• No results found

Förtätning och funktionsblandning

Enligt planen ska bostadsbyggandet fördelas jämnt mellan det de kallar kompletteringsbyggande, det vill säga förtätning, och nya exploateringsområden. Samtidigt konstaterar planen att kompletteringsbyggande har visats effektivt för att minska transportbehovet men ändå föreslås endast 2000 bostäder i kompletteringsbyggande när planen menar att det finns plats för 3500 inom tätorten. Varför det är viktigt att hälften av bostäderna byggs i nya exploateringsområden beskrivs inte. Däremot Uttrycker översiktsplanen att bostadsbyggandet måste ske efter konsumenternas preferenser (Umeå kommun, 1998) vilket skulle kunna vara en anledning till varför nya exploateringsområden anses så viktigt.

Högre täthet och funktionsblandning beskrivs i planen som önskvärt för att minska transportbehovet men samtidigt beskrivs nya bostadsområden som just bostadsområden och antalet bostäder de kan innehålla. Inga strategier eller principer finns för hur de kan bli mer funktionsblandade. Samtidigt tar planen upp att handel och service samlokaliseras allt mer till ett fåtal trafikorienterade lägen. Hur det påverkar ambitionen att integrera bostäder med arbetsplatser och service behandlas inte. Översiktsplanen konstaterar dessutom att det nya bostadsområdet Tomtebo nästan helt saknar service eller andra funktioner. En tätare och funktionsblandad stad anses ge kortare avstånd till arbetsplatser och service (Umeå kommun 1998) vilket enligt Levine, Grengs & Merlin (2019) innebär högre tillgänglighet. Däremot verkar det inte som att kopplingen mellan tillgänglighet och rörlighet behandlas. Planen vill skapa tillgänglighet men fortsätter att främja bilens rörlighet. Författarna till Hållbart resande i praktiken (SKL & Trafikverket, 2010) menar att rörlighet motverkar tillgänglighet.

Transportsystemet

Transportsystem problematiseras inte i större utsträckning i planen men de skriver att ett bilberoende ska minskas genom attraktivare gång-, cykel och kollektivtrafik. Samtidigt beskriver de gång- och cykelnätet som högt prioriterat men att ytterligare åtgärder för att skilja gång- och cykeltrafiken ska öka säkerheten (Umeå kommun, 1998) I TRAST lyfts gående och cyklister upplevda säkerhet och trygghet upp som viktig (Boverket et al., 2015b). För att kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv skriver kommunen att de vill utjämna skillnaden i restid mellan bilen och bussen i centruminriktade resor. För att utjämna tiden beskriver kommunen att kollektivtrafikens framkomlighet måste prioriteras högt. Om det innebär prioriteringar på bekostnad på bilens framkomlighet framgår inte och i det stora hela framstår det som att kommunen försöker framjä gång-, cykel- och kollektivtrafiken genom att förbättra deras rörlighet (Umeå kommun, 1998). Levine, Grengs & Merlin (2019) menar att bilen är överlägsen andra transportmedel när det kommer till rörlighet vilket gör det svårt för andra transportmedel att konkurrera med bilen om planeringen fortsätter att utgå från bilens rörlighet.

5.4 Empiri - Översiktsplan Umeå 2018

Översiktsplanens utformning är sådan att den övergripande översiktsplanen är mer generell och beskriver utvecklingens riktning och strategier. Vad det kan innebära mer konkret redovisas i tematiska tillägg och fördjupningar såsom fördjupningen för Umeå (Umeå kommun 2018). I inledningen till översiktsplanen redovisas visionen Umeå mot 200 000 invånare, där skriver kommunen att “Översiktsplan Umeå kommun

syftar till att uppnå en hållbar attraktiv stad och kommun och omfattar planer som stödjer och stimulerar en fortsatt hållbar tillväxt.” (Umeå kommun 2018:14). Sex utvecklingsstrategier uppbyggda på

stadsbyggnadsprinciper har tagits fram för att främja fortsatt hållbar tillväxt. Istället för en indelning i teman, som exempelvis trafik och bostäder, har teman integrerats i strategierna enligt översiktsplanen (Umeå kommun, 2018b).

Den fördjupade översiktsplanen för Umeå antogs 2011 men reviderades 2018 för att bättre samspela med den nya kommuntäckande översiktsplanen. Planen beskrivs som en integrerad trafik och bebyggelsestrategi där kommunen tar ett helhetsperspektiv på hur tillväxtmålet kan nås. Planen utgår från samma vision och strategier som den kommuntäckande översiktsplanen och fungerar enligt kommunen som kommuntäckande trafikstrategi (Umeå kommun 2018b).

Umeås syn på hållbara persontransporter

Översiktsplanens vision beskriver en fortsatt stark tillväxt i Umeå men att den ska ske på ett hållbart sätt. Hållbart resande lyfts fram som viktigt för att staden ska kunna växa hållbart och i planen skriver kommunen att “[...]översiktsplanen utgör ett paradigmskifte mot hållbart resande.” (Umeå kommun 2018b:16). Även den fördjupade översiktsplanen uttrycker att trafikutvecklingen är en grundbult för att nå en hållbar tillväxt i Umeå. Strategierna ska gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik och planen beskriver bilismen som ett strukturellt problem och ett stadsbyggnadsproblem. Buller, luftföroreningar, barriäreffekter och utrymmeskrävande är några av problemen som kopplas till bilen. Klimatpåverkan anses också kunna minska med den utveckling som planen föreslår genom att minska antalet bilresor. Planen uttrycker att förutsättningar ska skapas för att använda miljövänliga transporter vilket ska minska befolkningens behov av bilen. En övergång från bilanvändande till cykel, gång och buss behövs enligt kommunen för en hållbar tillväxt i Umeå (Umeå kommun, 2018a)

Bilens roll

Kommunen skriver att utöver en bilsnål planering behövs en ny syn på bilens prioritet i stadens centrala delar. Biltrafiksystemet i Umeå ska bestå av ett huvudnät och ett lokalnät. Huvudnätet ska utgöras av främst Europavägarna E4 och E12 och den ringled som de tillsammans bildar. Huvudnätet ska prioritera bilens framkomlighet och förebygga genomfartstrafik i stadskärnan. I och med färdigställandet av den nya ringleden vill kommunen omvandla flera trafikleder till stadsgator. Ytorna anses kunna nyttjas mer effektivt och skapa en mer sammanhängande stad genom att komplettera dessa ytor med bebyggelse vilket också kan öka tillgängligheten till samhällsservice för de som inte har tillgång till bil. På stadsgatorna ska alla trafikanters olika behov prioriteras enligt planen och lokalnätet för biltrafik bör prioritera de oskyddade trafikanternas säkerhet och behov av framkomlighet (Umeå kommun, 2018a)

I beskrivningen av hur en konkurrenskraftig kollektivtrafik för 200 000 invånare i Umeå uppnås problematiseras bilen återigen. Resor med bilen beskrivs bidra till tillgänglighet och rörlighet men också buller, farliga utsläpp och ett stort markanspråk. Kollektivtrafikens roll beskrivs som allt viktigare för

tillgänglighet till centrumstadsdelarna eftersom biltrafiken kommer behöva begränsas i framtiden (Umeå kommun, 2018b).

Tillgänglighet och rörlighet

Förtätning och funktionsblandning

Fyra av de sex strategierna behandlar i stor utsträckning hur och vart ny bebyggelse ska lokaliseras.

Femkilometersstaden är den första av sex strategier och handlar om att tillväxten bör koncentreras inom

femkilometersradier från stadskärnan eller universitetsområdet. Genom att koncentrera tillväxten inom femkilometersradier ska staden bli tätare och mer funktionsblandad vilket i sin tur ska skapa högre tillgänglighet till funktioner, gynna gång- och cykeltrafik och minska transportbehovet enligt kommunen.

Mer stad! handlar om att nya tätbebyggda stadskvarter ska sammankoppla befintliga områden så att staden

blir mer sammanhängande. Skapa hög täthet i nya stadsdelar ska ge ett större underlag för lokal service i nya stadsdelar och till befintliga bebyggelse. Tillväxt i kollektivtrafikstråk och omvandling av trafikleder handlar om att förtätning ska ske på platser som har tillgång till kollektivtrafik vilket också ska gynna kollektivtrafiken genom att skapa ett större underlag. Det innebär också att minska trafikytorna genom att omvandla trafikleder till stadsgator vilket ska minska barriäreffekter och skapa bättre samband enligt kommunen (Umeå kommun, 2018a)

Kommunen är tydliga med att inriktningen är att bygga tätt och funktionsblandat och menar att översiktsplanen “[...]utgör ett paradigmskifte mot hållbart resande.” (Umeå kommun 2018:16a). För att genomföra omställningen till ett hållbart transportsystem skriver kommunen att de ska använda verktyg som: trafikstrategier, parkeringsstrategier och beteendeförändrande insatser. Stadens ytor ska användas mer effektivt med mindre ytkrävande transportmedel som gång, cykel och buss vilket ska ge förutsättningar för förtätning i attraktiva lägen samtidigt som behovet av förflyttning säkerställs. Förtätning av staden inifrån ska möjliggöra för hållbara resor genom att fler människor får korta avstånd mellan bostad, arbete och andra målpunkter. Kortare avstånd ska främja hållbara resor till fots och med cykel och minska behovet av bil enligt kommunen. För kommunens övergripande trafikstrategi hänvisas läsaren till den fördjupade översiktsplanen för Umeå (Umeå kommun, 2018a).

Den fördjupade översiktsplanen menar att trafikutvecklingen är en grundbult för en hållbar tillväxt, eftersom staden har problem med luftföroreningar, samtidigt som trafikutvecklingen påverkas av bebyggelsens struktur. Det krävs därför ett helhetsgrepp i frågan. Planens huvudinriktning beskrivs vara att skapa en tät och sammanhållen stadsstruktur och att planen visar hur den befintliga strukturen kan kompletteras och frångå planeringsmetoder som leder till en funktionsuppdelad stad (Umeå kommun, 2018b).

Enligt planen ska staden fortsätta att utvecklas och stärka sin position som handelscentrum i regionen. Den befintliga handelsstrukturen ska stärkas med stadskärnan, stadsdelsbutiker, landsbygdsbutiker och fyra halvexterna handelsområden intill ringleden. De halvexterna handelsområdena ska också kunna fungera som stadsdelscentrum. Det anses behövas en undersökning om möjligheten att omvandla det halvexterna handelsområdet i Ersboda/Mariedal till en mer stadsmässig karaktär. Kommunen skriver dock att det är viktigt att verksamheterna i dessa områden inte begränsas eftersom de bygger på effektivitet och lättillgänglighet. I planens riktlinjer för handelsstrukturen skriver kommunen att de halvexterna handelsområdena ska kunna utgöra stadsdelscentrum för de boende men att de ska bibehålla förutsättningar för en effektiv handel. Barriärer mellan stadsdelar och handelsområden ska minskas med bättre förutsättningar för att gå, cykla eller åka kollektivtrafik (Umeå kommun, 2018a).

Planen menar att all handel innebär resande och att det därför är viktigt att vissa ärenden kan uträttas på platser nära bostaden eller i lägen som passeras för andra är för att minska resandet. Det är därför viktigt med lokalisering av handel längs med huvudgator för gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik och vid resecentrum enligt kommunen. Tillgängligheten till dagligvaruhandel tas upp som en viktig hållbarhetsfaktor och därför bör dagligvarubutiker uppmuntras av kommunen i samtliga stadsdelar och på landsbygden (Umeå kommun, 2018a).

Transportsystemet

Gång- och cykelns konkurrenskraft beror enligt planen ofta på de fysiska förutsättningarna i miljön. Gång- och cykelvägar ska vara gena, säkra och estetiskt tilltalande med korta reserelationer. När nya stadsdelar byggs ska utbyggnad av gång- och cykelnätet färdigställas i ett tidigt skede så att alternativ till bilen kan erbjudas från första början. Utbyggnaden av gång- och cykelnätet ska ske med åtskiljande mellan nyttotrafik och rekreation (Umeå kommun, 2018a).

För kollektivtrafikens konkurrenskraft nämns tidsåtgången som en viktig och avgörande faktor. Kollektivtrafiken ska därför ha hög turtäthet och hög tillgänglighet med högst 500 meters avstånd till närmaste hållplats. För att nå målsättningen att öka kollektivtrafikresandet måste det ske en tydlig prioritering av resurser till stomlinjenätet. Stomlinjenätet ska utgöra en långsiktig och tydlig struktur som är pålitlig och gör att människor kan lita på att bussen går samma sträcka dag efter dag. En successiv anpassning av trafikeringen ska ske i linje med stomlinjenätet som presenteras i den fördjupade översiktsplanen. Trafikering på Tegsbron tas upp som exempel där kollektivtrafik inte går idag men planeras att göra i framtiden när framkomlighet kan säkerställas genom ombyggnation (Umeå kommun, 2018a).

5.5 Analys - Översiktsplan Umeå 2018

Umeås syn på hållbara persontransporter

Ett hållbart resande beskrivs som ett minskat bilresande och en övergång till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Bilresande problematiseras bland annat utifrån klimatpåverkan och luftföroreningar och en övergång från bil till gång-, cykel och kollektivtrafik beskrivs som nödvändigt för en hållbar tillväxt i Umeå Det stämmer väl med Ny et al. (2017) och Fossilfrihet på väg (Miljödepartementet, 2013) som menar att antalet bilresandet måste minska och andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik måste blir större.

Bilens roll

Att bilen ska få en mindre betydande roll i framtiden är en tydlig ambition i planen. Det så kallade huvudnätet för biltrafik begränsas till att omfatta ringleden i utkanten av staden och dess kopplingar till omlandet med bland annat Europavägarna E4 och E12. Trafikleder innanför ringleden ska omvandlas till stadsgator där alla trafikslag prioriteras lika vilket innebär en nedprioritering för bilen i jämförelse med nuläget. Att bilens markanspråk problematiseras i planen och att trafiklederna ska omvandlas till stadsgator för att de anses kunna användas mer effektivt kan ses som ett ifrågasättande av bilens rätt till yta. Även att översiktsplanen uttrycker att biltrafiken kommer behöva begränsas kan ses som ett ifrågasättande av dess rätt till framkomlighet i staden (Umeå kommun 2018a). Bilen framstår ha en fortsatt roll i staden men främst i kopplingen till omlandet likt hur Ny et al. (2017) beskriver. Inom staden däremot ska bilen ha en mindre betydande roll och till viss del ersättas av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Att bilismen beskrivs som ett stadsbyggnadsproblem (Umeå kommun 2018a). tyder på att kommunen ser bilismen som ett hinder mot ett hållbart resande likt författarna till TRAST (SKL et al., 2015).

Tillgänglighet och rörlighet

Förtätning och funktionsblandning

Precis som TRAST (SKL et al., 2015b) menar också planen att transportsystemet och bebyggelsestrukturen påverkar varandra. För att uppnå en hållbar tillväxt har en stor vikt lagts på strategier som ska minska transporternas miljöpåverkan. Strategierna går främst ut på att skapa en tätare och mer funktionsblandad stad där fyra av strategierna behandlar vart ny bebyggelse ska lokaliseras. Strategierna förhåller sig till den befintliga strukturen som viktiga målpunkter för resor i staden vilket också ger tydliga riktlinjer för vart förtätning är önskvärt (Umeå kommun, 2018b). Att strategierna har en tydlig förankring i den befintliga strukturen är viktigt enligt författarna till TRAST liksom att det finns tydliga principer för förtätningen (SKL et al., 2015b). Planen tycks i stort följa råden i TRAST vilket inte heller är så märkligt med tanke på när

öka rörligheten tyder på en förståelse av rörlighet och tillgänglighet likt det som beskrivs av Levine, Grengs & Merlin (2019) och i Hållbart resande i praktiken (SKL & Trafikverket, 2010).

Att handel finns i närhet av bostaden och längs med de huvudgator där gående, cyklister, bilister och kollektivtrafiken passerar anses som viktigt i planen för att minska resandet. samtidigt menar kommunen att de halvexterna handelsområdena intill ringleden ska stärkas. Kommunen menar att möjligheten att omvandla ett halvexternt handelscentrum till en mer stadsmässig karaktär behöver utredas och verksamheterna inte får begränsas eftersom de bygger på effektivitet och tillgänglighet (Umeå kommun 2018a)..

Det blir svårt att inte se det som två motstridande intressen där kommunen undviker att ta en tydlig ställning för att inte hamna i onåd. Att en stadsmässig karaktär begränsar tillgängligheten måste ändå betraktas som att det är tillgängligheten med bil som avses. Att både stärka halvexterna handelsområden längs med ringleden men också förespråka mer funktionsblandning med handel nära bostaden kan ses som motsägelsefullt. I Fossilfrihet på väg (Miljödepartementet, 2013) menar författarna att konsekvenserna av köpcentrum längs med trafikleder var att mycket av den lokala handeln försvann. I Hållbart resande i

praktiken (SKL & Trafikverket, 2010) menar författarna att om rörlighet ökar minskar tillgängligheten. Att

handel längs med stora trafikleder förlitar sig på bilens rörlighet och ett stort geografiskt omfång tycks rimligt att anta. Vilka effekter det har på handel och tillgängligheten i resten av staden har kommunen till synes blundat för.

5.6 Sammanfattande analys för Umeås plandokument