I visionen för temat Kommunikationer skriver kommunen att: “Ett minskat bilberoende skapas i Umeå med
attraktivare kollektivtrafik och bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik” (Umeå kommun 1998:91)
Under samma tema skriver kommunen att de är ett mål att minska trafikens utsläpp av luftföroreningar och kommunen menar att planeringen ska inrikta sig på att minska bilberoendet (Umeå kommun, 1998) I temat Bostadsbyggande uttrycker kommunen att de vill minska miljöbelastningen genom att minska behovet av transporter och få fler att gå cykla och åka buss. Transporter tas också upp i temat Energi där det poängteras att bensin är det främsta drivmedlet idag men att biobränslen kommer till en del att ersätta den. Även att allt effektivare motorer kan minska bränsleförbrukningen och utsläppen tas upp i planen Samtidigt uttrycker översiktsplanen att behovet av bränsle kan minska om fler går och cyklar (Umeå kommun, 1998).
Bilens roll
Kommunen skriver att studier visat att det krävs radikala åtgärder för att påverka bilisters val av färdmedel och att det samtidigt krävs hårda restriktioner mot biltrafiken om den ska minska. I temat Kommunikationer
bostadsgatorna ska trafiken ske på gående och cyklisters villkor medans på uppsamlingsgatorna är bilens framkomlighet högre prioriterad och samspelet med andra trafikslag ska underlättas med trafiksäkerhetshöjande åtgärder enligt översiktsplanen. För att inte skapa trafikproblem ska trafikalstrande verksamheter lokaliseras till huvudnätet (Umeå kommun, 1998).
I temat Stadskärnan roll uttrycker översiktsplanen att trafiken behöver hanteras för att stärka stadskärnans konkurrenskraft. Bland annat nämns att tillgängligheten och möjligheten att parkera måste förbättras med prioritet för kunder och besökare (Umeå kommun, 1998).
Tillgänglighet och rörlighet
Förtätning
I visionen för temat Bostadsbyggande uttrycker översiktsplanen att möjligheten att gå, cykla eller åka buss till arbete och fritid ska vara vägledande för lokaliseringen av nya bostadsområden för att minska transportbehovet. Därför ska bostäder byggas tätare inne i staden nära kollektivtrafiken och glesare längre ut. Översiktsplanen utgår från att bostadsbyggande bör ligga på 500 - 600 lägenheter för att tillgodose behovet av bostäder. I nulägesbeskrivning uttrycker kommunen att det är väsentligt att nybyggnation av bostäder sker utifrån konsumenternas preferenser (Umeå kommun, 1998).
Kommunen skriver att bostadsbyggandet bör fördelas jämnt mellan nya exploateringsområden och kompletteringsbyggande i den befintliga stadsbygden. Nyexploateringen ska i första hand riktas till de redan påbörjade bostadsområdena Tomtebo och Västra Umedalen (västra respektive östra utkanten av tätorten) där varierande hustyper och upplåtelseformer förespråkas och sammanlagt 3000 bostäder föreslås byggas i dessa två områden. Viktigt för nya exploateringsområden anses vara att skola och barnomsorg är väl utbyggt i området. Samtidigt föreslår kommunen att kompletteringsbyggande ska stå för en allt större del av byggandet av bostäder i framtiden eftersom studier visat att det kan minska transportarbetet samt att det finns plats för åtminstone 3500 lägenheter inom centralorten. Däremot föreslår planen att 2000 bostäder sker i kompletteringsbyggande fram till år 2009. (Umeå kommun, 1998)
Funktionsblandning
I den övergripande visionen för översiktsplanen uttrycker kommunen att en integrering av bostäder, arbetsplatser, service och rekreationsområden ska minska miljöbelastningen genom ett minskat transportbehov. I konsekvenserna för temat Bostadsbyggande avslutar kommunen med att återigen poängtera att inriktningen på byggandet av bostäder syftar till att minska trafikarbetet genom att skapa boenden som ligger nära service och arbetsplatser. Detta menar översiktsplanen är viktigt i strävan mot ett hållbart samhälle (Umeå kommun, 1998).
I visionen för temat Handel och service (Umeå kommun, 1998:59) uttrycker översiktsplanen att ett mål för handels- och servicestrukturen är att säkra dagligvaruhandeln i kommunens olika delar genom att samla serviceutbudet för att skapa ett större kundunderlag vilket också ska minska behovet av resor. Kommunen skriver att det nationellt pågår en strukturomvandling inom handel och service. Enheterna för service och handel blir färre och samlokaliseras allt mer till trafikorienterade lägen. De mindre lokala butikerna får allt svårare att överleva i och med konkurrens från lågprisbutiker och stormarknader. Kommunen skriver att servicestrukturen i kommunen behöver ses över utifrån den nya situationen. Nya stadsdels- och kommunövergripande handels- och servicecentrum nämns som en möjlig lösning. Den nya situationen måste också tas hänsyn till i planeringen av nya bostadsområden menar kommunen. I det pågående
bostadsexploateringsprojektet Tomtebo konstateras det att det i nästan helt saknas service i området (Umeå kommun, 1998)
För stadskärnan lyfts blandningen av funktioner fram som en kvalitet som bör bevaras. Utflyttning av handel från stadskärnan till externa lägen beskrivs som oönskat och att det bör motverkas bland annat genom att skapa tillväxtutrymme i stadskärnan (Umeå kommun, 1998).
Transportsystemet
Under temat Kommunikationer skriver kommunen i visionen: “Ett minskat bilberoende skapas i Umeå med
attraktivare kollektivtrafik och bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik” (Umeå kommun 1998:91).
För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv uttrycker kommunen att restiden mellan bil och buss bör utjämnas för de centruminriktade resorna. Framkomligheten för busstrafiken måste då underlättas genom utbyggnad och förändring av gatunätet. Samt ska 80% av umeborna i tätorten bo inom 450 meter från en hållplats med hög turtäthet. Åtgärder för kollektivtrafiken beskrivs vara en fortsatt satsning på renare bussar och ytterligare satsningar på stomlinjenätet med fokus på turtäthet och direktlinjer till viktiga målpunkter i staden. För att kollektivtrafiken ska bli ett bra alternativ till andra trafikslag behöver dess framkomlighet prioriteras högt enligt planen. (Umeå kommun, 1998)
För att skapa bättre förutsättningar för cyklister och gående menar kommunen att de bör skiljas från biltrafiken för att öka säkerheten. Gång- och cykelnätet beskrivs som högt prioriterat i jämförelse med andra städer landet men att det fortfarande finns sträckor/platser som behöver kompletteras och planskiljas. Kommunen konstaterar att gång- och cykeltrafiken bör ges hög prioritet i trafiksystemet och att varje stadsdel ska ha minst ett gång-och cykelstråk som förbinder med centrum och universitet- och sjukhusområdet (Umeå kommun, 1998).
5.3 Analys - Översiktsplan Umeå 1998
Umeås syn på hållbara persontransporter
I Umeås översiktsplan från 1998 används inte begreppet hållbara persontransporter men bland annat luftföroreningar från trafiken problematiseras och att minska trafikens utsläpp uttrycks som ett mål i planen. Kommunen skriver inte explicit i planen att de vill minska biltrafiken men däremot skriver de att en ökad biltrafik förväntas och att konsekvenserna är oacceptabla. Planen uttrycker också att bilberoendet behöver minska och gång-, cykel- och kollektivtrafik ska främjas. Även ett minskat transportbehov genom att styra lokaliseringen av nya bostäder tas upp i planen (Umeå kommun, 1998).
att biltrafiken behöver minska utan snarare problematiseras en ökning och dess konsekvenser. Det blir därför svårt att få en tydlig bild av vad översiktsplanen anser är hållbara persontransporter. Det går dock att konstatera att planen ser gång-, cykel- och kollektivtrafik som miljövänliga transportmedel.
Bilens roll
I översiktsplanen uttrycker kommunen att de vill minska bilberoendet och konsekvenserna av en fortsatt ökning av biltrafiken anses oacceptabelt. Kommunen skriver också att det krävs radikala åtgärder som för att påverka bilisters val av färdsätt och hårda restriktioner för att minska biltrafiken (Umeå kommun, 1998) vilket också författarna till TRAST menar (Boverket, SKL och Trafikverket, 2015b).
Trots detta ger planen inga förslag på restriktioner mot bilen. Däremot uttrycker planen att det huvudsakliga problemet med biltrafiken är genomfartstrafik i bostadsområden. För att motverka genomfartstrafiken i bostadsområden vill översiktsplanen utveckla huvudnätet för biltrafik. På huvudnätet ska bilens framkomlighet prioriteras och ska av bilisterna upplevas som snabbt och bekvämt för locka trafiken ut ur bostadsområdet och in i huvudnätet enligt planen (Umeå kommun, 1998)
Utifrån detta framstår det som att problem som förknippas med bilen ska ledas bort från bostäderna snarare än att bilens roll i staden ifrågasätts. Även om en ökad biltrafik problematiseras i översiktsplanen utifrån luftförorening och buller framstår det som att bilen har en fortsatt betydande roll i stadens persontransporter. I Hållbart resande i praktiken (SKL & Trafikverket, 2010) menar författarna att bilismen är det främsta hindret mot hållbara persontransporter och måste motverkas aktivt.
Översiktsplanen tar dock upp att bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik ska minska bilberoendet (Umeå kommun, 1998) vilket TRAST menar är en viktig uppgift i planeringen för hållbara persontransporter (Boverket et al., 2015b).
Det är svårt att avgöra exakt vad översiktsplanen avser med trafikalstrande verksamheter eftersom ingen tydlig definition anges. Däremot att översiktsplanen uttrycker att trafikalstrande verksamheter ska lokaliseras till huvudnätet tyder på att planen förutsätter att bilen används vilket enligt Levine, Grengs & Merlin (2019) skapar ett härlett behov. Det blir på så sätt en självuppfyllande planering.
Tillgänglighet och rörlighet
Möjligheten att gå, cykla eller åka buss ska enligt planen vara vägledande för lokaliseringen av nya bostadsområden (Umeå kommun, 1998) vilket även TRAST (Boverket et al., 2015b) menar är viktigt, men påpekar också att det är betydligt fler faktorer som påverkar människors val av färdsätt.
Att det finns en hållplats och en gång- och cykelväg framstår i planen som tillräckligt för att det ska anses som lämpligt för bostadsbyggande. Översiktsplanen beskriver inte relationen till viktiga målpunkter i staden eller vad som kan nås med olika färdsätt inom en given tidsram (Umeå kommun, 1998) Levine, Grengs & Merlin (2019) menar att tillgänglighet handlar om vilka målpunkter du kan nå inom en given tidsram snarare än vilka färdsätt du har tillgängliga. Planeringen riskerar annars att fortsätta utgå från bilens rörlighet enligt Levine, Grengs & Merlin (2019).