miljöpåverkan inom fem områden
6.3 Luft – konsumtionen och utsläppen av svavel-
och kväveoxider
35Utsläppen till luft av till exempel svavel- och kvä- veoxider påverkar miljön genom försurning och övergödning men orsakar också hälsoeffekter. Under senare år har även partikelutsläppens häl- soeffekter uppmärksammats alltmer. Effekterna av utsläppen beror bland annat på den lokala luftsituationen och ekosystemens känslighet samt på tidigare belastning. Det är därför svårt att be- döma vilka miljöeffekter som svensk konsumtion orsakar utomlands.
6.3.1 Utsläppen uppskattas med hjälp av input-output-analys
Storleken på utsläppen av svavel- och kväveoxi- der orsakade av svensk konsumtion har uppskat- tats med hjälp av SCB:s miljöräkenskaper och in- put-output-analys. Utsläppen redovisas för 2003,
som är det senaste året som uppdaterade data för input-output-analysen finns tillgängliga för. Eftersom utsläppen av svavel- och kväveoxider i Europa har minskat relativt kraftigt sedan dess innebär det att de med största sannolikhet är överskattade jämfört med om uppgifterna i input- output-tabellerna hade varit bättre uppdaterade.
6.3.2 Utsläppen av svavel- och kväveoxider har minskat
Arbetet med olika styrmedel och internationella överenskommelser för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider har varit framgångsrikt. I Europa har utsläppen av svaveldioxid minskat med 69 procent från 1990 till 2007 och utsläp- pen av kväveoxider med 31 procent från 1990 till 2005.36 Detta har lett till att nedfallet över Sve- rige har minskat med 59 procent för svavel och med 23 procent för kväve mellan 1989–1991 och 2006–2008.37
Arbetet med att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider till luft har främst varit riktat mot utsläpp från källor på land. Det har varit svå- rare att träffa de internationella överenskommel- ser som krävs för att minska utsläppen från sjö- farten. Sverige har dock sedan slutet av 1990-talet använt ekonomiska styrmedel (till exempel mil- jödifferentierade farleds- och hamnavgifter) som bidragit till att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider från sjöfarten. För ett par år sedan träffades också en internationell överenskom- melse inom FN:s internationella sjöfartsorganisa- tion, IMO, om att påtagligt begränsa sjöfartens utsläpp av svavel, speciellt i norra Europas far- vatten. Beslut har fattats om att ytterligare sänka utsläppen.38
figur 5. Växthusgaser från privat konsumtion
äta 25 % bo 30 % resa 30 % övrigt 15 % källa: naturvårdsverket
Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen kan delas upp på aktiviteterna äta, bo, resa och övrigt, där inköp av kläder och skor står för den största delen.
35. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 6.3 hämtade från underlag framtaget av SCB. Referens: Wadeskog, A. (2009). 36. European Environment Agency, APE002 – EEA-32. (Webb.)
37 Naturvårdsverket (2010c).
6.3.3 svaveldioxid
Utsläppen av svaveldioxid i Sverige kommer från bland annat energisektorn och olika industripro- cesser. De totala utsläppen minskade kraftigt un- der 1990-talet.39
I de beräkningar som SCB har gjort för detta avsnitt uppskattas utsläppen i Sverige exklusive de internationella transporterna i huvudsak bero på produktionen av exportprodukter. Dessa ut- släpp kan räknas av i ett svenskt konsumtions- perspektiv. I figur 7 visas storleksordningarna på utsläppen 2003 i Sverige för att producera ex- portprodukter, i Sverige för inhemsk konsumtion respektive utsläppen utomlands för att producera produkter som Sverige importerar. Uppgifterna redovisas dessutom inklusive respektive exklusive
den internationella sjöfarten, eftersom den är en sådan dominerande källa.
Produktionen av det som importeras till Sve- rige för svensk konsumtion sker i många fall i län- der med energisystem som inte alltid är lika rena som det svenska. Detta kan vara en av orsakerna till att importen till Sverige (exklusive de interna- tionella transporterna) leder till större utsläpp av svaveldioxid än exporten från Sverige. De land- baserade utsläppen är alltså större i ett konsum- tionsperspektiv. De länder där utsläppen för vår import är som störst är Polen, Kina och Ryssland. I konsumtionsperspektivet ingår även sjötrans- porterna till Sverige. När de läggs till ökar siffran för utsläppen kraftigt på grund av svavlet i far- tygsbränslet. Som ett resultat av de hårdare krav
60 40 20 100 120 80 tusen ton
figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i Sverige 1990–2008
1994 2002 1990 1992 1996 1998 2000 2004 2006 2008 transport avfall industriprocesser energi totalt källa: naturvårdsverket
Utsläppen av svaveldioxid låg redan flera år före målåret 2010 under det uppsatta delmålet på 50 000 ton inom miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.
figur 7. Utsläpp av svaveldioxid 2003 i tusentals ton
import 80 import 46 export 97 export 28 28 16 utsläpp i Sverige 125 utsläpp i Sverige 44
exklusive internationella transporter
inklusive internationella transporter
svensk konsumtion 108 svensk konsumtion 62 utsläpp utomlands 46 utsläpp utomlands 80
källa: statistiska centralbyrån
Figuren visar utsläpp i andra länder för svensk konsumtion och utsläpp i Sverige för inhemsk konsumtion samt för export. Den nedre liggande stapeln inkluderar även utsläpp från den internationella sjöfarten, vilket kraftigt ökar siffran för utsläppen.
som antogs av IMO 2008 väntas dock utsläppen av svaveldioxid från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön minska påtagligt efter 2015.
6.3.4 Kväveoxider
Utsläppen av kväveoxider kommer främst från förbränning i transport- och energisektorn. Ut- släppen av kväveoxider i Sverige minskar inte lika snabbt som svavelutsläppen.40
Figur 9 visar att utsläppen i Sverige för expor- ten är något mindre än för både produktionen för inhemsk konsumtion och för importen exklusive de internationella transporterna. Skillnaderna är dock inte så stora som för svaveldioxid (figur 7). Utsläppen i andra länder för vår import är störst i Finland, Ryssland och Tyskland.
När de internationella transporternas bidrag läggs till ökar siffran för utsläppen kraftigt. Sjö- fartens utsläpp av kväveoxider väntas inte minska lika snabbt som svavelutsläppen från sjöfarten. Det kräver mer reningsutrustning på fartygen, och de nya reglerna är än så länge skarpare för svavel än för kväve. Förutom stora utsläpp av svavel- och kväveoxider orsakar sjöfarten utsläpp av hälso- skadliga partiklar. Partikelutsläppen från den samlade internationella sjöfarten bedöms vara i samma storleksordning som från världens totala vägtrafik.41 Sjöfartens utsläpp sker främst längs kusterna nära land och påverkar därför miljön på liknande sätt som de landbaserade utsläppen.
40. Naturvårdsverket (2010a). (Webb.) 41. Eyring, V. m.fl. (2005). 200 150 100 50 300 350 250 tusen ton
figur 8. Utsläpp av kväveoxider i Sverige 1990–2008
1994 2002 1990 1992 1996 1998 2000 2004 2006 2008 transport avfall industriprocesser energi totalt källa: naturvårdsverket
Delmålet inom miljökvalitetsmålen Bara naturlig försur- ning och Ingen övergödning på 148 000 ton bedöms nås under målåret 2010.
figur 9. Utsläpp av kväveoxider 2003 i tusentals ton
import 156 import 96 export 184 export 73 136 114 utsläpp i Sverige 320 utsläpp i Sverige 187
exklusive internationella transporter
inklusive internationella transporter
svensk konsumtion 292 svensk konsumtion 210 utsläpp utomlands 96 utsläpp utomlands 156
källa: statistiska centralbyrån Figuren visar utsläpp i andra länder för svensk konsumtion och utsläpp i Sverige för inhemsk konsumtion samt för export. Den nedre liggande stapeln inkluderar även utsläpp från den internationella sjöfarten, vilket kraftigt ökar siffran för utsläppen.
6.3.5 exempel
storA skillnAder i utsläpp för el i sverige och tysklAnd
Miljöpåverkan av varor som importeras från an- dra länder beror bland annat på hur energi- och elsystemet i tillverkningslandet ser ut, och vilka energikällor som dominerar där. I ett livscykelper- spektiv ingår miljöpåverkan av elanvändningen i den industri som tillverkar en vara. Det innebär att även en vara som inte påverkar miljön särskilt mycket då den används i Sverige kan ha orsakat stor påverkan vid tillverkningen i exportlandet. Som ett konkret exempel visas här siffror från Tyskland, varifrån den svenska importen är stor.42
Utsläppen per producerad kilowattimme el är mycket större i Tyskland än i Sverige: av svaveldi- oxid cirka 9 gånger större, av kväveoxider cirka 4 gånger större och av koldioxid cirka 12 gång- er större. Det beror på att nära hälften av elen i Tyskland produceras med hjälp av brun- och sten- kol, medan elproduktionen i Sverige domineras av vattenkraft och kärnkraft.43
tabell 1. Utsläpp av SO2, NOX och CO2 i Sverige respektive
Tyskland 2005, g/kWh el
Ämne Sverige Tyskland
Svaveldioxid 0,045 0,39 Kväveoxider 0,12 0,46
Koldioxid 45 546
källa: iiasa:s gains-modell
För att få en enkel jämförelse har utsläppen slagits ut enbart på producerad el. Förhållandet mellan el- och värmeproduktion är ungefär lika i Sverige och Tyskland.
Elanvändningen inom industrin är stor. Av den svenska industrins totala energianvändning är 35
procent el. Den elen motsvarar 42 procent av den totala mängden el som användes i Sverige 2008.44 Stora elanvändare inom industrin är till exempel pappers- och massaindustrin, järn- och stålindu- strin och kemi- och verkstadsindustrin. Motsva- rande siffror för Tyskland är ungefär lika stora: 35 procent av industrins energianvändning var el, och 46 procent av all el i Tyskland under 2007 användes inom industrin.45