• No results found

Kompetensförsörjning

7 Utmaningar för framtidens investeringar i

7.4 Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen har länge varit en av vårdens stora utma-ningar. Regionerna bedömer att de har brist på sjuksköterskor, men även andra personalkategorier såsom psykologer, specialistläkare, bio-medicinska analytiker och barnmorskor. Det finns behov av fler all-mänläkare, inte minst givet utvecklingen mot en mer nära vård. Ett utökat primärvårdsuppdrag förväntas även öka behovet av

distrikts-0,64 0,66 0,68 0,7 0,72 0,74 0,76 0,78 0,8 0,82

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 försörjningskvot prognos

SOU 2021:71 Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur

också i takt med att allt mer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsat-ser utförs i hemmet (Socialstyrelsen, 2020a).

Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården i förhållande till befolk-ningsmängden har samtidigt ökat över tid och Sverige har i ett inter-nationellt perspektiv hög personaltäthet. Drygt 17 procent av samtliga sysselsatta i Sverige år 2017 arbetade inom vården. Av OECD-länderna hade endast Norge och Danmark en högre andel än så, vilket framgår i figuren nedan.

Figur 7.9 Antalet sysselsatta inom vård och omsorg som andel av totalt antal sysselsatta

2000 och 2017 (eller närmsta år)

Källa: OECD Health at a glance 2019.

Även antalet praktiserande läkare i Sverige är högt i ett internatio-nellt perspektiv, med undantag för allmänläkare (se figuren nedan).

Endast 16 procent av praktiserande läkare i Sverige arbetar som all-mänläkare, jämfört med OECD-genomsnittet på 23 procent (OECD, 2019a). En orsak skulle kunna vara att det i Sverige finns större möj-ligheter att i utbildningen välja inriktning jämfört med många andra länder där fördelningen av utbildningsplatser mellan specialiteter är mer styrd. I Sverige är ansvaret för fortbildning och specialisering av läkarkåren mer decentraliserat än i andra länder såsom Norge,

Dan-20.9 17.5 17.3 15.6 15.4 14.1 13.6 13.4 13.3 13.3 13.1 12.4 12.3 11.9 10.9 10.8 10.5 10.4 10.4 10.3 10.1 8.2 7.8 7.2 7.2 6.8 6.6 6.5 6.4 6.0 6.0 5.8 5.5 5.4 5.4 4.2 3.0

0 5 10 15 20 25

2000 2017

%

Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur SOU 2021:71

mark, Nederländerna och Tyskland, där man tillämpar en tydligare statlig styrning inom området (ESO, 2019).

Figur 7.10 Fördelning av olika typer av läkare

Källa: OECD Health at a glance 2019.

Tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal är ojämnt fördelad över landet. Det är fortsatt svårt att rekrytera personal inte minst till gles-bygden, samtidigt som sjukskrivningstalen är höga och produktivite-ten inom hälso- och sjukvården sjunker. Socialstyrelsen konstaterar dock att det inte förefaller vara någon flykt av medarbetare från vår-den. Cirka nio av tio utbildade sjuksköterskor arbetar som sjukskö-terska eller inom branschen vård och omsorg. Andelen har föränd-rats marginellt mellan 1996 och 2016 (Socialstyrelsen, 2020).

I det nationella planeringsstödet som Socialstyrelsen publicerat sedan mitten av 1990-talet bedöms årligen tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård. Den bedömda efterfrågan av legitimerad personal bygger på flera källor och på enkä-ter till regionerna, ett urval privata vårdgivare samt fack- och yrkes-organisationer. För år 2020 rapporteras att det råder brist på 10 av 22 legitimationsyrken i minst hälften av regionerna (Socialstyrelsen, 2021). 2020 var ett speciellt år präglat av covid-19-pandemin. Det ställdes inga frågor om hur pandemin påverkat efterfrågan på legiti-merad personal och de bedömningar som gjorts stämmer väl överens med det som rapporterats för tidigare år. Det råder brist på bland annat specialistläkare, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmor-skor. År 2019 redovisades bristerna kvantitativt, vilket visas i tabellen nedan.

% General practitioners Other generalists ¹ Specialists Other doctors (not further defined)

SOU 2021:71 Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur

många helårsarbetskrafter som saknas för de yrken det råder brister i. Fyra regioner har enbart bedömt vissa yrken och sex regioner har inte lämnat några bedömningar alls. Bland dessa sex regioner ingår bland andra Region Stockholm och Region Västra Götaland vilket indikerar att det är en underskattning av bristen.

Högre brister skattas av SCB som i arbetskraftsbarometern 2019 undersöker möjligheterna att kvantifiera dagens bristsituation på arbetsmarknaden (SCB, 2020). Mönstret stämmer väl överens med Socialstyrelsens bedömning, men de uppskattade antalen är högre.

De skattade bristerna är störst bland läkare och sjuksköterskor. Lika stora brister skattas för specialistutbildade som grundutbildade sjuk-sköterskor.

Tabell 7.1 Behov av ytterligare helårsarbetare hösten 2019

Socialstyrelsen (2020) SCB (2020)

Läkare 1 262 2 200

Sjuksköterska 790 2 800

Specialistutbildad sjuksköterska 722 3 000

Psykolog 201 730

Barnmorska 136 310

Röntgensjuksköterska 121 320

Biomedicinsk analytiker 121 500

Vård- och omsorgspersonal (gymnasium) 8 200

Källa: Socialstyrelsen (2020b) och SCB (2020).

SCB gör prognoser på lång sikt över utvecklingen på arbetsmark-naden och utbildningsområdet (SCB, 2021). Under perioden 2018 till 2035 bedöms att sysselsättningen ökar med 400 000 personer.

Inom hälso- och sjukvården väntas antalet med gymnasial utbildning vara otillräckligt för att täcka den framtida efterfrågan. Fram till 2035 förväntas efterfrågan öka med närmare 100 000 helårsarbetskrafter, en ökning med 40 procent mot antalet sysselsatta 2018. Bedömningen enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2020 är att det kommer att råda stor brist på personal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning.

För eftergymnasialt utbildade finns det risk för fortsatt och förstärkt brist i flera utbildningsgrupper. Behovet 2035 beräknas vara ytter-ligare 70 000 helårsarbetskrafter jämfört med sysselsättningen 2018, en ökning med 17 procent.

Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur SOU 2021:71

Figuren nedan visar det ökade behovet av helårsarbetskrafter för ett antal yrken med utbildningar där efterfrågan på arbetskraft beräknas öka till 2035. Jämfört med antalet förvärvsarbetande sjuksköterskor med grundutbildning år 2018 förväntas efterfrågan öka med närmare 12 000 helårsarbetskrafter till 2035. Behovet av läkare beräknas öka med närmare 11 000 och specialistsjuksköterskor med ungefär 7 600 hel-årsarbetskrafter. Bedömningen är att det kommer att råda stor brist på röntgensjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor; brist på arbetsterapeuter, grundutbildade sjuksköterskor, och barnmorskor.

Gällande läkare är bilden av arbetsmarknadsläget varierande. Läkarut-bildningen har sedan 2005/06 byggts ut med närmare 70 procent och SCB räknar med ett migrationsöverskott på 400 läkare per år fram till 2035. Det rör sig om personer som tidigare bott i Sverige som åter-kommer efter slutförd läkarutbildning utomlands. Samtidigt förväntas efterfrågan fram till 2035 öka med mellan 20 och 25 procent.

Figur 7.11 Prognos över behov av ytterligare helårsarbetare 2035 jämfört med sysselsatta 2018

Källa: SCB 2020.

Utifrån SCB:s prognos beräknar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utbildningsbehovet för att möta efterfrågan 2035. Figuren nedan visar

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Röntgensjuksköterska

Biomedicinsk analytiker Receptarie Apotekare Barnmorska Arbetsterapeut Fysioterapeut-/sjukgymnast Specialistsjuksköterska Läkare Grundutbildad sjuksköterska

SOU 2021:71 Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur

ningen till utbildningen öka med 40 procent eller 900 nyantagna per år fram till 2035 för att möta behoven. För att inhemskt klara utbild-ningsbehovet av läkare fram till 2035 behöver antagningen öka med 29 procent eller 527 ytterligare studenter antas till utbildning varje år. Utbildningen av sjuksköterskor bedöms vara tillräcklig för att möta efterfrågan 2035. Dock råder det brist redan i dag vilket tyder på att sjuksköterskor söker sig till andra arbetsgivare än offentliga vårdgivare.

Detta ökar komplexiteten i att möta de långsiktiga behoven. UKÄ:s slutsats i rapporten är att verksamheterna bör förbereda sig för ett sce-nario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetens-behov av högskoleutbildade.

Figur 7.12 Behov av ökad antagning på utbildningar per år fram till 2035

Källa: UKÄ (2019).

Kompetensförsörjningen innebär också en utmaning för förmågan att tillhandahålla patientsäker vård. Socialstyrelsen gjorde 2018 en kartläggning och analys av akutsjukvård och förlossningsvård. Analy-sen fokuserar särskilt på läkare, sjuksköterska och barnmorska. Slut-satsen är att studien bekräftar det samband som beskrivs i vetenskap-lig litteratur mellan otillräckvetenskap-lig bemanning och kompetens och risken för vårdskador (Socialstyrelsen, 2018). I den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024 slår Social-styrelsen fast att en grundläggande förutsättning för säker vård är att

-1 500 -1 000 -500 0 500 1 000 1 500

Sjuksköterska Tandläkare Tandhygienist Arbetsterapuet Barnmorska Röntgensjuksköterska Biomedicinsk analytiker Fysioterapeut Läkare Specialistsjuksköterska

Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur SOU 2021:71

det finns tillräckligt med personal som har adekvat kunskap och kom-petens.

Framtida kompetensförsörjningsbehov handlar inte bara om att säkra tillgången till personal, utan även om att möta de nya krav som ställs på vårdpersonalens kompetens. Pågående reformer på vårdom-rådet som beskrivits närmare i kapitel 4 medför till exempel ökade krav på personalen att kunna arbeta personcentrerat, att vara delaktig i förbättringsarbete och att kunna använda ny teknik.

När det gäller teknikfärdigheten gör den brittiska hälso- och sjuk-vårdsorganisationen NHS bedömningen att 80 procent av arbetskraf-ten inom hälso- och sjukvården år 2040 behöver kunna behärska tek-nik för telemedicin, automatiserad bildtolkning med hjälp av AI, bärbar teknik för diagnostik och fjärrövervakning och teknik för att kunna läsa arvsmassa med mera (NHS, 2019).

Fler legitimationsyrken med nya kompetenser och yrkesgrupper kan också innebära utmaningar för interprofessionell samverkan. För-mågan att se sin roll som en del i ett större sammanhang blir allt vik-tigare. Vidare behöver rätt kompetens användas för rätt arbetsupp-gifter. Det finns till exempel stöd i forskning för att vårdpersonal ofta tar sig an arbetsuppgifter som egentligen inte gynnas av att utföras av någon med deras specifika kompetens (Gadolin, 2019).

Med anledning av den stora utmaning som frågan om kompetens-försörjning innebär inrättade regeringen den 1 januari 2020 ett nationellt vårdkompetensråd vid Socialstyrelsen. Nationella vårdkompetens-rådet är ett rådgivande samverkansforum mellan regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och UKÄ. Uppdraget är att långsiktigt sam-ordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjningen av vårdpersonal. Syftet är att stärka samverkan kring kompetensför-sörjningen mellan regioner, kommuner, universitet och högskolor samt övriga berörda aktörer. Ytterligare ett syfte är att säkerställa en gemensam bild av framtida kompetensförsörjningsbehov i hälso- och sjukvården.

SOU 2021:71 Utmaningar för framtidens investeringar i vårdinfrastruktur

7.5 Behovet av forskning och utbildning påverkar