Kvalitativ forskningsintervju

Brinkmann, Kvale och Torhell (2014. 140-145) skriver att det finns sju stadier som är

standard i genomförandet av en intervjustudie. Författarna menar dock att det inte finns några fasta regler, utan det är öppenheten som gör en intervjustudie både positiv och problematisk.

Därmed finns det höga krav på att intervjuaren ska vara nyfiken och förberedd i sina

intervjuer. Det är inte alltid forskaren går igenom alla stadier steg för steg, utan ibland hoppar hen mellan olika steg för att forskningsprocessen inte alltid är linjär. Nya fynd och urval kan komma till på vägen som exempelvis ändrar syfte och frågeställningar.

Det första stadiet är att tematisera. Det innebär enligt författarna att formulera

undersökningens ämne och syfte. Det är viktigt eftersom det i all forskning bör vara ämnet som bestämmer vilken metod som används. Det betyder att intervjuaren först ska samla in förkunskap om ämnet och formulera forskningsfrågor. Det behövs för att sedan kunna motivera intervjuer som metod men också för att ställa relevanta frågor. (Brinkmann, Kvale och Torhell. 2014. 144-152) Vi anser att intervjuer är en relevant metod för syftet eftersom vi är intresserade av att fånga lärares erfarenheter kring ett ämne. Vi är dessutom intresserade av att kunna gå djupt in i hur lärare har planerat och genomfört sin undervisning vilket

kvalitativa intervjuer tillåter. Den teoretiska bakgrunden som behövs i en tematisering hittas under kapitel 1.4 ”Tidigare forskning och bakgrund” i studien.

Det andra stadiet i en intervjustudie är enligt Brinkmann, Kvale och Torhell (2014. 152-159) att planera. Det första som bör funderas över är tidsdimensionen. Det kan komma fram saker i intervjuer som ändrar forskningens riktning vilket gör att forskaren måste planera om. Det måste också finnas ordentligt med tid och resurser då både utskrifter och analys av materialet kan ta lång tid. Antalet intervjupersoner som behövs är också relevant att fundera över. Det talet är beroende av vilket syfte studien har. Författarna menar att det är viktigare att göra väl

17 förberedda intervjuer än att intervjua många personer. I vår studie har vi gjort en

forskningsplan där vi har strukturerat upp tidsanvändningen och deadlines för våra delmål. Vi har avsatt mycket tid för att transkribera och analysera intervjuerna. Vårt mål var att nå sex personer att intervjua vilket vi också gjorde. Det går att läsa mer om detta i kapitlet 3.2

“Urvalsprocess”.

Det tredje stadiet i en intervjustudie är att genomföra den. Intervjun börjar med en orientering där intervjuaren berättar syftet med intervjun, användningen av inspelningsverktyg och om intervjuobjektet har några frågor innan intervjun startar. Därefter bör det första som tas upp vara att intervjuobjekten får berätta om sitt liv och den värld de befinner sig i. Under intervjun är det viktigt att inte bara vara uppmärksam på vad som sägs, utan också hur det sägs. Sådant som tonfall, kroppsspråk, ordval etc. är viktigt för att förstå vad som intervjuobjektet försöker förmedla. I slutet av intervjun bör det finnas en uppföljning där intervjuobjektet kan ventilera sina tankar om hur intervjun har varit. Inför varje intervju bör det finnas ett manus, eller en intervjuguide som strukturerar intervjun. Den kan vara mer eller mindre öppen, men två delar bör finnas med. Det är en tematisk och en dynamisk del. Tematiskt är hur frågorna rör sig i förhållande till syfte och frågeställningar, vilket innehåll de ska få fram. Mer struktur leder här till att det blir lättare att teoretiskt analysera medan mer öppenhet kan ge fler oväntade svar. Dynamiskt är hur frågorna ska stimulera till en positiv interaktion. Frågorna bör vara lätta att förstå, korta, anpassade efter intervjuobjektet och inte innehålla irrelevanta

akademiska fackbegrepp. Det är också viktigt att få en bra blandning av frågor för att intervjun ska flyta på. (Brinkmann, Kvale och Torhell. 2014. 170-176)

I genomförandestadiet skapade vi en intervjuguide som går att läsa i kapitel 8.3

”Intervjuguide”. Vi använde oss av de tips som metodböckerna har gett oss i konstruerandet av frågor. Vi beslutade oss att använda semistrukturerade intervjuer eftersom vi ville ha ett stöd från en strukturerad intervju, men ändå tillåta nyfikna följdfrågor. Därefter genomförde vi en testintervju för att kunna se om frågorna var passande, att interaktionen fungerade bra och för att testa inspelningstekniken. Då kom vi fram till att vi behövde lägga till en fråga samt revidera lite följdfrågor. Dessutom insåg vi vikten av att sätta mobilen på flygplansläge under intervjuerna. Alla intervjuer i studien har genomförts en och en, där intervjuobjektet har fått välja tid och plats för att kunna göra intervjusituationen så bekväm som möjligt. Vi har varit två personer som har intervjuat, vilket har gjort att en av oss har kunnat ta fler

18 anteckningar om rummet, kroppsspråk och tonfall medan den andra i huvudsak ställer

frågorna.

Det fjärde stadiet är att skriva ut intervjuerna. Då är det enligt författarna viktigt att tänka på skillnaden mellan muntligt och skriftligt språk. Intervjuaren behöver transkribera intervjuerna så att de transformeras till ett mellanting av det muntliga och skriftliga språket. Det bör också skrivas ut hur utskrivningen har gått till och vilka val som gjorts. Exempelvis kan det handla om små ord eller pauser ska anges i texten. (Brinkmann, Kvale och Torhell. 2014. 217-218, 220-222) Vi valde att ta bort småord som “eh” eftersom vi inte anser att det fyller någon mening i en transkribering. Utöver det skrev vi ut sådana saker som respondenten gör, men inte muntligt säger inom klamrar. Det gör transkriberingen mer levande eftersom det går att läsa kroppsspråk, vad som sägs och hur det sägs. Pauser i intervjun har vi skrivit ut som tre punkter, och ibland som att respondenten funderar, beroende på längden på pausen eller om personen bara säger småord medan den tänker. Utöver det har vi lagt in parenteser på vissa ställen för att förtydliga vad respondenten pratar om vid förkortningar eller utifrån

intervjusituationen. Understrukna ord har vi använt när respondenten lägger mycket vikt vid det ordet under intervjun. Tillsist har vi använt citattecken för att skilja ut de ord som är talspråk eller på engelska. I transkriberingen har vi också avidentifierat lärarna och gett dem påhittade namn.

Det femte stadiet är att analysera intervjuerna. Brinkmann, Kvale och Torhell (2014. 229-235) skriver att en analys har till syfte att belysa meningen med frågan, synliggöra bakomliggande förutsättningar och göra det tydligt vad det underförstådda materialet i intervjuerna är. Vilken sorts analys som är lämplig för en intervjustudie beror på det valda ämnet. En riktlinje är att välja en analysmetod innan utskrifterna är klara och att välja något som kan hjälpa till att vidga förståelsen av det fenomen som undersöks. Vi har valt att både göra en kodning och en meningstolkning. Kodning betyder enligt Brinkmann, Kvale och Torhell (2014. 241-244) att kategorisera intervjuerna. Det används ofta för att få en överblick av materialet genom att knyta nyckelord till segmenten. Författarna menar att det också förenklar jämförelse av ett fenomen. Kodning har vi använt i kapitel 4 “Resultat och analys” för att enklare strukturera upp materialet på ett relevant och mer givande sätt. Meningstolkning skriver Brinkmann, Kvale och Torhell (2014. 249) är när forskaren går utöver det direkt sagda för att synliggöra strukturer och relationer. Då kontextualiseras intervjuerna genom en bredare referensram enligt författarna. Den typen av analys tror vi kommer fördjupa förståelsen av ämnet och

19 passar väl ihop med våra teorier. Teorierna används här som referensramen för att utveckla materialet ytterligare. För att analysera materialet har vi använt modellen nedan:

Teori Forskningsfrågor Intervjufrågor

Bakgrund 1. Vad heter du och hur länge har du varit

lärare?

2. Kan du berätta om hur omställställningen till distansundervisning har sett ut för dig?

3. Är det något övrigt du vill berätta om i relation till ämnet?

Sociokulturell teori

Vilka ämnesdidaktiska konsekvenser har undervisningen fått när den varit på distans?

4. Hur har din planering sett ut under våren?

5. Hur upplever du den sociala interaktionen mellan elever under distansundervisningen?

6. Hur upplever du den sociala interaktionen mellan dig och elever under

distansundervisningen?

7. Upplever du att elevernas lärandeprocess är lika på distans som i det fysiska mötet?

Samarbete mellan lärare

På vilket sätt har samarbetet mellan kollegor fungerat under

distansundervisningen?

8. Hur har stödet från din rektor sett ut under distansundervisningen?

9. Hur har ni lärare samarbetat under distansundervisningen?

Learning by doing

Vad har varit mer och mindre effektiva strategier i distansarbetet enligt dessa lärare?

10. Vilka lärdomar har du tagit med dig från distansundervisningen?

11. Har visst innehåll/metod lämpat sig bättre för distansundervisning?

Figur 2. Analysmodell

Modellen förklarar i kolumnen längst till vänster vilken teori som är tänkt att använda vid analysen av materialet i relation till både forskningsfrågor och intervjufrågor. Således har vi kopplat teorierna till skapandet av frågor redan från början. Modellen är i övrigt baserad på vår intervjuguide som går att hitta i sin helhet under kapitel 8.3 “Intervjuguide”.

Sjätte stadiet är att verifiera intervjuerna. Det innebär att granska forskningen genom validitet, reliabilitet, objektivitet och generalisering. (Brinkmann, Kvale och Torhell. 2014, 291) Inom kvalitativa undersökningar brukar andra kriterier än de kvantitativa användas för att bedöma

20 själva undersökningens kvalité. Istället för validitet används i kvalitativa undersökningar trovärdighet för att försäkra sig om träffsäkerheten och exaktheten i data. (Denscombe. 2018.

420). I denna undersökning kan trovärdigheten säkras genom att, om vi behöver, använda oss av respondentvalidering. Det innebär att vi kan kontakta de vi intervjuat med vår data för att kontrollera och bekräfta deras berättelse. Tillförlitlighet eller möjligheten till att kunna upprepa undersökningen är svårt att uppnå då själva intervjuaren är en integrerad del i datainsamlingen, ett substitut för detta inom kvalitativa studier är pålitlighet. Pålitlighet handlar om att tydligt redovisa hur undersökningen utförts, vilka procedurer och beslut som tagits så att andra forskare kan följa och se detta (Denscombe. 2018. 420-421). Vi har i vår undersökning i denna metoddel tydligt redogjort hur vi genomfört våra intervjuer samt bifogat de frågor som legat som underlag vid själva intervjutillfällena. Generaliserbarhet är inte målet med denna undersökning och kan heller inte uppnås med antalet intervjuade personer, vilket också brukar vara problemet i kvalitativa undersökningar. Kvalitativa forskare brukar istället ställa sig frågan om resultaten och fynden skulle kunna överföras till andra fall, en så kallad överförbarhet (Denscombe. 2018. 422). I denna studie är detta möjligt då alla

samhällskunskapslärare på gymnasienivå i Sverige blivit påtvingad distansundervisning och har olika erfarenheter av detta.

Objektivitet är något som inte går att uppnå med kvalitativa data då den måste på något sätt tolkas av oss som utfört intervjuerna och vi kommer oavsett om vi vill det eller ej styras av våra identiteter, värderingar och övertygelser, vilket inte heller ska ignoreras. Däremot är det viktigt att analysera data med ett öppet sinne och inte försumma data som inte stämmer överens med analysen och att vara öppen för alternativa förklaringar. (Denscombe. 2018. 425-426). Vi som utfört studien har reflekterat över vilka subjektiva åsikter vi skulle kunna tänka ha med oss in i studien och försökt att motarbeta detta. Brinkmann, Kvale och Torhell (2014.

292) skriver att den typen av reflektion där forskaren strävar efter att tänka på sina fördomar och sin subjektivitet är en typ av reflexiv objektivitet. Författarna menar då att forskaren reflekterar över sitt bidrag när personen producerar kunskap.

Sista och sjunde stadiet är att rapportera intervjuerna. Då redovisas intervjuerna i en skrift.

Författarna menar att det är viktigt att tänka på hur rapporten ska produceras genom hela forskningsprocessen för att få välgrundade och logiska slutsatser. Det hjälper även att göra den mer läsvärd. (Brinkmann, Kvale och Torhell. 2014. 317, 326) Vi har arbetat med den här studiens text kontinuerligt för att göra den logisk att följa. Vi har också tänkt på hur vi

21 framställer intervjuerna, mer om det går att läsa i kapitlet 3.3 “Forskningsetik & etiska

överväganden”.