetssamtal har det framkommit att det finns tre faser som kan användas i samtalets struktur. Dessa är öppningsfasen, förhandlingsfasen och avslutningsfasen.140
4.3.2.2 Öppningsfasen
Öppningsfasens syfte är att fastställa betingelserna för samtalet och formulera hjälpbehovet.
Denna fas börjar med att samtalsledarna får bakgrundsinformation om föräldrarna, antingen av föräldrarna själva eller genom remiss från tingsrätten. Under det första samarbetssamtalet är det viktigt att föräldrarna får reda på vad som förväntas av dem.141 Detta samtal kan gå till på flera olika sätt. Information om samtalet kan exempelvis vara att båda parterna måste anstränga sig, att konflikter kan uppstå under samtalet, hur ett samtal ska avbrytas och hur ofta samtalen ska äga rum.142 Det första samtalet kan även vara uppbyggt på ett sätt där föräldrarna får formulera sitt hjälpbehov. Samtalsledaren ställer då frågor kring hjälpbehovet till föräldrarna.143 Under samtalen finns det dock en risk att föräldrarna anklagar varandra och det är då samtalsledarens uppgift att försöka bryta denna typ av kommunikation.
Samtalsledaren måste då försöka förhålla sig neutral. Samtalsledaren ska inte ta ställning till
134 Prop. 1997/98:7, s. 42.
135 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 165.
136 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 163.
137 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 165.
138 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 165.
139 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 165.
140 SoS-rapport 2000:7, s. 34.
141 SoS-rapport 2000:7, s. 34.
142 SoS-rapport 2000:7, s. 35.
143 SoS-rapport 2000:7, s. 36.
30 de anklagelser som framkommer om det inte kan komma att påverka barnet negativt. Exempel på sådant som samtalsledaren ska ta ställning emot kan vara att barnet utsätt för fysisk bestraffning, umgås med missbrukare eller att den ena föräldern inskränker rätten till att barnet ska ha kontakt med den andra föräldern.144 Samtalsledaren ska inte ta ställning till de olika förslag på lösningar som föräldrarna kommer fram till.145
Det kan vara svårt för samtalsledaren att hålla sig neutral då båda föräldrarna var för sig kan försöka övertyga samtalsledaren om att det är just deras syn att se på situationen som är den som stämmer. Samtalsledarens neutralitet kan leda till misstro och brist på tillit, men den kan även uppfattas som en lättnad av att någon lyssnar.146 Samtalsledaren ska vara neutral i sin professionella roll genom att inte ta ställning för eller emot föräldrarna. Som privatperson kan samtalsledaren dock sympatisera med någon av föräldrarna, men det är då viktigt att samtalsledaren har förmågan att skilja dessa åt.147
4.3.2.3 Förhandlingsfasen
När öppningsfasen är avslutad påbörjas förhandlingsfasen. Denna fas kan starta vid olika tidpunkter beroende på när föräldrarna är redo. I vissa fall kan den påbörjas redan vid det första samtalet medan den i andra fall kan inträffa vid något av de efterföljande samtalen. Det kan även vara så att föräldrarna aldrig når förhandlingsfasen. Detta kan bero på att de inte kommer ur öppningsfasen på grund av att kommunikationen består av anklagelser. I dessa fall är det vanligt att föräldrarna blir återremitterade till tingsrätten.148
I förhandlingsfasen ligger inte fokus på att bryta anklagelser utan föräldrarna har kommit ett steg längre och en annan kommunikationsform kan då tillämpas. Kommunikationen består av förhandlingar kring hur föräldrarna ska lösa frågor gällande vårdnad, boende och umgänge för barnet. Samtalsledaren intar nu en roll som frågeställare, lyssnare och förslagsställare.149 Samtalsledaren är mindre neutral i förhandlingsfasen i jämförelse med öppningsfasen. Dock kan inte föräldrarna föreslå vilka förslag som helst och anta att detta ska godtas i förhandlingen. Därmed kan inte föräldrarna förvänta sig att samtalsledaren ska ta parti för någon av föräldrarnas egenintresse utan samtalsledaren företräder enbart barnet där barnets bästa ska stå i fokus.150 Barnet ska även ha rätt till båda sina föräldrar vilket ska vara möjligt att uppnå i förhandlingsresultatet och då på ett sätt som gör föräldrarna rimligt nöjda med resultatet.151
När ena föräldern har framfört ett förslag till lösning bör samtalsledaren alltid ställa sig frågan: ”Är det här ett förslag som gagnar barnen? Får de sin rätt till bägge föräldrarna tillgodosedd genom detta förslag?”152 Om svaret på denna fråga blir nej så bör förslaget omformuleras. Blir svaret däremot ja ska nästa fråga ställas: ”Har föräldern en möjlighet att
144 SoS-rapport 2000:7, s. 39.
145 Hydén, M och Hydén, L-C, Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet, s. 96.
146 SoS-rapport 2000:7, s. 40.
147 Hydén, M och Hydén, L-C, Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet, s. 96.
148 SoS-rapport 2000:7, s. 42.
149 SoS-rapport 2000:7, s. 42.
150 Se avsnitt 2 med hänvisningar.
151 SoS-rapport 2000:7, s. 43.
152 SoS-rapport 2000:7, s. 44.
31 få igenom sitt förslag så som det är utformat? Behöver det omformuleras på något sätt? Är det här ett förslag som kan formuleras så att det kan vara positivt för båda föräldrarna?”153 Under förhandlingsfasen ska samtalsledaren ge information gällande hur en skilsmässa går till rent juridiskt, hur vårdnad-, boende- och umgängesfrågan vanligtvis blir löst och hur barn brukar reagera på en skilsmässa. Föräldrarna kan även be om råd gällande hur de ska tala med barnet om skilsmässan.154
4.3.2.4 Avslutningsfasen
Sista delen i samtalsserien är avslutningsfasen och även den kan ses som en förhandlingsomgång. Dock skiljer sig innehållet från förhandlingsfasen då barnens behov och föräldrarnas önskemål ska kopplas samman till en överenskommelse om vårdnad, boende och umgänge. Besluten tas utifrån vad föräldrarna har enats om i förhandlingsfasen. Varje fas avslutas på liknande sätt, men i de tidigare faserna är överenskommelserna mer preliminära än i avslutningsfasen och bygger på beslut där föräldrarna och samtalsledaren ska träffas igen inom kort. I avslutningen ska samtalsledaren ge en sammanfattning, förslag och utlåtande över rimliga åtgärder av vårdnaden, boendet och umgänget. Om konflikter uppstår mellan föräldrarna tonas dessa ner och samtalsledaren fastslår föräldrarnas överenskommelse.155 Arbetet under avslutningsfasen ska föras mycket konkret. Föräldrarna och samtalsledaren ser över dagar och tider som ska bokas för en hållbar planering av förhandlingsresultatet. Det är viktigt att föräldrarna berättar för barnet vad som har beslutats och detta ska då framställas som ett gemensamt beslut mellan föräldrarna. I vissa fall kommer inte föräldrarna överens om ett hållbart beslut och samtalsledaren kan då föreslå en interimistisk överenskommelse där föräldrarna kan ges tid till att fundera över lösningen.156