Ekonomisk lägesbild

Det ekonomiska läget i regionerna påverkar förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens utveckling. Under våren 2020 var utmaningarna stora till följd av covid-19-pandemin. Regionerna har genomfört en stor omställning av vården för att kunna ta om hand ett stort antal patienter under pandemin. I stor utsträckning har planerad och före-byggande vård ställts in för att ge utrymme för akut vård, vilket inne-bär att en så kallad vårdskuld byggs upp. Pandemins effekter på regio-nernas ekonomi är än så länge osäker. Staten har ökat bidragen till regionerna för att minska de ekonomiska effekterna på regionernas ekonomi av pandemin.

I det längre perspektivet skapar den demografiska utvecklingen utmaningar. Tillväxten i skatteunderlaget förväntas minska till följd av att andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. En växande befolkning och en ökande andel äldre förväntas medföra ökade kost-nader, ökat personalbehov med risk för kompetensbrist, samt ökade investeringar. Regionernas skuldsättning förväntas öka till följd av de stora investeringsbehoven och det finansiella sparandet förväntas fortsatt vara negativt.

7.7.1 Resultat

Regionerna visade ett sammanlagt resultat 2019 på 8,9 miljarder kro-nor efter finansiella poster. Det motsvarar 2,7 procent av skattein-täkter och generella statsbidrag. Därmed översteg resultatet det så kallade balanskravet om 2 procent. Resultatet är starkare än på flera år och förklaras av icke realiserade vinster till följd av ökat marknads-värde på regionernas pensionsportföljer. Figuren nedan visar rörelse-resultatet efter finansiellt netto under perioden 2010 till 2019. Under denna period har det genomsnittliga resultatet efter finansnetto uppgått till 0,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Inför 2020 var det ekonomiska läget i regionerna kärvt (SKR, 2021).

Det ekonomiska resultatet för 2020 blev emellertid det bästa för region-sektorn någonsin. Medan regionernas sammantaget budgeterade resul-tat låg på 2,7 miljarder kronor blev det slutliga utfallet ett slutligt resultat på 19 miljarder kronor. Det finns flera orsaker till det höga resultatet. Pandemin har medfört kraftigt ökade kostnader för regio-nerna som har kompenserats av staten i form av ökade bidrag.

Sam-Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur SOU 2021:71

tidigt har vissa kostnader minskat till exempel genom att viss planerad vård ställts in (för en redovisning av avvikelsen mellan budget och utfall se SKR, 2021). Covid-19-pandemin gör det ekonomiska läget för regionerna svårbedömt. Bemanningsläget är svårt med personal som i delar av vården under lång tid arbetat mycket. Samtidigt behöver den så kallade vårdskulden tas om hand, vilket kan påverka regio-nernas kostnader under kommande år. SKR uppger i kontakter med utredningen i juni att prognosen för regionernas samlade resultat år 2021 är något under fem miljarder kronor.

SKR (2021) framhåller att långsiktighet är avgörande för regionerna och den statliga styrningen. Att kortsiktiga bidrag riskerar att med-föra en högre kostnadsnivå och att riktade bidrag kopplade till exem-pelvis bemanningskrav riskerar att försvåra en nödvändig omställning.

SKR (2021) menar att verksamheten måste ställas om för att klara ökade krav och kommande demografiskt tryck. Exempel på omställ-ning är den digitalisering som pågått länge där pandemin bidragit till att större steg tagits.

Figur 7.13 Regionernas sammanlagda resultat, samt vad 2 procent av skatter och bidrag innebär

Miljarder kronor

Källa: Statistiska centralbyrån.

-5 0 5 10 15 20

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

årets resultat balanskrav 2 procent

SOU 2021:71 Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur

7.7.2 Investeringar och finansiellt sparande

Regionerna genomför och planerar historiskt stora investeringar (se kapitel 8). Orsakerna är flera: en växande befolkning, ett åldrat fastig-hetsbestånd som dels behöver ersättas dels anpassas till dagens medi-cinska och arbetsmiljömässiga krav. Figuren nedan visar utvecklingen av regionernas sammanlagda genomförda investeringar i region och i regionkoncerner, det vill säga inklusive regionägda bolag, 2007 till 2020 samt budget 2021 till 2023. Under perioden har investeringar i regionkoncern ökat med i genomsnitt 13 procent årligen. Invester-ingarnas andel av skatter och bidrag har ökat något från 3 procent 2007 till 9 procent 2020. Pandemiåret 2020 uppgick investeringarna i regionkoncern till 32 miljarder kronor, något lägre än 2018 och 2019, orsaker till detta anges bland annat vara förseningar i pågående byggprojekt och uppskjutna upphandlingar.

Figur 7.14 Investeringar i region och regionkoncern, samt investeringar som andel av skatter och bidrag

Miljarder kronor (vänster axel) och procent (höger axel)

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner och Statistiska centralbyrån.

Svaga ekonomiska resultat i kombination med ökade investeringar har inneburit att självfinansieringsgraden minskat över tid. Om inve-steringar ska vara helt självfinansierade krävs att årets resultat och av-skrivningar tillsammans motsvarar investeringsutgifterna. Den

genom-0%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Region Utfall/ prognos Koncern Utfall/ budget

Region budget koncern budget

inv som andel av skatter och bidrag

Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur SOU 2021:71

snittliga självfinansieringsgraden under perioden 2011 till 2020 var 58 procent. Det jämförelsevis mycket starka resultatet 2020 ökade självfinansieringsgraden till 112 procent. Som jämförelse uppgick den genomsnittliga självfinansieringsgraden under perioden 2011 till 2019 till 55 procent. Den externa upplåningen har dock fortsatt att öka under 2019 och 2020.

Figur 7.15 Investeringar och finansieringsbehov i regionkoncern Löpande priser, miljarder kronor

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner och Statistiska centralbyrån.

Figuren nedan visar utvecklingen av regionernas samlade låneskuld under tio år fram till 2020. Skulden har som följd av de senaste årens stora investeringsvolymer ökat från 38 till 78 miljarder kronor. Skul-den är emellertid ojämnt fördelad mellan regionerna. Region Stock-holms andel av den totala låneskulden 2020 var 70 procent, vilket är något lägre än 2019 då den var 72 procent och 2018 då den var 77 pro-cent. Antalet regioner utan låneskuld 2020 och 2019 var fem, vilket kan jämföras med sju regioner år 2018 och tio regioner år 2017.

-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 35 40

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

av- och nedskrivningar resultat finansieringsbehov investering

SOU 2021:71 Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur

Figur 7.16 Regionernas sammanlagda låneskuld Löpande priser, miljarder kronor

Källa: Kommuninvest.