miljöpåverkan inom fem områden
6.5 Markanvändning för livsmedelsproduktion
Knappt en tredjedel av jordens totala yta täcks av land, varav drygt en tredjedel är jordbruksmark. Endast en knapp tredjedel av jordbruksmarken är odlingsbar och används för odling av jordbruks- produkter. Här produceras majoriteten av livs- medlen för global konsumtion.
Problemen med markanvändning inkluderar både direkt miljöpåverkan – till exempel att be- kämpningsmedel sprids och känslig skogsmark
skövlas – och indirekt påverkan – till exempel hot mot växt- och djurlivet eller konkurrens med an- nan möjlig markanvändning. Detta avsnitt kon- centreras kring markanspråk till följd av konsum- tionen av jordbruksprodukter.
6.5.1 livsmedelsproduktionen påverkar miljön
Livsmedelsproduktion är en av många av män- niskans verksamheter som påverkar ekosyste- men. Produktionsmetoderna spelar en viktig roll i förändringen av ekosystemen och deras fortsatta kapacitet.85 Intensifierad växtodling har välkän- da negativa effekter på miljön – det kan handla om förändrade biokemiska flöden, jorderosion, försaltning, grundvattenproblem och förlust av biologisk mångfald.86 Detta innebär dock inte att extensivare former av odling alltid är bättre och att all intensifiering är av ondo.
I takt med att befolkningen i världen ökar kan jordens kapacitet att producera tillräckligt med livsmedel nå gränsen för vad som är möjligt uti- från resurssynpunkt. Konkurrensen om jordens odlingsbara arealer ökar då anspråken växer på areal för att odla grödor till mat, bränsle och fiberråvara. Också den förbättrade levnadsstan- darden leder till att mer resurser krävs.87
En allt större andel av de livsmedel som produ- ceras i världen cirkulerar på den internationella marknaden.88 Det innebär att handeln är en nyckel- faktor när det gäller markanvändningens miljö- påverkan globalt. Vad vi äter i Sverige påverkar därmed inte bara våra egna förhållanden utan också den miljö och de människors liv och resur- ser som finns utanför landets gränser.
82. Möllersten, B. (2008b). 83. Chapagain, A.K. m.fl. (2005). 84. Chapagain, A.K. m.fl. (2005). 85. Björklund, J. m.fl. (1999). 86. Bennett, A.J. (2000). 87. Johansson, S. (2005).
6.5.2 Mått för miljöpåverkan vid livsmedelsproduktion
Genom att använda en modifierad variant av det arealbaserade måttet ekologiskt fotavtryck kan man få en bild av hur stor areal som den svenska konsumtionen av livsmedel gör anspråk på i an- dra länder.89,90,91 Arealbaserade mått belyser en- bart den kvantitativa delen av markpåverkan.92 Vilka effekter markanvändningen får beror dock på fler faktorer; främst vilket sätt produktionen sker på, vilka insatsmedel som används, vilken mark som brukas och var i världen produktionen sker.
För att få en fullständig bild av markanvänd- ningens påverkan på miljön krävs således en kombination av kvantitativa och kvalitativa mått. Analyser av arealbehovet måste kombineras med andra studier för att identifiera vilka ekologiska effekter intensifiering av jordbruket ger och vil- ken kapacitet ekosystemen har.
svenskArs AreAlbehov och AndrAs
Den genomsnittlige världsmedborgaren behö- ver 0,27 hektar jordbruksmark för att upprätt- hålla sin livsmedelskonsumtion. En person som bor i Sverige använder i dagsläget 0,41 hektar. År 2025, när vi antas vara 8 miljarder människor på jorden, beräknas den genomsnittliga tillgängliga jordbruksarealen per person vara endast 0,19 hektar.93
Totalt kräver dagens svenska livsmedelskon- sumtion en areal motsvarande 3,7 miljoner hek- tar. Denna siffra överstiger Sveriges totala jord- bruksareal med cirka en miljon hektar. Av den direkta areal som behövs för att upprätthålla
89. Nordlund, C. (2010). 90. Johansson, S. (2005). 91. Deutsch, L. (2004). 92. Deutsch, L. (2004). 93. Johansson, S. (2005). miljoner hektar 4,0 3,0 2,0 2,5 3,5 1,5 0,5 1,0 0 -0,5 -1,0
figur 11. Markanvändning för svensk livsmedelskonsumtion
importerade livsmedel livsmedel producerade i Sverige
livsmedel konsumerade i Sverige exporterade livsmedel
inklusive återexport
källa: johansson, s. Figuren visar direkta arealanspråk för i Sverige produce- rade, importerade respektive exporterade livsmedel samt slutligen arealanspråket för de livsmedel som konsumeras i Sverige. De viktigaste livsmedelsgrupperna är inkluderade, även vidareförädlade produkter som till exempel pasta och bröd. Siffrorna för vidareförädlade produkter är endast uppskattningar, vilket medför att den totala arealen kan vara något över- eller underskattad. Stapeln för livsmedel som konsumeras i Sverige visar den direkta markarealen för både den importerade och den i Sverige producerade delen av vårt markanspråk, med arealen för exporten avräknad. I exportstapeln ingår dels arealer som använts i Sverige för att producera varor för export, dels arealer som använts i andra länder för att producera produkter som Sverige importerar och sedan i någon form exporterar, så kallad återexport. Exempel på sådana livsmedel är gröna kaffebönor som vi importerar, rostar i Sverige och sedan exporterar. Det betyder att en del av de arealer som redo- visas i exportstapeln finns i stapeln för i Sverige produce- rade livsmedel, och en del i stapeln för importerade livs- medel.
konsumtionsnivån av livsmedel i Sverige finns uppskattningsvis mellan en tredjedel och hälften i andra länder.94,95 Invånarna i Sverige är med an- dra ord beroende av mark utanför landets gränser för att behålla dagens konsumtion av livsmedel.
Sveriges direkta matavtryck, så kallat food- print, motsvarar cirka 0,4 hektar per person och år. Olika naturresurser, till exempel fossila bräns- len, skapas genom processer i geobiosfären. Om sådana resurser inkluderas i analysen blir mat- avtrycket än större och motsvarar då upp till 40 gånger vår egen åkerareal – eller omkring 3,5 gånger hela Sveriges yta.96
kött och djurfoder
Importen av kött, mejeriprodukter och djurfoder har visat sig vara av stor betydelse för hur stor areal som används utomlands för att täcka Sve- riges konsumtion.97 Till exempel kommer näs- tan hälften av allt nötkött som Sveriges befolk- ning äter från andra länder.98 Dessutom används den största delen av arealen som går till livsmedel för att odla fodergrödor till animalieproduktio- nen. Totalt motsvarar den arealen tre fjärdedelar av hela den svenska livsmedelskonsumtionens hektaranspråk.99 Vidare importeras en stor del av komponenterna i de djurfoder som används i svensk köttproduktion. För att nå självförsörj- ning av tillverkat djurfoder skulle Sverige behöva öka arealen som används för produktion av djur- foder med cirka 25 procent av dagens areal.100
kAffe och sojA
Hektaranspråket för den svenska importen av kaffe och sojaprotein är avsevärt större än för spannmål, frukt och grönt. Sverige importerar all- ra mest kaffe från Brasilien och Colombia sett till areal för att odla det importerade kaffet. För Bra- siliens del handlar det om nästan 50 000 hektar och för Colombia om cirka 25 000 hektar. Tredje största importland för kaffe är Tyskland. Detta tyder på att den faktiska hektaråtgången i länder som Brasilien och Colombia är ännu större; när man spårar Tysklands import av kaffe avslöjas att ytterligare cirka 3 500 hektar kan adderas till are- alanspråken i Brasilien och Colombia för kaffe- odling för svensk import.
Den största importen av sojaprotein till Sverige kommer från Norge och Nederländerna. Dessa länder är uppenbart inte ursprungsländerna, utan uppgiften anger det land som varan sist lämnade. Norge importerar sojaprotein främst från Kanada, USA och Brasilien.101
6.5.3 Påverkan i framtiden
Den areal som används i Sverige för att tillgodo- se vår konsumtion av livsmedel har minskat med en tredjedel sedan 1960-talet. Behovet täcks nu i stället genom import och intensifiering av jord- bruket. Trenden mot allt större globalisering av den svenska konsumtionen av livsmedel visar inga tecken på att mattas av.102
Även om det främst är förbättrade odlingsme- toder som är avgörande för om miljöpåverkan av livsmedelskonsumtionen begränsas går det inte
94. Johansson, S. (2005). 95. Deutsch, L. (2004). 96. Johansson, S. (2005). 97. Johansson, S. (2005).
98. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007). 99. Johansson, S. (2005).
100. Deutsch, L. (2004). 101. Nordlund, C. (2010).
att bortse från effekterna av förändrad kost.103 Den svenska konsumtionen av nöt- och griskött har ökat markant under senare år. Eftersom kött- produktionen i Sverige samtidigt har minskat täcks konsumtionsökningen med hjälp av en allt större import.104
Över hela världen tycks det finnas en direkt koppling mellan kostval, jordbruksproduktion och negativ miljöpåverkan.105 Försämringen av ekosystemen till följd av jordbruket väntas fort- sätta i framtiden. FN:s livsmedels- och jordbruks- organisation, FAO, spår dock att denna försäm- ring kommer att ske i långsammare takt den närmaste framtiden än tidigare.106
Avkastningen per hektar har ökat i takt med att världens befolkning har ökat. Det har skett på bekostnad av jordkvalitet, biologisk mångfald, färskvattentillgång och markens kapacitet för kol- inlagring. Allteftersom landytor blir obrukbara tas nya arealer i bruk – till exempel marker som tidigare varit klädda med skog.107
6.5.4 sverige jämfört med andra länder
Av 100 analyserade länder återfinns Sverige på 37:e plats vad gäller nettoimport av jordbruks- grödor mätt i hektar. Listan över länderna är rangordnad efter hur stor areal varje land nyttjar via sin import av jordbruksgrödor. Överst finns Japan, därefter följer Kina och på tredje plats finns Spanien. Längst ner på listan kommer USA, som är den absolut största nettoexportören av hektar kopplade till jordbruksgrödor.108
Skapas i stället en lista över nettoimport per person förändras ordningen. Danmark återfinns på tredje plats, med en import av jordbruksgrö- dor som motsvarar cirka 2 300 m2 per person.
Sverige hamnar först på 45:e plats, med en import motsvarande cirka 300 m2 per person.
Med andra ord är Sverige bland de länder som importerar mer jordbruksgrödor mätt i hektar än vi exporterar. Men i jämförelse med våra nordis- ka grannar har vi minst markanspråk utanför lan- dets gränser.109 När det gäller nettoexport förde- lat per person har Argentina den största exporten av jordbruksgrödor mätt i hektar: motsvarande cirka 3 700 m2 per person.110
Världsnaturfonden WWF presenterade i sin rapport Living Planet Report 2008 det ekologiska fotavtrycket för åkermark i ett antal länder. Sveri- ges ekologiska fotavtryck för åkermark var 0,95 gha/person. (Denna siffra ska inte förväxlas med den som nämnts tidigare, 0,41 ha, som är uttryckt i hektar och inte i globalhektar.) Som jämförelse är Norges ekologiska fotavtryck för åkermark 0,78 gha/person och Kanadas 1,83 gha/person. Båda dessa länder kan anses ha en levnadsstan- dard liknande den svenska. Jämför man i stället med mindre rika länder blir skillnaden markant. Till exempel är Somalias ekologiska fotavtryck för åkermark inte större än 0,16 gha/person och Bangladeshs 0,33 gha/person.111
103. Reijnders, L. & Soret, S. (2003). 104. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007). 105. Carlsson-Kanyama, A. m.fl. (2003). 106. FAO (2003). 107. Johansson, S. (2005). 108. Nordlund, C. (2010). 109. Nordlund, C. (2010). 110. Nordlund, C. (2010). 111. WWF (2008c). (Webb.)
6.5.5 exempel kAffe
Sverige är näst efter Finland det land i världen där konsumtionen av kaffe per invånare är störst. För att täcka den svenska kaffekonsumtionen går det åt 180 miljoner kaffebuskar per år. Varje kaffe- buske behöver ungefär 3 m2 mark, vilket innebär
att det krävs totalt 540 km2 odlingsbar mark för
att stilla svenska konsumenters kaffetörst.112 Brasilien är det land som Sverige importerar mest kaffe från. Där medför produktionen av kaffe allvarliga effekter på miljön och hälsan. Bland annat försvinner det artrika savannlandskapet,
cerradon, i snabb takt när monokulturer av kaffe
breder ut sig. Endast en liten del av Brasiliens kaffe- produktion är registrerad som ekologisk. På övrig areal för kaffeodling används ofta stora mängder konstgödsel och bekämpningsmedel.113
När ursprungsvegetationen röjs bort uppstår allvarlig jorderosion. Bekämpningsmedlen som används är både miljö- och hälsofarliga och kan ansamlas i marken, förgifta grundvattnet och ska- da fisk- och fågellivet allvarligt. På mindre jord- bruk förekommer det fortfarande att giftbehålla- re dumpas i naturen. Trots att medlen ger effekter på människors hälsa i form av både akuta för- giftningar och kroniska skador finns ofta brister i skyddsutrustningen.114
produktion Av nötkött
Sedan 1960-talet har Brasiliens nötköttsproduk- tion vuxit från 1,5 miljoner ton per år till att 2006
uppgå till närmare 8 miljoner ton.115 Sveriges im- port av nötkött från Brasilien har stadigt ökat de senaste 10 åren. År 2007 uppgick den till cirka 6 400 ton.116 År 2005 importerade EU 245 000 ton nötkött från Brasilien. Bara Ryssland är en större importör av brasilianskt nötkött.117
Ökningen av Brasiliens nötköttsproduktion är till stor del driven av den stigande efterfrågan från andra länder. Den huvudsakliga produktionen bedrivs i redan exploaterade områden och i om- vandlade savannområden. Men den procentuellt största tillväxten av boskapshjordarna äger rum i Amazonas.118 Produktionen kräver mycket mark, både för att hålla boskap och för att odla foder- medel, främst soja.
Avverkningen av regnskog för att tillfredsställa behovet av areal för att odla jordbruksgrödor och för att bedriva boskapsskötsel leder till betydande förluster av biologisk mångfald och stora utsläpp av koldioxid.119 Ekoturism och möjligheten att finna medicinalväxter och genetiskt material för växtförädling är andra exempel på naturvärden som riskerar att gå förlorade i Amazonas.120
Som följd av världens ökande köttkonsum- tion omvandlas den brasilianska savannen även till odlingsmark. Efterfrågan på soja som prote- infodermedel stiger, och odlingen av soja i Bra- silien har expanderat kraftigt de senaste 15 åren. Störst efterfrågan kommer från Kina, men ock- så EU importerar en stor andel.121 Sedan 1960 har mer än hälften av cerradon omvandlats till betes- och åkermark. Om omvandlingen fortsät- ter i samma takt kommer all naturlig savann att
112. Kamne, U. & Qvist, M. (1996). 113. Kamne, U. & Qvist, M. (1996). 114. Miljövårdsberedningen (2007). 115. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007). 116. Jernbäcker, E. (2008).
117. Möllersten, B. (2008a).
118. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007). 119. Möllersten, B. (2008a).
120. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007). 121. Jernbäcker, E. (2008).
vara helt borta år 2030. Omvandlingen hotar inte bara den biologiska mångfalden utan leder även till andra negativa miljökonsekvenser, såsom att jorden eroderar, vattnet förorenas, markens egen- skaper försämras och betesgräs sprids utanför be- tesmarkerna.122 Dessutom kan det ökade trycket på odlingsmark i förlängningen även leda till att betesdriften flyttas till regnskogsmark – med alla de negativa effekter som det innebär.