Empiri - Fördjupad översiktsplan för Västerås tätort 2004

En fördjupad översiktsplan för Västerås tätort, ÖP 54 (Västerås stad, 2004), antogs av kommunfullmäktige hösten 2004. Livskvalitet och hållbarhet är ledorden för planens mål, där målsättningen är att skapa en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar stad. Planens fem planeringsstrategier är:

- Bygg staden inåt

- Blanda bostäder och verksamheter - Stärk grönskans och vattnets roll - En ny syn på trafiken

- Utveckla försörjningssystemen (Västerås stad, 2004, s. 12)

Västerås syn på hållbara persontransporter

Planen redovisar ett antal riktlinjer som ska ge vägledning i hur Västerås ska planeras i slutet av plandokumentet. Riktlinjerna indelas efter de fyra hållbarhetsaspekterna men kommunen tydliggör att många riktlinjer innefattar flera hållbarhetsaspekter. Under Ekologisk hållbarhet tar planen upp Minska

trafikens negativa miljöpåverkan som en riktlinje. Transporter är av grundläggande betydelse men är också

en stark faktor till stadens miljöproblem. Av det totala transportarbetet ska biltrafikens andel minska och cykel-, gång och kollektivtrafik ska prioriteras. Kommunen vill också minska transportbehovet.

Tillgänglighet och rörlighet

Strategin En ny syn på trafiken innebär först och främst en ny helhetssyn, där trafik och bebyggelseplaneringen inte ses som två separata områden utan planeras i samverkan med varandra. Helhetssynen innebär att stadsplanera snarare än att trafik- och bebyggelseplanera. Vad som betonas i strategin är att planera för en mänskligare trafikmiljö där människan står i fokus, med ledord som skönhet, tillgänglighet och trygghet.

Tillgänglighet tas upp som en viktig riktlinje i planen. Där tar de t.ex. upp att det ska vara god tillgänglighet för alla trafikslag, “[...] för såväl biltrafikanter som gående, cyklister och bussressenärer” (Västerås stad, 2004, s. 35). För att åstadkomma detta föreslås bland annat att öppna upp och dubbelrikta gatusystemet och åtgärder för att lösa bristande länkar inom respektive trafikslags vägnät. Tillgänglighet tas även upp under

Handel och service, där tillgänglighet för alla trafikslag ses som viktigt för att bibehålla handels- och

serviceverksamheterna i stadsdelarna. Detta syftar framförallt till att ge de som inte har tillgång till bil närhet till den service de behöver. I slutet av planhandlingen redovisas en ord- och begreppsförklaring där tillgänglighet definieras:

Den ”lätthet” med vilken olika slag av trafikanter kan nå stadens arbetsplatser, service, rekreation samt övriga utbud och aktiviteter. Den beror bland annat av fysisk utformning, tillgången till information, möjligheten att använda olika färdmedel, komfort, regularitet och tillförlitlighet samt restid. (Västerås stad, 2004, s. 66)

Även framkomlighet redovisas i ord- och begreppsförklaringen och definieras som den delen av tillgänglighet som beskriver tidsförbrukningen av förflyttningen.

Kommunen vill genom förtätning och funktionsblandning minska transportbehovet, vilket även ska ge bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Planen beskriver att den önskade utvecklingen av transportsystemet ska erbjuda bättre skönhet, tillgänglighet och trygghet och trafikmiljön ska ha en mänskligare karaktär.

Förtätning

Strategin Bygg staden inåt fokuserar konkret på förtätning och syftar till att, utifrån trafiksynpunkt, ge kortare avstånd och bra möjligheter att ta sig fram med gång-, cykel- och kollektivtrafik, men också med bil. Planen säger dock att staden också behöver byggas ut för att kunna tillgodose bostadsbehovet, men ser det snarare som en nödvändighet än som en önskan.

I kapitlet Markanvändning redogör planen för var ny bebyggelse föreslås. Planen delar upp markanvändningen i tre olika kategorier som var för sig ska stå för en tredjedel av den planerade bebyggelsen; förnyelseområden där befintliga områden ges ny användning, ny bebyggelse i form av tillskott till den redan byggda staden och nya bebyggelseområden utanför den nuvarande stadsbebyggelsen. Förnyelseområden innefattar centrala och stationsnära omvandlingsområden där den befintliga användningen bland annat är industriverksamhet. Ny bebyggelse i form av tillskott innefattar främst förtätning av ytor som är dåligt utnyttjade inom stadsbebyggelsen, exempelvis överflödiga gaturum och outnyttjade grönområden. Nya bebyggelseområden planeras i utkanterna av staden. Ett område som föreslås är Centrala Mälarstranden som är lokaliserat i anslutning till centralstationen och som ses som det viktigaste förnyelseområdet i staden. En karta för området redovisar hur området ska exploateras gällande verksamheter, bostäder och grönstråk. Attraktiva besöksmål och viktiga allmänna platser pekas också ut specifikt. Ett annat bostadsområde som föreslås är Gäddeholmsområdet vilket separeras från tätorten av Västerås flygplats och tillhörande skyddsavstånd. Det föreslås även andra områden som ligger utanför stadsbebyggelsen men som ändå ligger förhållandevis nära centrum. Det befintliga externa verksamhets- och handelsområdet i Erikslund föreslås fortsätta utvecklas då det har stora exponeringsmöjligheter mot E18. Man planerar även för ett nytt bostads- och/eller verksamhetsområde med bakgrund i områdets strategiska läge med nära kopplingar till viktiga trafikleder.

Förtätning ska bidra till verksamheternas överlevnad, men det får inte ske till bekostnad av försämrad tillgänglighet, där minskat antal parkeringsplatser tas upp som exempel.

Funktionsblandning

Strategin Blanda bostäder och verksamheter har ett fokus på funktionsblandning. Att funktionsblanda ska ge staden mer upplevelserikhet, trygghet och närhet till olika målpunkter.

Transportsystemet

I kapitlet Markanvändning redogör kommunen för utveckling av persontransporter i form av gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik. Gång- och cykelnätet redovisas som ett gemensamt trafikslag men betoningen i texten är främst på cykeln och cykelstrukturen. Viktigt för cykelnätet är att det på ett snabbt, gent och tryggt sätt går att ta sig till målpunkter i staden. Med målpunkter syftar planen till arbetsområden, centrum, fritidsanläggningar, strövområden och handelsområden. Det bör planeras för snabba och effektiva gång- och cykelstråk likväl som rekreationsstråk.

När det gäller busstrafiken framhävs två utvecklingar av busslinjenätet. För det första planeras ett nytt resecentrum vid centralstationen som, enligt kommunen, ska knyta samman busstrafiken med övriga trafikslag på ett bättre sätt. För det andra föreslås att bussnätet delas upp i två kategorier: stomlinjer och övriga stadslinjer. Stomlinjerna ska ha högre turtäthet, färre hållplatser och vara genare, detta för att göra dem tidseffektiva. Syftet är att utveckla attraktiva busslinjer för de som i nuläget arbetspendlar med bil.

Bilens roll

Planen har i kapitlet Markanvändning en rubrik kallad Förändringar i gatunätet, texten under rubriken behandlar dock uteslutande utvecklingen av gatunätet för biltrafik. Inledningsvis ges förslag på nya vägförbindelser, främst i anslutning till E18. Det föreslås även ombyggnad av trafikkorsningar till cirkulationsplatser och ombyggnad till tvåfiliga vägar. Det föreslås dock även för några vägar, som i dagsläget har två körfält, att omvandlas till stadsgator för att ge plats för förtätning i bra kollektivtrafiklägen. Kommunen redogör i detta avsnitt även för att motorfordonstrafiken bör ges hög prioritet på de trafikleder som förbinder stadsdelar med varandra och att gående och cyklister bör ges hög prioritet i lokalvägnätet. Planen har även ett kapitel som redogör för planens konsekvenser, där det finns en underrubrik som benämns

Rörelsemönster och tillgänglighet. Kommunen inleder med att beskriva nollalternativet, som till stora delar

problematiserar bilens framhävande roll i tidigare planering med exempel som att lokalisering av arbetsplatser fördelades jämnt över staden för att även ge en jämn fördelning på trafiken. Sedan beskrivs planförslaget, vilket kommunen menar presenterar en ny syn på trafiken, där tidigare nämna helhetssyn med sammanvägd bebyggelse- och trafikplanering tas upp. Kommunen uttrycker att den rådande trafikstrukturen är bra bortsett från några små justeringar, och att planförslaget därmed inte innefattar några större förändringar i transportnätet. Planen föreslår inte några nya externa handelsområden men däremot ska befintliga områden utvecklas. Slutligen redogör kommunen för planförslagets konsekvenser. Här tar kommunen upp att de planerade förändringarna för trafik och rörelsemönster inte i sig själva kommer uppnå varken de lokala eller nationella miljömålen om bilens mindre plats i trafikarbetet. Däremot fastställs riktningen att de olika trafikslagen jämställs med varandra. Angående de tre externa handelsområdena som finns i Västerås säger planen att majoriteten av kommunens inköpsresor går till dessa tre områden, och där bilen används till hög grad. Genom att områdena är geografiskt spridda ges möjlighet till kortare resor då invånarna kan välja det område som ligger närmast. De tar däremot upp att områdena trots det är relativt otillgängliga för invånare som inte har tillgång till bil. Planen föreslår att man i anknytning till handelsområdena förtätar eller utvecklar stadsdelscentrum för att tillgodose service till alla invånare.