I denna del presenteras Vygotskijs, Deweys och Littles teorier och hur vi tänkt använda dessa.
Vygotskij och Dewey har båda elevfokuserade teorier som introducerades under samma tidsperiod. Idag är de väletablerade teorier som influerat både didaktiken och
läroplaner. Littles teori bidrar med ett lärarperspektiv och skalan som teorin framställer fungerar som ett mer konkret verktyg. De andra två teorierna är mer filosofiska och öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter i jämförelse med Littles teori.
2.1 Sociokulturell teori
Lev Vygotskij heter grundaren till den sociokulturella teorin, som introducerades på 1920-talet. Teorins syfte är att kunna förklara de bakomliggande processer som finns i
konstruerandet av kunskap, där sociala interaktioner är teorins fokus och förklaring. Två viktiga antaganden inom teorin är att individuell kunskapsutveckling har sitt ursprung i sociala relationer och att mänsklig aktivitet förmedlas genom sociala redskap. Vygotskij menade att all kunskapsutveckling hos människan sker på samma sätt och i samma ordning, först i det sociala mellan människor sedan inom den enskilda människan. Det gör att
människan i sin kunskapsutveckling är beroende av andra människor med mer erfarenhet.
Den egna läran bygger på ett eget ansvar och initiativförmåga att delta i gemensamma aktiviteter med andra. Sociala redskap kan inom det sociokulturella perspektivet ge en förklaring på hur människans kunskapsutvecklande fungerar. Redskap är i denna bemärkelse allt vi använder oss av för att integrera oss med andra och kan vara allt från talspråk,
kroppsspråk, matematiska symboler, diagram, målningar till användandet av datorer. Vilka redskap vi lär oss och använder oss av är därför beroende av den kontext och kultur vi är omgiven av (John-Steiner & Mahn. 1996. 191-194).
Vygotskij var en motståndare av det traditionella skolsystemet där elever har varit passiva mottagare av kunskap, det strider mot den psykologiska verkligheten eftersom individen per definition är aktiv. En bra lärare är en person som har kunskaper om den sociala miljön då kunskap kräver aktiva elever, aktiva lärare och en aktiv miljö. Lärarens roll blir då att organisera miljön. Vidare är intresse den största kraften för lärandet, även det ointressanta ägnar vi oss åt av intresse. En av lärarens uppgifter blir därför att väcka elevernas
engagemang för ämnet och att snabbt kunna byta ett intresse mot ett annat. (Lindqvist och Magnusson. 1999. 56, 73)
13 Det finns tre olika tolkningar av den närmaste utvecklingszonen som Vygotskij skriver om, som förklarar hur lärandet går till. Den första tolkningen är att läraren ska agera som en mer erfaren mentor åt eleven för att den ska kunna lösa ett problem och tillgodose sig med mening utifrån den struktur läraren ger. Den andra tolkningen är att elever ska lära sig teoretiska begrepp för att kunna förstå verkligheten. De ger som exempel att “skall eleven lära sig vad en cirkel är lär han sig principen för en cirkel, inte endast att skilja på olika cirklar…”
(Lindqvist och Magnusson. 1999. 280). Den tredje tolkningen handlar om att människan befinner sig i ett samhälleligt system. Eleven blir då också påverkad av samhället i stort i sin lärmiljö. Kunskap blir då även att lära sig om normer och inte enbart fakta. (Lindqvist och Magnusson. 1999. 279-282)
2.2 Pragmatism
Dewey menar att individen utvecklas genom att interagera med sin sociala omvärld (Dewey, Hartman & Hartman. 2004. 17, 53-55). Människan är aktiv och måste kunna experimentera eller prova saker för att lära sig som bäst. Lärarens roll är att aktivt stimulera eleverna att göra saker i klassrummet. Dewey menade att eleven lär sig bättre genom att vara aktiv snarare än passiv. Därmed är det viktigt att lägga in metoder med praktiska inslag. Genom sina
erfarenheter kan eleverna tillgodogöra sig begrepp och kunskap. Det ska i sin tur vila på elevens intresse för att kunna främja inlärning. Lindqvist och Magnusson (1999. 73-74, 78-79) skriver att Dewey menade att det ska finnas en koppling mellan verkligheten och det som eleven lär sig i skolan. Intresset är den kopplingen för eleven. Skolan ska utformas som ett litet samhälle där eleverna får prova på sina färdigheter. Således ska skolan anpassa sig efter hur samhället ser ut enligt författaren. Deweys pedagogik kallas även learning by doing.
2.3 Samarbete mellan lärare
Little (1990. 513-523) menar att man måste skilja på kollegiala relationer och lärande när det gäller deras krav på autonomi och initiativ. Hennes teori bygger på att det finns en skala på hur man samarbetar utifrån om man i samarbetet är oberoende eller ömsesidigt beroende.
Förflyttning åt höger eller vänster på skalan innebär ökade eller minskade krav på kollektiv och personlig autonomi. Till vänster på skalan där lärare nästan uteslutande arbetar oberoende sker interaktionen genom att sporadiskt dela med sig av tips och ideér utanför klassrummet, exempelvis på lunchrasten eller i korridoren. Det är en stark kultur av individualism och
14 lärare erkänner i denna del av skalan varandras personliga preferenser och stilar. En bit till höger på skalan anses ett frågande om hjälp som en riskabel interaktion då detta kan få sociala kostnader samt skada känslan för den egna kompetensen. Ju längre åt höger på skalan vi rör oss desto mer luckras den individuella och oberoende interaktionen upp, undervisningen blir mindre privat och samordningen kring det kollegiala samarbetet blir starkare och material och idéer görs tillgängligt för alla. Lärare har inget emot att granska varandra eller att få sitt arbete granskat då det råder en kultur av samarbete. En kultur där diskussioner och debatter bidrar till en gemensam utveckling för både lärare och elever. Längst till höger på skalan finner vi det ömsesidiga beroendet. Det kännetecknas av att interaktionen samt samarbetet är väl organiserat och där ansvaret för undervisningen är något gemensamt för gruppen. Den individuella undervisningen är oftast styrd av kollektiva mål och beslut. Little menar att den kollektiva kapaciteten att serva sina elever ökar då lärare har ett bra samarbete och delar med sig av sina kunskaper till varandra.
________________________________________________________________________
Figur 1. Littles skala över samarbete mellan lärare. (Little. 1990. 513-523)
2.4 Teoriernas användning i studien
I inledningen redovisade vi för hur läroplanen ser på social interaktion i skolan. Där stod det bland annat att eleverna ska få möjlighet att interagera med varandra och att lärare ska samarbeta för att nå utbildningsmålen. Med hjälp av teorierna kan vi förstå hur den sociala inlärningen påverkas av att utbildningen flyttas till distans. Vi kan också försöka förklara hur de didaktiska valen från lärarna har påverkat inlärningen. Genom den sociokulturella teorin vet vi att de sociala redskapen vi lär oss av är beroende av den kontext och kultur vi lever i (John-Steiner & Mahn. 1996. 191-194). Förr var kontexten för lärande i ett fysiskt klassrum men nu är det digitalt. Således kan teorin förklara eventuella förändringar i lärande, både positiva och negativa sådana. Det är också intressant att undersöka hur lärarna ser på den sociala interaktionen och de sociala redskap som finns tillgängliga för dem. Därutöver är det
Berättande Hjälp & stöd Delaktighet Samverkan
Tips och idéer
15 relevant att undersöka de praktiska kunskaperna som lärarna har fått lära sig genom
distansundervisningen. Dewey (Lindqvist och Magnusson. 1999. 73-74, 78-79) menar att klassrummen ska vara organiserade så som samhället ser ut, och under våren har både samhällets och skolans organisation ändrats kraftigt. Därför kan teorin användas för att
försöka förklara eventuella styrkor och svagheter i lärarnas didaktiska val. Vidare kommer vi i denna studie använda Littles skala för att kunna uppskatta de intervjuade lärarnas
uppfattningar av samarbete och gemensamt lärande i samband med den hastiga övergången till distansundervisning. Vi vill dels veta om samarbetet har förändrats, dels var vi skulle kunna placera lärarna på skalan. För att se hur analysen av allt material kommer gå till i sin helhet kan ni se analysmodellen på sida 19.
16