Elevers erfarenheter av distansundervisning

En amerikansk forskningsrapport gällande en specifik distansundervisning på Alabama universitet visade att de flesta elever av lite olika anledningar kände sig omotiverade av distansundervisning. Skäl till detta var bland annat att interaktionen mellan lärare och elev gick förlorat men också att interaktionen mellan elever fungerade dåligt. 80 procent av deltagarna tyckte att distansundervisning gjorde det svårare att ställa frågor till läraren och de upplevde även att de fick mindre uppmärksamhet av läraren jämfört med traditionell

salsundervisning. Läraren i sig verkade vara den starkaste källan till intresse och

motivation. 84 procent av deltagarna upplevde att interaktionen med andra studenter varit svårt. I helhet är interaktion med lärare och övriga studenter samt datorfärdigheter de faktorer som utgör fördelar men kanske framförallt nackdelar för distansundervisning. Då både

interaktion och datorfärdigheter är tillräckliga fungerar distansundervisningen bra och vice versa. Deltagarna var alla eniga om att egenskaper som självständigt lärande och

självmotivation är bra för att lyckas med distansundervisning, de tyckte alla att

distansundervisning förberedde dem till arbetslivet genom att kunna ta större personligt ansvar. (Smith. 2009. 55-78)

7 Balldin (2003. 97-119) har gjort en undersökning tillsammans med Skolverket där han

undersökt gymnasieelever på fem olika skolor om deras erfarenheter av distansundervisning. I hans intervjuer med elever beskrevs skolan utifrån elevernas perspektiv som en institution med vissa fasta regler och normer. Lärande skedde framförallt genom interaktion med jämnåriga och lärare samt genom lyssnande framför inläsning. En gemenskap bildades i klassrummen och det uppstod värderingar och normer som eleverna måste rätta sig efter. Det är det sistnämnda som också gjorde att vissa elever kände sig besvärade i skolmiljön då de kan ha svårigheter med att anpassa sig till rådande normer. Andra elever ansåg skolan som en trygg miljö eftersom de har regler de kan följa och anpassa sig efter. Oavsett om eleverna trivdes i skolmiljön eller inte är relationer något väldigt centralt för skolan. Diskussioner samt direkta dialoger var också något som eleverna upplevde vara en central del av skolan och något som både var positivt och negativt. Positivt då de tilläts tänka högt och prova sina kunskaper samt få direkt respons på detta både från lärare och skolkamrater. Negativt då det begränsade vissa elever som inte kände sig trygga i direkta dialoger. Denna studie visade att eleverna under distansundervisningen alla kände en frihet, men för olika saker. Vissa elever kände en frihet över att de själva fick bestämma över sin egen tid medan andra kände en social frihet, att slippa de sociala sammanhang de blir påtvingade i skolmiljön. Författaren skriver att de flesta elever upplever en social utmaning i distansundervisningen. Framförallt gällde detta elever som inte självmant valt distansundervisning där denna undervisningsform ofta lämnade eleverna med en känsla av ensamhet och av att vara på distans både fysiskt och psykiskt. Det var framförallt den fysiska bekräftelsen och övervakningen som eleverna saknar. Läraren fick här den svåra uppgiften att försöka få distansundervisningen upplagd på ett sätt som både väcker intresse men kanske framförallt bekräftar den enskilda

eleven. Eleverna uppfattade egenskaper som flexibilitet, förmågan att vara ensam, förmågan att strukturera och planera för sina studier och självständighet som viktiga för att klara av distansundervisning. Eleverna var eniga om att frånvaro av lärare och klasskamrater är en utmaning som de måste kunna hantera. Författaren menar även att ämnen som

samhällskunskap lämpar sig bra för distansundervisning då det sällan krävs några praktiska exempel.

Hermansson och Åkerfeldt (2020. 2, 6-15) skriver i sin studie om hur elever i gymnasiet har uppfattat distansundervisningen under Covid-19. I resultaten går det att utläsa att de flesta eleverna tyckte att det är möjligt att komma i kontakt med och få stöd av sin lärare i en hög grad. Däremot framkom det att det är fem gånger vanligare att eleverna inte kan nå sin lärare i

8 distansundervisningen i jämförelse med den traditionella undervisningen. Det var också många fler elever som tyckte att lärarna inte har lika bra kontroll över diskussionerna i klassrummet på distans. Eleverna ansåg att de oftare kände sig både ensamma och mindre ensamma när de studerar på distans, det har att göra med bland annat hur aktivt socialt umgänge eleven hade från början. Det går också att urskilja dem som tyckte att det är skönt att slippa fokuset på det sociala, och istället fokusera på uppgifterna. Eleverna svarade att de i dubbelt så hög utsträckning har en frånvaro av samarbete när de jobbar på distans i jämförelse med i ett fysiskt klassrum. Det är också fler elever som tyckte att de inte får något gjort när de jobbar på distans i jämförelse med i vanliga klassrummet.

56 procent av eleverna i studien ville tillbaka till skolan som vanligt, 20 procent ville fortsätta på distans och för resterande spelade det inte någon roll. Anledningen till att eleverna ville tillbaka till klassrummet är för att de har bättre fokus där, bland annat för att undervisningen är mindre enformig. De ville tillbaka för att träffa sina klasskompisar, för att de ville röra på sig mer och för att de upplevde högre krav samt stress på distans. Det var också svårare att bibehålla rutiner på distans, de upplevde mindre skillnad mellan skoltid och fritid. Flera elever uppgav att motivationen blir lidande på distans. Motivationen är främst kopplad till det sociala samspelet med andra och bristen på rutiner. Många elever blev också omotiverade av brist på stöd. Bland dessa elever finns fortfarande dem som uttryckte fördelar med

distansundervisningen, som att det är skönt att slippa restid. Eleverna som ville fortsätta på distans ville de göra det för att det är lättare att fokusera, det är dock inte lika tydligt i

resultaten varför. Vissa föredrog också distans på grund av sociala aspekter, som att de slipper tänka på utseende. Flera elever tyckte att det är mindre stressigt för att de exempelvis slipper restider. För de elever som det inte spelade någon roll för lyfte både för- och nackdelar med distansundervisning i jämförelse med närundervisning. Många angav att de tycker att det går bra eller bättre att studera hemma men att de saknar sina vänner och det sociala umgänget.

Vissa angav att det är mer strukturerat i skolan men att det är jobbigt att ta sig till skolan eller att det är jobbigt med det sociala umgänget. Det framkom att det är bra med grupparbeten på skolan medan det är skönt med ensamma arbeten på distans. Således finner författarna att en komplex bild framträder där det finns både möjligheter och utmaningar för

distansundervisningen (Hermansson och Åkerfeldt. 2020, 16-21).

9