miljöpåverkan inom fem områden
7.2 Miljöräkenskaper
7.2.1 Bakgrund och beskrivning
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Systemet utgår precis som na- tionalräkenskaperna från branscher, hushåll och myndigheter. De områden som hittills ingår i mil- jöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemi- kalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljö- skatter, miljösubventioner samt naturresurs- frågor. Miljöräkenskapssystemet i Sverige började utvecklas 1993. I dag tar ett tjugotal länder, både inom och utanför EU, fram miljöräkenskaper. FN
147. Finnveden, G. m.fl. (2007). 148. Moll, S. & Watson, D. (2009). 149. Moll, S. & Watson, D. (2009).
har uppmärksammat att hastigheten med vilken länder ansluter sig till systemet är för låg. EU står därför i begrepp att lagstifta om att alla med- lemsländer ska rapportera miljöräkenskapsdata för några väl utvecklade områden. Ett förslag till lagtext behandlas under 2010 och innefattar branschvisa redovisningar av utsläpp till luft och miljörelaterade skatter samt nationella material- flöden. I Sverige är det Statistiska centralbyrån, SCB, som tar fram miljöräkenskaperna. Miljö- räkenskaper har hittills inte använts för regelbun- den uppföljning inom miljömålssystemet.150
7.2.2 Metod
De svenska miljöräkenskaperna kan visa både di- rekta och indirekta utsläpp som är förknippade med svensk konsumtion. De indirekta utsläppen beräknas med hjälp av miljöexpanderad input- output-analys, som ingår som en komponent i
miljöräkenskaperna. Dessa nationella miljöpå- verkansdata behöver då kompletteras med miljö- data från de länder som varorna importeras från. Det finns olika metoder för att göra detta. En för- sta metod använder antagandet att miljöpåverkan i andra länder är densamma som i importlandet. Det antas att den utländska produktionen ser ut som den svenska och att den släpper ut lika myck- et luftföroreningar. Med denna metod lyfts främst sådana skillnader fram som beror på importens och exportens produktsammansättning, till ex- empel råvaror kontra förädlade varor.151 Det ger i Sveriges fall en underskattning av miljöpåverkan när det gäller utsläpp av koldioxid och svavel- dioxid. Metoden används ändå ibland eftersom det saknas detaljerad miljöstatistik i många av de länder som Sverige importerar från.
En mer förfinad metod innebär att utsläpp be- räknas med nationella men inte branschfördela- de utländska utsläppskoefficienter. Idealt skulle branschfördelade miljödata användas, vilket kan göras i de fall länderna rapporterar i enlighet med miljöräkenskapernas indelning. Med metoden framgår skillnader i utsläpp som beror på expor- tens och importens varusammansättning. Den vi- sar också att branscherna släpper ut olika mycket föroreningar till luften – det vill säga att de är oli- ka smutsiga i sin produktion.152
7.2.3 fördelar och svagheter
Några av fördelarna med miljöräkenskaper: • Flera bedömare, bland annat från Europeiska
miljöbyrån (EEA, European Environment Agency), anser att miljöräkenskaperna har stor potential och borde komma till användning mycket mer än vad de gör i dag.153
150. Statistiska centralbyrån (2002). 151. Statistiska centralbyrån (2000). 152. Statistiska centralbyrån (2000). 153. SOU 2009:83. Bilagedel. kapital arbetskraft material energi branscher hushåll offentlig sektor varor tjänster avfall utsläpp
inflöde aktörer utflöde
figur 17. Sambanden mellan ekonomi och miljö i miljöräkenskaperna
källa: statistiska centralbyrån
Miljöräkenskaperna beskriver miljöpåverkan från ett lands ekonomiska aktiviteter via produktion och konsumtion. Producenterna använder energi, råvaror, arbetskraft och kapital för att producera varor och tjänster. Produktions- processerna och konsumtionen genererar även utsläpp till luft och vatten samt avfall. Miljöräkenskaperna syftar till att kvantifiera dessa flöden och deras inbördes rela- tioner.150
• Med en planerad europeisk lagstiftning som gör att alla EU:s länder redovisar miljöräken- skapsdata kommer datakvaliteten i beräkning- arna att kunna förbättras ytterligare.
• Metoden är etablerad på global nivå och an- vänds av många länder i världen.
• Resultaten tas fram av en statlig myndighet, vilket ger hög trovärdighet.
• Systemet är väl dokumenterat.
• Data- och tidsserier finns – även om de har varierande kvalitet.
• Data från miljöräkenskaperna kan användas för områden som är olika stora till ytan. När miljöräkenskaperna räknar fram konsumtio- nens miljöpåverkan används metoden miljö- expanderad input-output-analys, vars svagheter beskrivs i avsnitt 7.1.2.
7.2.4 användbarhet
Miljöräkenskaperna berör främst miljökvali- tetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och Ingen övergödning.
Det inledande intrycket är att de svenska miljö- räkenskaperna kan vara en användbar, kom- pletterande metod för att beräkna och följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan inom ramen för miljömålssystemet.
I bedömningen har särskilt vägts in att meto- den är etablerad på statlig nivå i många länder, att resultaten tas fram av en statlig myndighet och att systemet är väl dokumenterat. Miljöräkenskaper- na kan dock behöva utvecklas vidare, vad beträf- far både kvaliteten på data (exempelvis för andra
länder) och flera typer av utsläpp och annan på- verkan (bland annat arealbehov).
7.2.5 Utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper europeiskt Arbete kring Metodfrågor – eipot
Forskningsprojektet EIPOT, Environmental Im-
pacts of Trade, genomfördes år 2008–2009 av
myndigheter i 13 EU-länder. Avsikten var att ta fram en internationellt accepterad statistikmetod för att beräkna och beskriva den globala miljö- påverkan som orsakas av varor och tjänster.154 EIPOT-samarbetet syftade till att sätta samman befintlig kunskap och pågående forskning i frå- gan. Projektet gick även igenom vilka metoder som fanns eller höll på att utarbetas. Via de aktu- ella metoderna identifierades, specificerades och utvecklades ett anpassat angreppssätt som kan användas av de länder som deltagit i samarbetet. Projektet bedömer att den bästa utgångspunkten för en EIPOT-metod är ett miljömässigt utveck- lat multi-regionalt input-output-angreppssätt.155 Detta föreslås hämta data från ländernas miljö- räkenskaper. Men det saknas fortfarande en mängd data för att göra det möjligt att ta fram statistiken.156,157, 158
eu tAr frAM dAtA oM MiljöpåverkAn från europeisk konsuMtion och produktion
På uppdrag från Europeiska miljöbyrån har Euro- pean Topic Centre on Sustainable Consumption and Production (ETC/SCP) med hjälp av statistik besvarat två centrala frågor beträffande hållbar konsumtion och produktion:
154. Stockholm Environment Institute, EIPOT, Background. (Webb.)
155. Ett miljömässigt utvecklat multi-regionalt input-output-angreppssätt innebär utvecklade miljöräkenskapsberäkningar, med fler ingående länder, ofta mer detaljerade produktgrupper och med mer modellerade data än vad som kommer från statis- tikbyråerna. Referens: Palm, V. (e-brev 2010-03-25).
156. SOU 2009:83. Bilagedel. 157. Wiedmann, T. m.fl. (2009). 158. Palm, V. (e-brev 2009-11-27).
• Vilka faktorer i de europeiska produktions- och konsumtionsmönstren svarar huvudsak- ligen för miljöpåverkan inklusive miljöpåver- kande resursanvändning?
• Var kan de största miljövinsterna hämtas? Syftet var att bidra till det europeiska policyarbe- tet kring hållbar konsumtion och produktion samt peka ut de områden som har störst potential till miljöförbättringar. Metoden är densamma som SCB använder för miljöräkenskaperna, det vill säga en miljöexpanderad input-output-ana- lys. Fyra typer av direkt miljöpåverkan undersök- tes, nämligen utsläpp
• av växthusgaser • av försurande ämnen
• av ozonbildande ämnen för marknära ozon • från inhemsk materialutvinning.159