Kemikaliepåverkan av svensk konsumtion

På grund av brist på kunskap är det svårt att ge ett mått på den totala kemikaliepåverkan från svensk konsumtion. När det gäller produktion av textilier och läkemedel finns dock en del kunskap och data som i denna rapport har använts för att illustrera och exemplifiera kemikaliepåverkan av svensk konsumtion inom dessa områden.

keMikAlieAnvändning vid produktion Av kläder

Beräkningar har gjorts av hur mycket kemikalier som går åt när några vanliga typer av klädesplagg framställs, transporteras och används.139 _Kemi- kalier som utnyttjas som energikälla har inte räk- nats med. Studien visar att användningen av ke- mikalier är betydande och indikerar att det går åt 1,5–6,9 kg kemikalier per kilo plagg. Mest kemi- kalier används i tillverkningsledet.

Den specifika kemikalieanvändningen varierar från fall till fall. Att viskoströjan innehåller mer kemikalier beror på att viskos är ett material som

40

20 60 80 kg/person

figur 16. Sveriges import av elektronik och elektriska produkter 1995–2008

1997 1998 1999 1996

1995 2000 2001 2002 20032004 2005 20062007 2008 Not. För definition av vad som ingår i elektronik och elektriska produkter, se bilaga 1.

källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor

På bara tretton år har importen av elektronik och elektriska produkter fördubblats.

tabell 4. Kemikalieåtgång beräknat per kilo plagg

Plagg Mängd kemikalier, kg/kg plaggi genomsnitt i bästa fall i sämsta fall

T-tröja i bomull 3,0 2,0 4,2 Jeans 2,4 1,5 3,6 Arbetsbyxor 1,9 1,6 2,5 Viskoströja 5,5 3,6 6,9 Fleecetröja 2,8 2,4 3,2 källa: olsson, e. m.f l.

Kemikalieåtgången varierade mellan cirka 1,5 kg och 6,9 kg kemikalier per kilo plagg.

delvis har tillverkats på kemisk väg. För att till- verka viskos går det åt stora mängder cellulosa, natronlut och svavelsyra. Även fleecetröjan är till- verkad på kemisk väg, med mineralolja som rå- vara. De andra plaggen är tillverkade i bomull, vilket innebär att råvaran inte har tagits med i be- räkningen.

tabell 5. Beräknad kemikalieanvändning under livscykeln för 1 kg T-tröja i bästa och sämsta fallet

Mängd kemikalier, kg Process i bästa fall i sämsta fall

Odling av bomull 0 0,62 Tillverkning 1,72 3,02 –

Not. Siffrorna är ungefärliga och angivna i kilo med tio grams noggrannhet. Den del av tillverkningsprocessen för en T-tröja där mest kemikalier används är färgningen.

Mängden kemikalier ska inte ses som ett mått på farlighet. Beräkningarna illustrerar att kemikalie- användningen är betydande, och att valet av kemikalier är avgörande för påverkan och effek- ter på miljö och människors hälsa i det land där plaggen tillverkas och används.

utsläpp Av läkeMedel vid produktion i indien

En stor del av världens produktion av aktiva läkemedelssubstanser sker i Indien och Kina. Ämnen som är bakteriedödande, hormonpåver- kande, smärtlindrande och på andra sätt biolo- giskt aktiva släpps ut i avloppsvatten och kan påverka människor och miljö i omgivningen. Ge- nom utsläppen av antibiotika finns det risk för att utvecklingen av resistenta bakterier drivs på. Det- ta kan få globala konsekvenser för hälsan.

Sommaren 2007 publicerades en studie av lä- kemedelshalter i renat avloppsvatten från ett re- ningsverk i Patancheru, utanför Hyderabad i In- dien.140 _{De läkemedelssubstanser som produceras} i området går i huvudsak på export till bland an- dra Europa och USA. Reningsverket (Patancheru Enviro Tech Limited, PETL) som studerades tar emot processvatten från cirka 90 närbelägna lä- kemedelsproducenter. Halterna av en lång rad läkemedel i det renade vattnet var mycket högre än vad som rapporterats i kommunalt avlopps- vatten någonstans tidigare. Antibiotikaprepa- ratet ciprofloxacin uppmättes i högst koncentra- tion (cirka 30 mg/l). Det är uppemot en miljon gånger högre halter än vad som uppmäts i vatten från svenska reningsverk. Den mängd ciprofloxa- cin som beräknades släppas ut från PETL under ett dygn var 45 kg. Detta kan jämföras med Sveri- ges hela konsumtion om i snitt 9 kg ciprofloxacin per dygn. Avloppsvattnet var mycket toxiskt för en lång rad organismer i laboratorieförsök.141,142,143

I en annan studie visades att 74 av 242 under- sökta produkter på den svenska marknaden inne- höll aktiva ämnen från fabriker som skickar sitt avloppsvatten till det aktuella reningsverket.144

140. Larsson, D.G.J. m.fl. (2007). 141. Larsson, D.G.J. m.fl. (2007). 142. Carlsson, G. m.fl. (2009). 143. Gunnarsson, L. m.fl. (2009). 144. Larsson, D.G.J. & Fick, J. (2009).

En uppföljande studie med prover tagna cirka 1,5 år senare visade åter att flera läkemedel, som till exempel ciprofloxacin och cetirizin, fanns i mycket höga nivåer i det renade avloppsvattnet (14 mg/l respektive 2,1 mg/l).145 _{Mycket höga} halter av läkemedel påvisades nedströms renings- verket, men också i två närbelägna, mindre sjöar som inte ligger nedströms PETL. En möjlig källa till detta är de fler än 40 illegala dumpningsplat- ser för industriellt avfall som lokala myndigheter tidigare rapporterat om.

Det visade sig också att brunnsvattnet i sex närbelägna byar var kontaminerat med flera oli- ka läkemedel. Läkemedlen har således spridits till grundvattnet i regionen. Detta kan medföra risk för att resistens utvecklas.

det fiNNs ett aNtal metoder och informations- system som används för att beräkna eller beskriva den påverkan som ett lands konsumtion ger upp- hov till i andra länder. I detta kapitel behandlas ett urval av dessa metoder. I första hand beskrivs de metoder som använts för att beräkna miljö- påverkan inom de fem områdena i rapportens kapitel 6, men även några andra relevanta meto- der presenteras översiktligt.

I kapitlet ges även några inledande intryck av metodernas användbarhet inom miljömålssys- temet. För att slutgiltigt bedöma olika metoders relevans är det nödvändigt att känna till vad som ska mätas och följas upp. För närvarande är detta emellertid inte formulerat. Gemensamt för fler- talet metoder är att resultaten är tämligen grova och att metod- och datautveckling pågår. Detta gör att bedömningarna av hur användbara de är kan komma att förändras.

Bedömningen är att samtliga beskrivna meto- ders resultat går att kommunicera med en bred publik. Detta är viktigt eftersom frågan om den globala miljöpåverkan av ett enskilt lands kon- sumtion är abstrakt och ibland svår att förklara på ett enkelt sätt. Samtliga metoder bedöms också ha potential att bidra till förståelsen för att det finns gränser för vad naturen tål och för att kon- sumtionen påverkar den globala miljön.

Se bilaga 2 för information om hur bedömning- arna har tagits fram.

7.1 Input-output-analys