miljöpåverkan inom fem områden
6.4 Vatten – den verkliga användningen syns inte
Invånarna i Sverige använder mer vatten än det var och en tar direkt ur kranen. Det förklaras med att en stor mängd vatten går åt till att producera de varor som konsumeras. Framför allt gäller det vatten som går åt för att odla de grödor som an- vänds för att producera kläder och mat. Eftersom Sverige importerar mycket varor innebär det att en del av det vatten som används eller förorenas för att producera det vi konsumerar i Sverige tas från vattenresurser i andra länder.
Vattenresurserna är inte jämnt fördelade över världen. Det spelar därför roll var och när vatten används, till exempel om det är i ett område med god eller dålig tillgång på vatten.46
6.4.1 Vattenfotavtryck visar både direkt och indirekt vattenanvändning
För att visa hur mycket vatten som används ge- nom vår konsumtion kan en metod som kallas vattenfotavtryck tillämpas. I vattenfotavtrycket beräknas både den direkta och den indirekta an- vändningen.Vatten från olika källor inkluderas, alltså både ytvatten, grundvatten och regnvat- ten som lagras i jorden och inte når grundvattnet
42. Lindblad, M. (e-brev 2010-03-24).
43. Umweltbundesamt, Strommix in Deutschland. (Webb.) 44. Statens energimyndighet (2009).
45. International Energy Agency, 2007 Energy Balance for Germany. (Webb.) 46. WWF (2008c). (Webb.)
eller rinner av till ytvatten. Även sådant vatten som förorenas vid produktion räknas med.47
FakTaruTa
Det direkta vattenfotavtrycket för en kon- sument visar den konsumtion och förorening av färskvatten som kan associeras med den konsu- mentens vattenanvändning. Detta skiljer sig från en konsuments indirekta vattenfotavtryck, som visar den vattenkonsumtion och förorening som kan associeras med produktionen av de varor och tjänster som den konsumenten konsumerar.48 Det interna vattenfotavtrycket för ett land visar användningen av inrikes vattenresurser för att producera varor och tjänster som konsumeras av landets invånare.49 Det externa vattenfotav- trycket för ett land visar den vattenvolym från vattenresurser i andra länder som används för att producera varor och tjänster som konsumeras av invånarna i det berörda (importerande) landet.50 virtuellt vatten är det vatten som konsumeras eller förorenas när en produkt tillverkas, mätt över hela dess produktionskedja.51
vattenfotavtryck för ett land definieras som den volym vatten som används för produktion av de varor och tjänster som landets invånare konsum- erar.52
Se vidare avsnitt 7.5 om vattenfotavtryck.
6.4.2 i sverige gör varje person av med 37 badkar vatten per dag
Beräkningar som gjots av vattenfotavtryck baserat på siffror från 2000–2004 visar att den genom- snittlige världsmedborgaren konsumerar cirka 1 500 kubikmeter vatten per person och år. I USA beräknas per capita-konsumtionen vara nästan 3 000 kubikmeter per år.53 Sveriges vattenfotav- tryck beräknas vara något lägre: drygt 2 000 ku- bikmeter vatten per person och år.54, 55 Det blir cirka 5 500 liter/per person och dag – ungefär 37 normalstora badkar fulla med vatten.56
Flera studier visar att Sveriges externa och in- terna vattenfotavtryck är ungefär lika stora.57,58, 59 Det vill säga att hälften av det vatten vi i Sverige använder genom vår konsumtion kommer från vattenresurser i andra länder.
6.4.3 jordbruk är den största posten i vattenfotavtrycket
Enligt Världsnaturfonden WWF uppgår vatten- användningen för industriprodukter till drygt 20 procent av det totala svenska vattenfotavtrycket. Endast drygt 5 procent är kopplat till vattenan- vändning i hushållen. Jordbruksprodukter svarar för drygt 70 procent av Sveriges vattenfotavtryck, och av det står animalieprodukter för cirka en tredjedel.60
47. Hoekstra, A.Y. m.fl. (2009).
48. Water Footprints webbplats (besökt 2010-05-13). 49. Water Footprints webbplats (besökt 2010-06-10). 50. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). 51. Water Footprints webbplats (besökt 2010-06-10). 52. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
53. Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). Studien använder data från 2000–2004. 54. WWF (2008a). (Webb.) Data från 2000–2004.
55. Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). Data från 2000–2004. 56. Ett genomsnittligt svenskt badkar rymmer cirka 150 liter. 57. WWF (2008a). (Webb.) Data från 2000–2004.
58. Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). Data från 2000–2004.
59. Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004). Data från 1997–2001. 60. WWF (2008a). (Webb.)
Av det interna vattenfotavtrycket relaterat till jordbruk kopplar en stor del till animalieproduk- tion och spannmålsproduktion (vete, korn och havre). Den största delen av det externa vatten- fotavtryck som gäller jordbruk kopplas till kaffe, bomull, nötkreatur, oljeväxter och kakao. De län- der där Sverige har störst externt vattenfotavtryck relaterat till jordbruk är Brasilien, Danmark, Tyskland, Indien, Colombia och USA.61
I ett globalt perspektiv står jordbruket för en mycket stor del av det totala vattenfotavtrycket i världen: mellan 85 och 90 procent.62,63
boskApsuppfödning kräver Mer vAtten än spAnnMålsproduktion
Generellt har animalieprodukter högre virtuellt vatteninnehåll än spannmålsprodukter. Det be- ror på att levande djur konsumerar mycket foder- grödor och dricksvatten under sin livstid, och att det går åt mycket vatten för skötsel och under- håll. Världsmedelvärdet för vattenförbrukningen för att producera nötkött är cirka 15 500 l/kg och för fårkött cirka 6 100 l/kg. Det virtuella vatten-
innehållet i ris som man köper i butiken är cirka 3 400 l/kg och i vete cirka 1 300 l/kg.64
6.4.4 Beräkningar för andra länder och världen
I en studie som bygger på data från 1997–2001 be- räknas Indien ha det största vattenfotavtrycket i världen: cirka 13 procent av världens totala vatten- fotavtryck. Men eftersom Indien har 17 procent av världens befolkning är landets fotavtryck per person inte så stort. Per person är det i stället USA som har störst vattenfotavtryck. USA följs av länder i södra Europa som Grekland, Italien och Spanien. Stora vattenfotavtryck kan också ses i Thailand och Malaysia. I andra änden av skalan hittas Kina, som har relativt låg vattenanvänd- ning per person: cirka 700 m3/år.65
De fyra direkta faktorer som huvudsakligen avgör vattenfotavtrycket för ett land är
• volymen på konsumtionen (relaterad till brutto- nationalinkomst)
• konsumtionsmönster (hög kontra låg köttkon- sumtion)
tabell 2. Fördelning av Sveriges totala vattenfotavtryck på olika sektorer år 2000–2004, Gm3/år
Internt Externt Totalt % av totalt
Jordbruksprodukter 7,2 6,6 13,8 72,0
Industriprodukter 1,17 3,12 4,29 22,4
Hushållens vattenanvändning 1,08 – 1,08 5,6
Totalt (Gm3/år) 9,4 9,7 19,2 100 källa: världsnaturfonden wwf
Sveriges interna och externa vattenfotavtryck är ungefär lika stora: 49 respektive 51 procent.
61. WWF (2008a). (Webb.)
62. Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). 63. Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004). 64. Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004). 65. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
• klimat (förutsättningar för växtligheten) • jordbruksmetoder (vattenanvändningens
effektivitet).66
Hur viktiga de olika faktorerna är varierar från land till land. Vattenfotavtrycket för USA är stort, delvis på grund av hög köttkonsumtion per per- son och hög konsumtion av industriprodukter.
För till exempel Iran är vattenfotavtrycket relativt stort (cirka 1 600 m3 per person och år), delvis på
grund av låg avkastning vid produktion av grödor och delvis på grund av hög evapotranspiration (avdunstning med mera). Konsumtionen av indu- strivaror svarar för en större andel av vattenfot- avtrycket i rika länder än i fattiga länder; i USA står den för cirka 32 procent av vattenfotav- trycket och i Indien för bara 2 procent.67
storleken på det externA
vAttenfotAvtrycket vArierAr krAftigt
Hur stor del av vattenfotavtrycket som är externt varierar kraftigt mellan länder. En del afrikans- ka stater, till exempel Sudan, Mali, Nigeria och Malawi, har nästan inget externt vattenfotav- tryck alls i och med att de har så liten import. En del europeiska länder däremot, till exempel Italien, Tyskland och Storbritannien, har externa vattenfotavtryck som motsvarar 50–80 procent av deras totala vattenfotavtryck.68 Detta gäller även Sverige (se tabell 2).
6.4.5 Konsekvenserna är olika beroende på om landet är vattenrikt eller vattenfattigt
Effekterna av ökat eller minskat vattenfotavtryck beror helt på varifrån vattnet tas, och när. Ett ökat vattenfotavtryck i ett område som har gott om vatten har troligen mindre negativ effekt på samhället och miljön än ett ökat avtryck i ett om- råde som har vattenbrist. I områden med vatten- brist kan det ökade uttaget leda till allvarliga pro- blem, som att floder torkar ut, livsmiljöer förstörs och arter utrotas.69
Om import av en vara från ett land med vat- tenbrist är bra eller dåligt för detta land i ett vi- dare perspektiv beror inte bara på vattensituatio- 2 000 2 500 1 000 500 1 500 Kina Indien Japan Pakistan Indonesien Brasilien Mexiko Ryssland Nigeria Thailand Italien USA jordbruksvaror industrivaror hushållens vattenförbrukning
källa: hoekstra & chapagain
figur 10. Vattenfotavtryck (m3/person/år)
Det största vattenfotavtrycket per person har USA, medan Indien har det största vattenfotavtrycket räknat per land. Siffrorna är ett genomsnitt för åren 1997–2001.
Not. Sveriges vattenfotavtryck som genomsnitt för samma period var 1 621 m3/person/år enligt Chapagain & Hoekstra (2004).
66. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
67. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). Data från 1997–2001. 68. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). Data från 1997–2001. 69. Chapagain, A. & Orr, S. (2008a).
nen utan också på vilken vara det är, och hur stor exportinkomst per använd vattenmängd landet får för denna vara. Att exempelvis i ett vatten- fattigt område odla vete för export (med mycket lågt ekonomiskt värde per volym vatten) är min- dre lämpligt, men att odla jordgubbar, sallad eller rosor (med högt ekonomiskt värde per vo- lym vatten) kan däremot vara acceptabelt. Det möjliggör för landet att med de genererade ex- portinkomsterna köpa mer vattenkrävande varor på världsmarknaden.70
Enligt ett internationellt vattenfattigdomsindex betraktas Finland som det land som är mest rikt på vatten. Andra länder med stor vattenrikedom är Kanada, Island, Guyana, Surinam och Sverige. Längst ner på skalan kommer bland andra Haiti, Niger, Etiopien, Eritrea, Malawi och Djibouti.71
FakTaruTa
Begreppet vattenstress används generellt när tillgångarna på förnybart färskvatten i ett land är mindre än 1 700 m3 vatten per person och år.72 När siffran underskrider 1 000 m3 vatten per person och år anses landet vara drabbat av kronisk vatten- brist, som får till följd att landets ekonomiska utveckling och människornas hälsa och välbe- finnande hämmas.
När tillgångarna på förnybart färskvatten under- skrider 500 m3vatten per person och år betraktas landet lida av absolut vattenbrist.73
FN beräknar att ungefär var tredje människa i världen redan nu lever i en region med måttlig till hög vattenstress och att den siffran kommer att stiga. Enligt FN:s prognoser kommer i värsta fall sju miljarder människor i 60 länder att leva med vattenbrist i mitten av det här århundradet – medan i bästa fall ”bara” två miljarder i 48 länder drabbas.74727374
De torra och halvtorra områdena i världen ut- gör 40 procent av landmassan, men där finns bara två procent av den globala avrinningen. Drygt hälften av världens produktiva mark (odling eller bete) ligger inom torra områden. Vattenbrist och vattenstress ökar i många områden, särskilt i Nordafrika och Västasien.75
6.4.6 trenden för vattenanvändning
Globalt ökade efterfrågan på vatten mer än sex gånger under 1900-talet, medan världens befolk- ning under samma tid ökade tre gånger. Världens invånare använder redan 54 procent av alla till- gängliga sötvattenskällor på jorden (floder, sjöar och grundvattenförråd). FN beräknar att använd- ningen kommer att öka till 70 procent år 2025, om man bara tar hänsyn till effekterna av befolk- ningsökningen. Om man dessutom utgår från att takten i vattenanvändningen per person fortsätter att öka som hittills kommer 90 procent av jordens sötvatten att gå till mänsklig användning år 2025, vilket lämnar kvar bara en tiondel för andra le- vande varelsers behov.76
Många länder använder sig för sin konsumtion av vatten som kommer från andra länder. I dag går 16 procent av den globala vattenanvändning-
70. Berntell, A. (e-brev 2010-09-13).
71. Vattenportalen, Vattenförsörjning och sanitet i världen. (Webb.) 72. Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.) 73. Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.) 74. Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.) 75. Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.) 76. Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.)
en inte till att producera produkter för inhemsk konsumtion utan till att tillverka produkter för export. Det internationella vattenberoendet är alltså stort, och det är troligt att det kommer att öka med den fortsatta globaliseringen av han- deln.77
Det är med nuvarande metoder svårt att säga något om hur trenden för svensk vattenanvänd- ning ser ut.
tabell 3. Globalt medelvärde för innehåll av virtuellt vatten i några valda produkter, per enhet av produkt
Produkt Virtuellt vatteninnehåll (liter)
1 kopp kaffe (125 ml) 140 1 kopp te (250 ml) 35 1 glas äppeljuice (200 ml) 190 1 påse potatischips (200 g) 185 1 hamburgare (150 g) 2 400 1 tomat (70 g) 13 1 T-tröja i bomull (storlek medium, 500 g) 4 100 1 mikrochip (2 g) 32
källa: chapagain & hoekstra
Att vi konsumerar mer vatten än det vi direkt ser att vi gör av med framgår tydligt av tabellen: för att vi ska få dricka en kopp kaffe har det gått åt 140 liter vatten.
6.4.7 exempel boMull i världen
Bomull är den vanligaste naturliga fiber som används i textilindustrin världen över. I dag an- vänds bomull i 40 procent av textiltillverkningen, medan syntetfiber står för 55 procent. Bomulls-
produktionens inverkan på miljön består dels av vattenförbrukning, dels av påverkan på vat- tenkvaliteten. I många områden med omfattan- de textiltillverkning kan de som bor vid ett vat- tendrag nedströms en textilindustri se vilken färg som senast användes i fabriken uppströms.78
En studie av vattenfotavtrycket för bomulls- produktion visar att den globala konsumtio- nen av bomullsprodukter kräver cirka 250 Gm3
(250 tusen miljarder liter) vatten per år. Av detta beräknas cirka 42 procent vara grundvatten och ytvatten, 39 procent regnvatten som lagras i jor- den och 19 procent vatten som förorenas vid produktionen. Runt 84 procent av de 25 första EU-ländernas (EU25) vattenfotavtryck för bom- ullsprodukter finns utanför Europa, med stor på- verkan speciellt i Indien och Uzbekistan.79 boMull odlAs oftA Med
hjälp Av konstbevAttning
Aralsjön i Centralasien är det mest kända exem- plet när det gäller effekter av att vatten tas ut för bevattning. Under perioden 1960–2000 förlorade Aralsjön cirka 60 procent av sin yta och 80 pro- cent av sin volym. Detta var ett resultat av att vatten årligen togs ut från de floder som försörjer Aralsjön för att användas framför allt till bom- ullsproduktion i öknen.80
Så mycket som hälften av världens bomullsod- lingar är konstbevattnade, och där produceras 73 procent av all bomull. Konstbevattnade bomulls- fält finns huvudsakligen i torra områden: Egyp- ten, Uzbekistan och Pakistan. Nästan 70 procent av världens bomullsproduktion kommer från Kina, USA, Indien, Pakistan och Uzbekistan.81
77. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). 78. Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
79. Chapagain, A.K. m.fl. (2006). Data från år 1997–2001. 80. Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
sveriges boMullsiMport ökAr
Sverige importerade år 2007 cirka 114 000 ton bomull i olika former, det vill säga i form av klä- der, sänglinne et cetera. Sverige exporterar ock- så en del produkter med bomullsinnehåll. Kvar i landet beräknas cirka 90 000 ton stanna. Från år 1997 till 2007 beräknas den mängd bomull som faktiskt stannar i Sverige ha ökat med över 30 procent.82
Det globala genomsnittliga vattenfotavtryck- et kopplat till konsumtion av bomullsprodukter uppskattas till cirka 43 m3/person/år. För en ame-
rikansk medborgare är snittet 135 m3/år.83 Det globala genomsnittliga virtuella vatten- innehållet för råbomull är cirka 3 600 l/kg. Men det finns stora variationer mellan de bomulls- producerande länderna. Bomull från Indien och Argentina har ett cirka dubbelt så stort virtuellt vatteninnehåll, medan bomull från till exempel USA och Kina har ett lägre vatteninnehåll per en- het.84