Ekologiskt fotavtryck

7.6.1 Bakgrund och beskrivning

Den analytiska metoden ekologiskt fotavtryck har utvecklats av bland andra Mathis Wackernagel och William E. Rees. Ursprungligen kallade de båda forskarna metoden för ”appropriate car- rying capacity” men för att göra den mer lättill- gänglig lanserade de 1996 det utvecklade begrep- pet ekologiskt fotavtryck i boken Our Ecological

Footprint: Reducing Human Impact on the Earth.

Sedan dess är begreppet ekologiskt fotavtryck väl förankrat i litteratur och tankegångar inom ra- men för till exempel hållbar utveckling, ekolo- giskt hållbar utveckling och miljöekonomi.198

191. Villner, M. m.fl. (2009). 192. Chapagain, A. & Orr, S. (2008a). 193. WWF (2008b). (Webb.)

194. Chapagain, A. & Orr, S. (2008a). 195. Chapagain, A.K. m.fl. (2006).

196. Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2007). 197. Aldaya, M.M. & Hoekstra, A.Y. (2009). 198. SOU 2009:83. Bilagedel.

Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta människan tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen av varor och tjänster. Det ekologiska fotavtrycket motsvarar alltså den biologiskt produktiva jord- yta som behövs för att de varor och tjänster vi konsumerar ska kunna produceras, distribueras och eventuellt deponeras samt för att absorbera det avfall i form av koldioxid som bildas.199 _{I fot-} avtrycksberäkningen relateras vår konsumtion till delkomponenterna åker, betesmark, skog, be- byggd yta, fiskevatten och yta för koldioxidab- sorption.200 _{För att kunna jämföra olika länders} ekologiska fotavtryck anger man ytan i global- hektar/person.

7.6.2 Metod

Den vanligaste typen av ekologiskt fotavtryck är den där ett lands hela konsumtion ingår – det vill säga den areal som används för landets konsum- tion. Fotavtrycket från konsumtionen (i global- hektar) innefattar fotavtrycket från alla varor och tjänster som produceras inom ett land plus fotav- trycket från importerade varor och tjänster minus fotavtrycket från exporterade varor och tjänster.

En globalhektar definieras som en hektar av biologiskt produktiv yta med en genomsnittlig global produktivitet under ett visst år. År 2002 hade biosfären 11,4 miljarder hektar biologiskt produktiv yta, varav 2 miljarder hektar hav och 9,4 miljarder hektar mark. En (1) globalhektar är 1 hektar som representerar den genomsnittliga produktionsförmågan hos en av dessa 11,4 mil- jarder hektar.

Inom en viss marktyp varierar förmågan hos ett område att producera varor och tjänster be- roende på faktorer som till exempel klimat och topografi. Avkastningsfaktorer tar hänsyn till skillnader mellan länders olika produktivitet för en viss marktyp. Varje land och varje år har av- kastningsfaktorer för åkermark, betesmark, skog och fiske.

För att kunna jämföra ekologiskt fotavtryck mellan olika länder används ekvivalensfaktorer, som omvandlar ett lands hektar av en viss mark- typ till globalhektar. Ekvivalensfaktorerna är lika för alla länder men varierar från år till år på grund av förändringar i produktiviteten i ekosys- tem eller marktyper. Variationerna kan bero på miljöfaktorer, till exempel väderförhållanden.201

Genom att jämföra ekologiskt fotavtryck och biokapacitet får man en balansräkning för natur- resurser. Om skillnaden mellan biokapacitet och ekologiskt fotavtryck är negativ kallas det för ”ekologiskt underskott”, och ”ekologisk reserv” om den är positiv.

När den internationella tankesmedjan Global Footprint Network (GFN) beräknar ekologiskt fotavtryck/biokapacitet använder den sig av data från nationella och internationella statistik- och forskningsorgan, till exempel FN och länders sta- tistikbyråer inom områden som jordbruk, skogs- bruk och energi. Vid beräkningar av konsumtion och slutlig användning tar man hänsyn till in- hemsk produktion och handel. När data saknas tas uppgifter bland annat från olika akademiska och privata källor.202

199. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-27). 200. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-12-04). 201. Villner, M. m.fl. (2009).

Det fotavtryck för Sverige som publiceras bland GFN:s nationalräkenskaper (national accounts) och i WWF:s Living Planet Report

2008 baseras på internationella data från FN:s

livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, internationella energisamarbetet IEA, FN:s sta- tistikavdelning, UNSD, och FN:s klimatpanel, IPCC.203,204

Det finns standarder som anger ramarna för alla projekt som vill använda begreppet ekolo- giskt fotavtryck i enlighet med överenskommel- serna inom Global Footprint Network. Senaste standarden är från 2009.205

Ekologiskt fotavtryck är ett sammansatt mått som består av flera olika delar. Om till exempel Statistiska centralbyrån, SCB, skulle ta fram ett

mått som liknar ekologiskt fotavtryck skulle ut- gångspunkten vara att dela upp måttet i flera de- lar. Utsläppen av koldioxid som hör samman med svensk konsumtion skulle till exempel beräknas med hjälp av miljöräkenskaperna. Markanvänd- ningen som hör samman med svensk konsumtion skulle också behöva beräknas separat, vilket krä- ver metodutveckling eftersom något sådant inte görs i dag. Troligen skulle måttet bli intressantare om det också kunde skilja mellan olika typer av markanvändning. Det är dock inte sannolikt att SCB skulle sätta samman delarna och jämföra med jordens eller Sveriges beräknade biokapaci- tet, som i fallet med ekologiskt fotavtryck. I stäl- let skulle statistikanvändarna själva behöva göra sådana jämförelser.206 mängd som förbrukas (ton/år) / x = x x = genomsnittlig global avkastning (ton/ha/år) ekvivalensfaktor

(gha/ha) yta som behövs (gha)

tillgänglig mark

(ha) avkastningsfaktorlandsspecifik ekvivalensfaktor(gha/ha) biokapacitet(gha)

biokapacitet ekologiskt fotavtryck

figur 19. Beräkningsformler för ekologiskt fotavtryck och biokapacitet

källa: von stokar, t. m.fl.

Begreppet biokapacitet – biologisk produktionsförmåga – avser ekosystemens förmåga att producera för människan användbart biologiskt material och att absorbera mänskliga utsläpp av koldioxid. Biokapaciteten för ett visst område visar den genomsnittliga biologiska produktionsförmågan

från denna yta under det aktuella statistikåret. Biokapaci- teten beror inte bara på naturliga faktorer utan även på de rådande markanvändningsmetoderna, till exempel jordbruk och skogsbruk.

203. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-27). 204. WWF (2008c). (Webb.)

205. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-04). 206. Villner, M. m.fl. (2009).

7.6.3 fördelar och svagheter

Några av fördelarna med ekologiskt fotavtryck: • Metoden tar in flera aspekter av resursutnytt-

jande.

• Metoden är känd och väl spridd i världen inom både stat och näringsliv samt används som ut- gångspunkt för många internationella forska- res arbete.

• Resultat för Sverige, liksom för många andra länder i världen, finns färdiga och kan jämföras. • Metoden kan användas för områden som är

olika stora till ytan.

• Data- och tidsserier finns tillgängliga.

• Metoden passar för kontinuerlig uppföljning (till exempel vart femte år).

Några av svagheterna hos ekologiskt fotavtryck: • Användningen av andra datakällor och modifi-

kationer i val av ingående variabler och av vikt- ningssystemet kan ändra budskapet påtagligt. • Tillgänglig statistik innehåller dataluckor som

kräver någon form av metod för imputation för att beräkna dem. Ofta används olika typer av datakällor med olika datakvalitet för att fylla dataluckorna.

• För att få full tillgång till ingående variabler, viktningsfaktorer, imputationstekniker et cete- ra behöver man teckna en avgiftsbelagd licens. • Ekologiskt fotavtryck innehåller en stor mängd

variabler som viktningsfaktorer appliceras på. Beräkningen av dessa faktorer är inte tillräck- ligt utförligt dokumenterad för att oberoende granskningar ska kunna göras.

• Ekologiskt fotavtryck innehåller en uppskatt- ning av hur stor skogsareal som skulle behövas för att absorbera koldioxidutsläpp. Detta be- räkningsantagande gör att man kan få fram ett enhetligt mått ur en flerdimensionell samling parametrar för miljöpåverkan.207, 208 _Inslag av uppskattade värden kan uppfattas som en nackdel.

• Metoden kan inte användas för att beskriva konsumtion av resurser, inte heller avyttring av avfall som naturen inte kan absorbera, till exempel mineraler, tungmetaller, radioaktivt avfall och långlivade organiska ämnen.209 7.6.4 användbarhet

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan berörs tydligast av ekologiskt fotavtryck, men ge- nerellt sett tangeras flertalet miljömål.

Det inledande intrycket är att ekologiskt fot- avtryck tills vidare kan vara svårt att använda inom miljömålssystemet för att mäta och följa den svenska konsumtionens globala effekter. Där- emot skulle metoden kunna användas inom mil- jömålssystemet som exempel på metod som på ett övergripande sätt förklarar att det finns en gräns för hur stor användningen av naturresurser kan vara, och att det finns stora skillnader i hur stora resurser som används på olika platser i världen.

I bedömningen har särskilt vägts in att ekolo- giskt fotavtryck är en mycket komplex metod. Statistikunderlaget med de koefficienter som in- går är stort och varierar i omfattning, utformning och transparens.210

207. Villner, M. m.fl. (2009). 208. Palm, V. (e-brev 2010-03-25). 209. SOU 2009:83. Bilagedel. 210. Villner, M. m.fl. (2009).

7.6.5 Utvecklingsarbete kring ekologiskt fotavtryck

Metoden är väl spridd i världen inom både stat och näringsliv, och används som utgångspunkt för många internationella forskares arbete. Exempel:

• Wales använder ekologiskt fotavtryck som hu- vudindikator för hållbarhet.

• Schweiz använder ekologiskt fotavtryck i sin plan för hållbar utveckling.

• Japan använder ekologiskt fotavtryck som mått i sin miljöplan.

• Ekologiskt fotavtryck har beräknats för ett stort antal länder.

• FN publicerar data som härrör från ekologiskt fotavtryck.211,212

reAp – beräkningsMetod för ekologiskt fotAvtryck

I juni 2009 startade ett treårigt projekt kallat One

Planet Economy Network: Europe, som handlar

om att bygga ett program för resurs- och energi- analys, Reap (Resources and Energy Analysis

Programme), för hela EU. Reap är en mjukvara

med två basfunktioner som kan beräkna fotav- tryck såväl på kommun- och länsnivå som på na- tionell nivå. Den ena funktionen, Reap baseline, kan användas för att beräkna miljöbelastningen av befolkningens konsumtion av varor och tjäns- ter, uttryckt i ett urval av konsumtionsbaserade indikatorer, bland annat koldioxidfotavtryck och

ekologiskt fotavtryck. I Reap baseline används input-output-analys som metod.213 _{Den andra} funktionen, Reap scenario manager, besvarar frågan ”Vad händer om …?”. Den används för att bedöma hur olika politiska beslut och föränd- ringar i konsumenternas agerande kan påverka den globala miljöbelastningen från befolkning- ens fotavtryck. Projektet koordineras av WWF i Storbritannien och involverar flera europeiska forskningsinstitut.214,215 _{Inom Reap-projektet pla-} nerar Stockholm Environment Institute, SEI, och WWF i Sverige att beräkna det ekologiska fot- avtrycket och koldioxidfotavtrycket för Sveriges alla kommuner. Det svenska arbetet beräknas av- slutas under 2010.216

eu och eeA relAterAr fotAvtryck till hållbArhetsindikAtorer

På uppdrag av EU-kommissionen arbetar Europe- iska miljöbyrån, EEA, med att analysera de eko- logiska fotavtryckens relation till olika hållbar- hetsindikatorer. En färdplan (roadmap) ska tas fram som utgångspunkt för en grupp indikatorer. Färdplanen ska vara en kortfattad indikatorbase- rad bedömning som ska kunna stödja fyra proces- ser, bland annat EU-kommissionens arbete med en resursstrategi och med att ta fram en utvecklad indikator med utgångspunkt i Europas bruttona- tionalprodukt. EEA lyfter även fram FN:s Human development index (HDI) och Human well-being index som viktiga metoder för att mäta framsteg inom mänsklig välfärd, som livslängd och hälsa.

211. Ewing B. m.fl. (2008). (Webb.) 212. SOU 2009:83. Bilagedel. 213. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-03). 214. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-12-18). 215. Paul, A. (2008). (Webb.) 216. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-10-27).