Följande historiebeskrivning har uppkommit ge- nom intervjuer med ett antal insatta personer på myndigheter och inom miljörörelsen. Beskriv- ningen gör inte anspråk på att vara fullständig utan ska ses som resultatet av personliga minnes- bilder av vad som haft inverkan på samhällets syn på den svenska konsumtionen och dess påverkan på miljön i Sverige och globalt. En sammanfatt- ning av denna historik presenteras i avsnitt 8.1.
Konsumtionens betydelse för människors försörjning uppmärksammades tidigt
Frågan om konsumtionens betydelse för män- niskors försörjning och miljön är inte ny. Redan 1798 uppmärksammade Thomas Robert Mal- thus i An Essay on the Principle of Population problematiken att en växande mänsklig befolk- ning kräver att allt större ytor natur finns tillgäng- liga för människan – vilket kan leda till att jor- dens bärkraft överskrids.275 Frågan fångades upp på 1950-talet av professor Georg Borgström som förde debatter om bland annat gränserna för värl- dens livsmedelsförsörjning.276 Under 1960-talet utvecklade Borgström konceptet ”spökareal” för att beskriva den area som krävs för att tillgodose en definierad population med jordbruksproduk- ter.277
År 1940 inleddes den statliga konsumentinfor- mationsverksamheten i Sverige genom att upplys- ningsbyrån Aktiv hushållning inrättades. Syftet
var att rationalisera husmödrarnas arbetsvillkor i folkhemmet. Efter en serie avvecklingar och sam- manslagningar bildades den statliga myndigheten Konsumentverket 1973 med uppgift att ta tillva- ra konsumenternas intressen.278 Men det var först på 1990-talet som miljöfrågorna kom in i konsu- mentpolitiken.279
Miljödebatter och avfall präglade 1970-talet
År 1970 skrev Georg Borgström boken Mat för
miljarder i vilken han debatterar fördelningen
mellan fattiga och rika i världen, människans rovdrift på naturen och risken för global brist på livsmedel.280 På 1970-talet uppstod också ett antal andra debatter. Exempel är Björn Gillberg som visade att det gick att tvätta kläder i grädd- ersättningsmedel, BT Kemi-skandalen som kom av att företaget hade grävt ned tunnor med bland annat fenoxisyror i marken, och den klordebatt som uppstod i samband med pappersproduktion. Dessa debatter ökade sannolikt miljömedvetan- det i samhället, och konsumentmakten började så mått uppmärksammas som ett verktyg för att påverka miljöproblem. Dock dröjde det ända till 1991 innan den första tidningen trycktes på klor- fritt papper.281
Genom FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972 placerades miljöfrågorna högt på den natio- nella och internationella politiska dagordningen. FN:s miljöprogram (UNEP, United Nations Envi- ronment Programme) inrättades, och FN:s med- lemsländer blev alltmer engagerade i miljöarbe- tet.282 FN-konferensen i Stockholm 1972 brukar också ses som ett avstamp för den nya miljörörel-
275. Johansson, B. (2006).
276. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007). 277. Johansson, B. (2006).
278. Projekt Mercurius, Konsumentpolitik. (Webb.) 279. Elenius, B. (e-brev 2010-02-17).
280. Borgström, G. (1970).
281. Svenska Naturskyddsföreningen, Klor – miljöbov på väg tillbaka. (Webb.) 282. SOU 2003:31.
sen i Sverige. Friends of the Earth International bildades i Sverige 1971. Då startade också Björn Gillberg med flera Miljöcentrum.283
År 1975 gav framtidsforskarna Göran Bäck- strand och Lars Ingelstam ut rapporten How
much is enough. I den angavs fem områden där
konsumenterna behöver hålla igen för att utveck- lingen ska vara förenlig med en ”ny ekonomisk världsordning”. De fem områdena var köttkon- sumtionen, oljeanvändningen, byggnadsytan, konsumtionen av förbrukningsvaror och privat- bilismen.284 Grovt sett är det områden som än i dag utpekas som centrala för att minska miljöbe- lastningen från konsumtion.
På 1970-talet började myndigheterna upp- märksamma avfallsfrågorna. Det gjorde att fo- kus riktades mot varors innehåll, resursslöseri och den så kallade förpackningshysterin. Kan- ske kan denna tid ses som en slags vattendelare. Miljömyndigheterna arbetade med avfall och så småningom varors innehåll och materialflöden, medan frivilligorganisationerna inom miljörörel- sen jobbade med storskaliga beräkningar, till ex- empel globala resursbalanser.
1980-talet medför globalisering, och konsumentverktygen utvecklas
På 1980-talet startade en globaliseringsvåg som innebar inte bara ökad kommunikation och öka- de varu-, person- och valutaflöden, utan också att svensk industri flyttade sin produktion till länder med billigare arbetskraft.285 Förändringen ledde bland annat till att också utsläppen från produk- tionen vid svenska fabriker flyttade till andra län- der. Denna så kallade export av miljöproblem har gynnat den svenska miljön, men missgynnat den utländska. Därtill medför produktion i fattiga
länder ofta större miljöpåverkan än den skulle ha gjort i Sverige, där miljölagstiftning och kontroll är relativt sett goda.
I början av 1980-talet gav Jordens Vänner ut den första Mudi-Mums-guiden (Mat Utan Djur-
industri – Mat Utan Multinationella Storföretag).
Den innehöll rekommendationer om vilka livs- medelsproducenter organisationen ansåg att man som konsument borde undvika. Kriterierna prio- riterade lokalt producerade varor, småskalig pro- duktion och svenskägda småföretag och avrådde från varor från transnationella storföretag. Efter hand som nya utgåvor publicerats har nya krite- rier tillkommit, till exempel sådana som främjar produkter från ekologiskt jordbruk och avråder från genetiskt modifierade produkter (GMO-pro- dukter). Mudi-Mums-guiden kan ha varit en av de första miljöorienterade guider som var helt in- riktade på privata konsumenter.
Det ökade intresset för alternativ mat lade grun- den för föreningen KRAV, som bildades 1985. KRAV ville åstadkomma en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsu- menter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp.286
Vid denna tid utvecklades förståelsen för kopp- lingen mellan innehållet i varor och spridning av miljöfarliga ämnen via användning och avfall. År 1986 inrättades Kemikalieinspektionen, som er- satte Produktkontrollnämnden vid Naturvårds- verket och Enheten för toxikologisk informa- tionsservice vid Karolinska institutet. Den nya myndigheten fick förstärkta resurser; dåvarande statsministern Olof Palme ville koncentrera och samordna resurserna för att ge kemikaliekontrol- len ökad slagkraft och effektivitet.287
283. Mattsson, A. (e-brev 2010-03-25). 284. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007). 285. Ekonomifakta, Om globalisering. (Webb.) 286. KRAV, KRAV främjar ekologiskt. (Webb.)
Sedan slutet av 1970-talet hade miljörörelsen drivit frågan om riskerna med klorblekning av papper, och det första papperet baserat på mindre del klorblekt massa kom 1986.288 Året därpå pre- senterade vetenskapsmännen dioxinerna – miljö- gifter som är svårnedbrytbara och fettlösliga och därför lagras under lång tid, huvudsakligen i fett- vävnaden hos människor och djur.289 Dioxiner bildades bland annat av det klor som släpptes ut från massablekerierna. Nu kunde forskarna visa att dioxiner hittats i organismer långt bort från själva utsläppet. Fortplantningen hos organis- merna var störd, och ämnet anrikades allt högre upp i näringskedjorna. Reaktionen från miljörö- relsen blev omedelbar. I en enkätundersökning om vad bra miljö är svarade en överlägsen majo- ritet av svenska folket klorfritt papper. Samhället ställde allt hårdare miljökrav, människor ville ha en produkt som inte fanns, och massaindustrins rykte rasade i botten.290
I Sverige upphörde användningen av klorgas vid pappersmassetillverkning under perioden 1988–1994. I världen totalt finns dock fortfaran- de pappersbruk som använder klorgas, i första hand i utvecklingsländer.291
I slutet av 1980-talet inträffade också det första utbrottet av säldöd. Från början trodde forskarna att det kunde vara orsakat av miljögifter, men se- nare visade det sig vara frågan om ett virus. Den så kallade säldöden fungerade dock sannolikt som en viktig miljöväckarklocka för många män- niskor, och 1988 röstades Miljöpartiet de gröna för första gången in i Sveriges riksdag.
År 1987 kom Brundtlandrapporten. Många bedömare anser att den var banbrytande och av oerhört stor betydelse – bland annat därför att den förde fram de globala solidaritetsfrågorna. Brundtlandrapporten utarbetades av Världskom- missionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN, under ordförandeskap av norskan Gro Harlem Brundtland. Rapporten publicerades på svenska 1988 under titeln Vår gemensamma
framtid.292,293 Den försöker ta ett helhetsgrepp på världens resurs- och miljöproblem och deras lösning genom “hållbar utveckling”.294 Brundt- landkommissionens ursprungliga definition av begreppet hållbar utveckling från 1987 lyder:
“En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds- ställa sina behov.”295
I slutet av 1980-talet hade konsumentmakten på allvar börjat ses som ett verktyg. De kommu- nala konsumentvägledarna gav signaler om att konsumenterna behövde råd i miljöfrågor.296 Den första upplagan av Svenska Naturskyddsfören- ingens konsumentguide Handla Miljövänligt sva- rade därför på ett direkt behov från konsumenter- na när den kom 1988. Handla Miljövänligt såldes totalt, med revideringar, i över 400 000 exemplar. Boken kom samtidigt som Naturskyddsförening- ens medlemstal kraftigt ökade. Föreningen som tidigare haft mest manliga medlemmar utveckla- des till en organisation med en övervägande andel kvinnliga medlemmar. Den förändrade medlems-
288. Mattsson, A. (e-brev 2010-03-08).
289. Regeringskansliet, Dioxin och PCB:er i livsmedel. (Webb.)
290. Svenska Naturskyddsföreningen, Klor – miljöbov på väg tillbaka. (Webb.) 291. Jansson, B. (e-brev 2010-02-25).
292. World Commission on Environment and Development (1988).
293. Engelsk titel: Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. 294. Nationalencyklopedin, Brundtlandrapporten. (Webb.)
295. Lunds universitet, Definition av hållbar utveckling. (Webb.) 296. Elenius, B. (e-brev 2010-02-17).
sammansättningen ledde till ett bredare verksam- hetsfält och nya arbetssätt.297
Förhoppningar fanns om att miljöfrågorna skulle uppmärksammas brett av konsumenterna. Med stöd från kung Carl XVI Gustaf fick där- för varje hushåll och skola år 1989 en försändelse från stiftelsen Det Naturliga Steget. Brevet inne- höll ett kassettband och ett dokument om vilka systemvillkor som skulle vara uppfyllda för att långsiktigt upprätthålla liv på jorden. Materialet hade på uppdrag av cancerforskaren Karl-Henrik Robèrt utarbetats av en tvärvetenskaplig grupp forskare. Systemvillkoren ledde till omfattande diskussioner i samhället.298
1990-talet kom med riokonferens, kretslopp och miljömärkning
År 1989 startade Naturskyddsföreningens miljö- märkning som än i dag heter Bra Miljöval. Sam- ma år beslutade Nordiska ministerrådet att införa den gemensamma officiella miljömärkningen Sva- nen i Norden, och 1991 kom EU:s märkning av jordbruksprodukter.299,300
År 1989 beskrev E.P. Odum termen ”skugg- areal”, som avser den ytterligare yta av ekosystem som tas i anspråk av en viss population utöver den yta som finns inom regionen.301,302 Men det är först under 1990-talet som denna arealbase- rade kvantifiering började kallas för ekologiskt fotavtryck.303, 304 Efter det att begreppet ekolo- giskt fotavtryck myntades i början av 1990-talet och metoden för beräkningarna utvecklades har användningen av ekologiskt fotavtryck varit van-
ligt förekommande.305 Ekologiskt fotavtryck har också inspirerat till beräkningar av andra typer av fotavtryck, till exempel för koldioxid, mat och vatten.
Rättvist miljöutrymme lanserades av neder- ländska Jordens vänner inför Riokonferensen 1992. Tyska Wuppertalinstitutet gjorde på upp- drag av Europeiska Jordens Vänner en studie av miljöutrymmet för Europa, särskilt inriktad på de dåvarande EU-länderna. Det unika med rättvist miljöutrymme var att beräkningar gjordes i ett globalt perspektiv men med hänsyn till regionala skillnader och förutsättningar för hur resurserna skulle kunna brukas och fördelas. Två tidsaspekt- er användes: 2010 och 2050.306
Efter intensiva förberedelser, där Sverige deltog aktivt, arrangerades den numera klassiska FN- konferensen om miljö och utveckling i Rio de Ja- neiro år 1992. Riokonferensen var på flera olika sätt annorlunda jämfört med tidigare FN-kon- ferenser. Det mest framträdande var kanske det breda deltagandet. Vid konferensen medverkade såväl regeringsföreträdare som representanter för kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Detta var något nytt och bidrog till att vitalisera processen. Mötet utmärkte sig också genom det breda ämnesområdet och genom att miljö- och utvecklingsfrågor kopplades ihop. Vid konferen- sen antogs tre grundläggande dokument:
• Riodeklarationen om miljö och utveckling, som innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete, bland andra prin-
297. Eiderström, E. (e-brev 2010-05-21). 298. Det Naturliga Steget, Vår historia. (Webb.)
299. Miljömärkning Sverige AB, Svanens historia. (Webb.)
300. EU-kommissionen, Lagstiftning, Ny lagstiftning – kortfattad översikt. (Webb.) 301. Odum, E.P. (1989).
302. Johansson, B. (2006). 303. Rees, W.E. (1992).
304. Wackernagel, M. & Rees, W. (1996). 305. Johansson, B. (2006).
cipen att förorenaren ska betala, försiktighets- principen och substitutionsprincipen
• handlingsprogrammet Agenda 21, som inne- håller 40 kapitel uppdelade på fyra olika av- snitt
• skogsprinciperna, som anger grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av värl- dens skogar.307
Behovet av större helhetssyn på hur jordens resur- ser används framträdde tydligt efter Riokonferen- sen. Både på internationell, nationell och lokal nivå vidtog ett intensivt arbete. Inom myndighets- och forskarvärlden kom arbetet att fokusera på att hitta bra metoder för att till exempel mäta och analysera resurs-, material- och ämnesflöden.308 År 1992 kom departementsskrivelsen Varor som
faror.309 Den pekade ut varor som stora sprid- ningskällor av kemikalier. Tidigare hade det mest talats om punktkällor. Inom näringslivet startade ett frivilligt standardiseringsarbete för miljöan- passat företagande, till exempel miljölednings- systemet ISO 14001.
År 1992 tog Naturvårdsverket fram den lång- siktiga studien Hur ska Sverige må år 2020? Den visade vad som skulle kunna hända med miljön om de avtal och beslut som var aktuella i början på 1990-talet skulle fullföljas. Det framgick att de flesta avtal var otillräckliga för att tillståndet i miljön skulle bli bättre, och att gapet till accep- tabla nivåer var stort. Studien visade till exem- pel att utsläppen behövde reduceras på lång sikt, men den gav inga konkreta lösningar på åtgärder i samhället. Nästa steg, projektet Sverige år 2021,
gav en bild av hur det hållbara samhället kunde se ut.310
Vid denna tid (1992, 1993) fanns i Sverige ett politiskt tryck om att ta till vara och hushålla med naturresurser, och begreppet kretslopp användes ofta. Regeringens Kretsloppsdelegation, som ver- kade 1993–1997, presenterade i sin framtidsbild ett samhälle där människors behov tillgodoses utan att naturens kretslopp och den biologiska mångfalden hotas eller resursbasen förstörs. En viktig utgångspunkt var rättvis tillgång till resur- serna globalt, nationellt och mellan generatio- ner.311 Propositionen Om riktlinjer för en krets-
loppsanpassad samhällsutveckling lade grunden
för statsmakternas arbete med kretslopp för olika materialslag.312 Propositionen resulterade bland annat i att förordningen om producentansvar började gälla för däck, returpapper och förpack- ningar 1994. Två linjer fanns i arbetet med pro- ducentansvaret. Dels avfallslinjen, dels att påver- ka varor ”uppströms”, det vill säga att inte bygga in farliga ämnen i varorna. Varors miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv lyftes fram, liksom miljö- konsekvenser av våra produktions- och konsum- tionsmönster.313
Nu inträdde en period i Sverige då fokus kom att riktas mer mot hushållens konsumtion. År 1992 instiftades EU-blomman, EU-ländernas gemensamma miljömärkning.314 Konsument- verket fick 1995 för första gången ett konsument- politiskt mål som innebar att sådana konsum- tions- och produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar
307. SOU 2003:31.
308. Naturvårdsverket & Kemikalieinspektionen (1999). 309. Ds 1992:58 samt Ds 1992:82.
310. Naturvårdsverket (2003b). 311. Naturvårdsverket (2004). 312. Regeringen (1993).
313. Naturvårdsverket, Integrerad produktpolitik inom EU. (Webb.) 314. Nationalencyklopedin, EU-blomman. (Webb.)
till en långsiktigt hållbar utveckling.315 Mistras forskningsprogram Utvägar (1996–2001) under- sökte ”varför gör vi som vi gör och inte som vi borde göra”, och vilka faktorer som ytterst styr våra vanor, val och handlingar.316 Naturvårdsver- ket gav 1996 ut rapporten Biff och Bil?317 Den diskuterade hushållens miljöval och pekade ut de miljöområden som är viktigast för hushållen: bi- len, biffen (mat), bostaden, varorna och avfallet. Konsumentverket, Livsmedelsverket och Natur- vårdsverket gav tillsammans ut den miljöanpas- sade kokboken Mat med känsla för miljö.318 Kon- sumentverket fick i slutet av 1990-talet särskilda medel för att förstärka miljörelaterad information på sin webbplats och utvecklade då den mycket väl- besökta Köpguiden med miljö- och energirelaterad information och råd om bland annat vitvaror.
År 1997 kom den svenska studien Mål och
beräkningar för ett hållbart Sverige från Miljö-
förbundet Jordens Vänner. I den sågs energi och råvaror i ett globalt perspektiv, och konsumtio- nen skulle fördelas rättvist. Miljöutrymmet be- gränsades för energi av utsläpp och tillgång. För råvarorna gällde grovt att uttaget inte fick över- stiga omsättningstakten i jordens inre.319 Konsu- mentverket gav samma år ut Koll på klotet eller
Direktkontakt med tredje världen som handlar
om konsumtionsrelaterade samband mellan u- länder och i-länder. Året efter, 1998, gjorde Miljö- förbundet Jordens Vänner beräkningar baserade på metoden rättvist miljöutrymme för tre stycken hushåll i studiecirkelmaterialet Hållbare Svens-
son, förnyelsebare Persson och rättvise Hansson: tre hushåll på 1990-talet och 2010.
Parallellt med och i fotspåren av rättvist mil- jöutrymme utvecklades även andra begrepp med liknande synsätt, till exempel ekologisk ryggsäck, ekologiskt fotavtryck, faktor 10 och ekologisk skuld. Ekologisk skuld beräknar rika länders eko- logiska skuld till fattiga och omfattar även överut- nyttjande av resurser bakåt i tiden. Faktor 10 var kanske det begrepp som väckte störst gehör bland politiker och näringsliv. Det kan ha berott på att det var helt inriktat på effektivitetshöjning, och i mycket liten grad räknade med livsstilsförändring- ar, till exempel vad gällde transporter och konsum- tion.320 Faktor 10 lanserades av tyska Wupper- talinstitutet och är ett mått på hur mycket de rika länderna måste minska sitt uttag av naturresurser för att nå en hållbar utveckling.
I slutet av 1990-talet uppmärksammades även miljöpåverkan från den offentliga konsumtionen. Naturvårdsverket tog fram den första rappor- ten om offentlig upphandling år 1995.321 Mel- lan 1998 och 2001 utvecklades EKU-verktyget i Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling. Verktyget var till för att hjälpa inköpare att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. I dag förval- tas verktyget av Miljöstyrningsrådet.
2000-talet medförde arbete och forskning kring hållbar utveckling och hållbara konsumtions- och produktionsmönster
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kom fokus att riktas mer mot varor och tjänster samt mot avfall. Det konstaterades att en stor mängd farliga ämnen fanns ackumulerade i sam- hället, och att diffus spridning av ämnen skedde
315. Sveriges riksdag, Regeringens skrivelse 1995/96:181. (Webb.)
316. Mistra, UTVÄGAR – Vägar till uthållig utveckling – beteenden, organisationer, strukturer. (Webb.) 317. Naturvårdsverket (1996).
318. Brinck, L. (1998).
319. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007). 320. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007). 321. Naturvårdsverket (1995).
kontinuerligt från olika led.322 År 1999 redovisa- de Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket en översiktlig studie av upplagring och flöden av farliga kemikalier i samhället.323
I regeringens skrivelse från år 2000 om en mil- jöorienterad produktpolitik redovisas en samlad strategi för att stärka drivkrafterna för att produ- cera och konsumera mer miljöanpassat i Sverige och internationellt.324, 325 Syftet med den miljö- orienterade produktpolitiken var att förebygga och minska produkters negativa påverkan på miljön och på människors hälsa under produk- tens hela livscykel. För att åstadkomma detta krävs att alla aktörer tar ansvar. Administrativa, ekonomiska och marknadsdrivna styrmedel och näringslivets och andra aktörers initiativ måste kombineras på ett effektivt sätt.
I stället för miljöorienterad produktpolitik bör- jade efter några år begreppet integrerad produkt- politik, IPP, användas.326 Inom ramen för Nor- diska ministerrådet startades 1999 en särkskild tvärsektoriell grupp (Produktorienterad miljö- strategigruppen, POMS-gruppen) som skulle ar- beta med att till gagn för internationellt arbete ena de nordiska länderna runt en så kallad pro- duktorienterad miljöstrategi.327 Arbetet med in- tegrerad produktpolitik pågår fortfarande natio- nellt och internationellt, men nu under rubriken hållbar konsumtion och produktion.
I början av 2000-talet kom en rad nya lagar om omhändertagande av avfall i Sverige. Skatt på de- ponering av avfall infördes år 2000. Från 2002 blev det förbjudet att deponera brännbart avfall,
och möjlighet till källsortering krävdes. Från 2005 förbjöds deponering av organiskt avfall.328
Tio år efter Riokonferensen hölls världstopp- mötet om hållbar utveckling, i Johannesburg år 2002. Toppmötet bekräftade att Agenda 21 och hållbar utveckling med dess ekonomiska, soci- ala och miljömässiga dimensioner ska ligga till grund för det fortsatta internationella, nationella och lokala utvecklingsarbetet. Toppmötet fattade även beslut om att utveckla ett tioårigt ramverk av program för hållbara produktions- och kon- sumtionsmönster. Bland nya utmaningar märktes globalisering och handel.329
På myndighets- och regeringsnivå ledde mö- tet i Johannesburg till ett intensivt arbete kring bland annat hållbara produktions- och konsum- tionsmönster. Som exempel tog Konsumentverket fram stora mängder information om hur hushål- len på olika sätt kunde miljöanpassa sin konsum-