Kuhns teori om paradigm utgår från naturvetenskapen vilket gör det svårt att applicera den på samhällsfrågor (Kuhn, 2012). En tydlig skillnad mellan planeringen och naturvetenskapen är att planeringen är tydligt förankrad i politik. Detta kan medföra att det krävs, utöver en allmän acceptans inom forskningen och planeringsproffessionen, även allmän acceptans hos allmänheten för att ett paradigm ska etablera sig. Forskningen och studerade översiktsplaner pekar på att deras värdering av bilens rörlighet har förändrats och styrts mer mot tillgänglighet. Bilen är dock fortfarande det vanligaste färdsättet i kommunerna vilket gör att bilen kan antas vara norm hos allmänheten. Detta tros påverka politiska beslut och översiktsplanen som politiskt måldokument och skulle således kunna utgöra ett hinder i skiftet från en rörlighetsstyrd
analyseras. Framförallt är det tematiska tillägg till översiktsplanerna som hade varit relevanta att implementera i analysen för att kunna dra rättvisa och mer befogade slutsatser.
Generaliserbarhet
Eftersom arbetet har använt sig av fallstudier av två kommuner anses resultatet i detta arbete vara svårt att generalisera och vara representativt för andra kommuner. Vad vi däremot kan konstatera är att liknande förändringar i planeringen har kunnat identifierats för de båda undersökta kommunerna, vilket antyder att det kan finnas ett generellt mönster i svenska kommuners förändrade planering för persontransporter. Det har däremot inte kunnat dras några säkra slutsatser, utan ämnet behöver undersökas vidare, dels i form av fler kommuner, dels i form av djupare undersökning som förankrar sig i ett mer heltäckande empiriskt material.
7. Källor
Boverket. (2013). Planera för rörelse - en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i
vardagen. Hämtad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/planera-for-rorelse.pdf
Boverket, Trafikverket & Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2015a). Trafik för en attraktiv stad:
handbok (3. uppl.). Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/347f069e6d684bfd85b85e3a3593920f/trast3_handbok_ny.pdf Boverket, Trafikverket & Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2015b). Trafik för en attraktiv stad:
underlag till handbok (3. uppl.). Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/347f069e6d684bfd85b85e3a3593920f/trast3_underlag_till_hand bok.pdf
Boverket. (2020a). Vägledning om översiktsplanering till och med 31 mars 2020. Hämtad från https://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/oversiktsplanering/vagledning Boverket. (2020b). Översiktsplanering. Hämtad från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/?nav=true
Boverket. (u.å). Boverket - Plan- och bygglagen. Hämtad från
http://utbildning.boverket.se/pdf/Boverket_Plan-och-bygglagen_avsnitt-2.pdf
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan. (Prop. 2019/20:65). Hämtad från
Regeringens webbplats:
https://www.regeringen.se/4afbe4/contentassets/61f93d2abb184289a0c81c75395207b6/en-samlad-politik-for-klimatet--klimatpolitisk-handlingsplan-prop.-20192065
Kenworthy, J. R., & Newman, P. (2015). The end of automobile dependence : how cities are moving
beyond car-based planning. Washington, DC: Island Press.
Khan, J., Hildingsson, R., Johansson, B., & Andersson, F. N. (2011). Att styra mot ett klimatneutralt
samhälle. Hämtad från
Mälardalens Högskola. (u.å). Om Mälardalens högskola. Hämtad 2020-04-27 från https://www.mdh.se/om-mdh
Nationalencyklopedin [NE]. (u.å). Transportmedel. Hämtad 2020-05-23 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/transportmedel
Naturvårdsverket. (2019a). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. Hämtad från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/ Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/
Naturvårdsverket. (2019b). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Hämtad från https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/
Ny, H., Borén, S., Nurhadi, L., Schulte, J. P. M., Robért, K. H., Broman, G. (2017). Vägval 2030 –
Färdplan för snabbomställning till hållbara persontransporter. Hämtad från Blekinge Tekniska
Högskolas webbplats: http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1089430/FULLTEXT01.pdf
Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Hämtad från Riksagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
Regeringskansliet. (2017). 17 globala mål för hållbar utveckling. Hämtad från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats (4. uppl.). Stockholm: Liber. Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2019). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 -
2019 [Dataset]. Hämtad från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] & Trafikverket. (2010). Hållbart resande i praktiken:
Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Hämtad från
https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/hallbart-resande-i-praktiken.html
Omarbetning av Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2017). Kommungruppsindelning 2017:
Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Hämtad från https://
webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-7.pdf
Taylor, N. (1998). Urban Planning Theory Since 1945. London: SAGE Publications Ltd. Tekniska muséet. (2013). Bilen. Hämtad från https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/bilen/
Trafikanalys. (2013). Trafikarbete på svenska vägar - en översyn av skattningsmetoden (PM 2013:8). Hämtad från
https://www.trafa.se/globalassets/pm/2011-2015/2013/pm_2013_8_trafikarbete_paa_svenska_vaegar_-_en_oeversyn_av_skattningsmetoden.pdf Trafikanalys. (2017). RVU Sverige - den nationella resvaneundersökningen 2015–2016 (Statistik 2017:13). Hämtad från https://www.trafa.se/globalassets/statistik/resvanor/2016/rvu_sverige_2016-reviderad-7-juli.pdf?
Trafikanalys. (2018). Perspektiv på resor och möjligheter att resa (Rapport 2018:17).Hämtad från https:// www.trafa.se/globalassets/rapporter/2018/rapport-2018_17-perspektiv-pa-resor-och-mojligheter-att-resa.pdf
Trafikanalys. (2020). Trafikarbete på svenska vägar. Hämtad från
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/trafikarbete/2020/trafikarbete-pa-svenska-vagar-1990-2019.pdf? Trafikverket. (2018). Tillgänglighet: Definition, mått och exempel (2018:208). Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/54783/Ineko.Product.RelatedFiles/2018_208_%20tillganglighet_definition_matt_och_exempel.pdf Umeå kommun. (1998). ÖPL 98 - för en hållbar utveckling. Tillhandahållen av Umeå kommun.
Umeå kommun. (2015). Resvanor i Umeå: Så reste kommuninvånarna hösten 2014 (2015:8). Hämtad från
https://www.umea.se/download/18.7400452514df41e0121ea29/1435319696817/2015-05-19%20Rapport%20RVU.pdf
Umeå kommun. (2018a). Fördjupning för Umeå - Umeås framtida tillväxtområde. Hämtad från
https://www.umea.se/download/18.5d22b809166035a28293754/1537945167942/3%20F%C3%B6rdjupni ng%20f%C3%B6r%20Ume%C3%A5%20rev%20Antagandehandling%202018%2008%2007.pdf
Umeå kommun. (2018b). Översiktsplan Umeå kommun - Vägvisning till planens delar, teman och
aktualitet. Hämtad från
https://www.umea.se/download/18.25332a9916cb14274219795/1567417715728/UK_Oversiktsplan_2018 -SVE_low_resolution.pdf
Umeå kommun. (2019a). Befolkningsprognos - Umeå kommun 2019-2030. Hämtad från
https://www.umea.se/download/18.6800ff4d16a60de5cf07d9b/1557227033347/Befolkningsprognos_2019 -2030.pdf
Västerås stad. (1998). Översiktsplan: ÖP 52. Tillhandahållen av Västerås stad.
Västerås stad. (2004). Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort. Tillhandahållen av Västerås stad.
Västerås stad. (2014). Trafikplan 2026: Strategidel. Hämtad från
https://www.vasteras.se/download/18.2a23ba8615090ceccb616/1554824500012/Trafikplan.pdf Västerås stad. (2017). Västerås Översiktsplan 2026 - med utblick mot 2050 (2. rev. uppl.). Hämtad från https://www.vasteras.se/download/18.cd745ad1610a438930183/1554823505795/V%C3%A4ster%C3%A 5s%20%C3%B6versiktsplan%202026%20plandokument.pdf
Västerås stad. (u.å). Fyra Mälarstäder. Hämtad 2020-05-08 från
https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/vasteras-utvecklas/fyra-malarstader.html
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2. uppl., s. 176-193). Stockholm: Liber.