Lärdomar från distansundervisningen

Flera av lärarna påpekade att det har skett en positiv teknisk utveckling inom skolorna. Kim nämnde att den tekniska färdigheten har varit rätt hög på deras skola sedan innan. Där skedde det ingen större förändring, vilket hen var ensam om att nämna. Robin sade “Alltså att man ser att det här att det är oerhört viktigt att vi har bra tekniska lärplattformar. Alltså som är moderna. Så att där kan väl lärdomen vara i skolan också att skolan behöver vara i framkant på IT teknik, alltså de system som man köper”. De beskrev att de idag har kunskapen att kunna använda verktygen på ett mer effektivt sätt. Bland annat kan de använda

distansverkyget som ett komplement, både för lärare och elever. Elever som behöver stanna hemma av någon anledning kan idag få delta på länk istället för att hamna efter. När det gäller lärare sade Elliot:

“Nämen jag tror att samhället kommer att förändras ganska mycket efter coronapandemin.

Jag tror att man inser att flera arbetsuppgifter kommer att kunna gå att sköta på distans.

Även om jag låter väldigt negativ här nu så tror jag ändå att man lär sig att det finns flera olika typer av plattformar som man faktiskt kan använda både vad gäller videosamtal, vad gäller inspelade föreläsningar”.

41 Flera av lärarna nämnde också fördelarna med att kunna sköta lektioner hemifrån ifall de är sjuka eller behöver ta hand om sjuka barn exempelvis. Alex sade att “... ska jag göra uppgifter till eleverna som de ska göra då får jag ju efterarbetet sedan, eller så ska man planera för någon vikarie iallafall...” vilket innebär att det blivit mindre merarbete för läraren att ha lektionen på distans. Billie nämnde också att fler lärare kan vara med på alla möten nu när några kan välja att vara med på distans. Därmed har flexibiliteten ökat för lärarna. Ytterligare en fördel som nämndes av många med distansundervisning är kortare pendlingstid både för elever och lärare. Det leder till mer tid att göra andra meningsfulla aktiviteter eller ha mer energi till arbetet.

Utöver dessa fördelar ser lärarna att de har dragit ett flertal pedagogiska lärdomar som gjort deras arbete bättre eller mer effektivt. Flera av lärarna nämnde vikten av att vara tydliga under distansundervisningen, oavsett om det gäller planering, instruktioner eller något annat.

Charlie nämnde exempelvis:

“... instruktioner att man, man har nog tänkt efter lite extra framförallt om det är nya instruktioner. Eller att jag känner att det här är något jag ibland har brukat behövt förklara i klassrummet det, nu kommer jag inte kunna göra det så nu måste jag nog fundera verkligt [pekar med hela handen] hur ska jag formulera mig”.

Några av lärarna påpekade också att det var lättare att undervisa för eleverna på distans om de hade någon relation eller tid att ses fysiskt innan distansundervisningen började. Utöver det var det några saker som vissa lärare började använda mer i undervisningen. Elliot nämnde

“Man kom på också olika typer av övningar som man kanske inte varit tvungen att ‘värpa’

fram annars. Utan de kom nog i det här. Det tycker jag fungerar.” Elliot använde främst fler kontrollpunkter i sin undervisning som hen kan använda fortsättningsvis i sin fysiska undervisning också. Hen sade vidare:

“Alltså anteckna inte bara för er egen skull (elevernas) utan skapa ett (digitalt) dokument, det där dokumentet delar ni med mig och sedan finns det med i hela momentet. Jag har nog lagt upp inför momenterna att det pluggmaterial de har är de dokument de skapar också får de fylla på det under hela tiden. För det gör ju också att jag kan fånga upp, då kan jag ju gå in då jag misstänker att elev A kanske inte gör vad han ska då kan jag bara gå in på det dokumentet, och se har du verkligen gjort vad du ska. Så jag har ju fått en viss del av sådana kontrollfunktioner som jag inte hade tidigare”.

Charlie nämnde att de gjorde mallar för feedback:

“Jag vet en del lärare säger att de har börjat sammanställa ‘feedbackdokument’ och alltså har det väldigt uppunktat [gestikulerar punkter med handen] efter att, ja det här är liknande

‘E-svar’ (betyget E) eller kommentarer jag brukar ge till ‘E-svar’, eller C, A (olika betyg).

42

Men det hade jag redan innan, för jag att jag tyckte att det var jävligt bekvämt [skrattar till].

Det är en otroligt tidsbesparande grej kan jag säga, men det kostar mycket tid i början att göra det”.

Några lärare nämnde även närvaron av elever på lektioner under distansundervisningen. Billie sade “Jag tror att närvaron kommer att blir högre (i framtiden). Och det är väl ganska

spännande det också vi hade ju även en högre närvaro under distanstiden bland elever också ska vi säga”. Något alla lärare varit enade om är att de inte vill ha distansundervisning på heltid, Charlies kommentar var:

“Alltså personligen har jag lärt mig att jag skulle tycka att det var jättetråkigt att sitta på ett kontor hela dagen [ler]. Så har det känts. Jag trivs ju mycket bättre att man får jobba i grupp. Och att bara ha folk på en dator tycker jag blir tråkigt i längden. Och jag tror att eleverna känner likadant, iallafall de flesta”.

Alla lärare har även nämnt problemet med elevernas motivation och arbetsro som för de flesta mer eller mindre har brustit under distansundervisningen. Eliot kommenterade “Att de inte klarar av distansdelen [skakar på huvudet]. Att det är jättesvårt för dem att hitta både bra arbetsytor, bra fokus, orka sätta sig vid en dator och titta in i den i jättemånga minuter det är jätte, jättesvårt för dem att göra”. Charlie berättade även:

”Så då i slutet upptäckte vi att ja men då är de kanske inte ens vaken ens, eller de loggar in och så är de inte där. De har somnat om igen exempelvis [...] eftersom de ledsnade så mycket på slutet. Jag tror man behöver ha olika typer av glädjeinslag i undervisningen bara för att hålla humöret uppe. Det tror jag faktiskt”.

Billie berättade att det också var svårt som lärare att kunna motivera eleverna “Att vara som du vill kunna vara i ett klassrum, du vill ju kunna brinna [engagerad tonart, ler] för ditt ämne, du vill kunna elda på eleverna! Och det [skrattar till] är ju hopplöst svårt när man sitter framför en skärm”. Några av lärarna berättade att de miste kontrollen över eleverna under distansundervisningen, detta berodde mestadels på att de inte visuellt kunde se eleverna och kunna kontrollera att de faktiskt var på plats. Billie berättade:

“Ja kontroll. Vi förlorar kontrollen. Vi vet inte vad eleverna gör om de sitter och lyssnar eller om de sitter och bygger byggsats eller vad de gör för någonting. Vi vet inte vad de gör, och det där är ju någonting som på något sätt urlakar din egen trovärdighet nästan”.

Charlie upplevde också förlorad kontroll “Det blir ju mer eget ansvar, jag har mindre

kontrollmöjligheter på dem. Vilket innebär att då flyttar man ansvaret från mig till dem även om det alltid ska ligga på eleven så har jag ingen… Jag har inte lika stor möjlighet att upptäcka att jag ska ‘pusha’”. Detta beskriver även hur hen upplevde hur ledarskapsrollen förändrats, vilket andra lärare också hade upplevt. De hade inte samma kontroll för att kunna

43 se hur det går för alla elever och det kunde även vara svårt att få tag på de elever som de vet att de behöver ge extra stöd. Kim berättade “man visste ju inte vad man höll på med riktigt, alltså. Hur det skulle te sig rent didaktiskt för eleverna i klassrummet”. Billie beskrev det som att hen förlorade känslan av att vara kaptenen, hen uttrycker även hur hens egen motivation dämpats under distansundervisningen:

“Och sedan är det väl det naturligtvis också att, en annan negativ aspekt, handlar om naturligtvis att någonstans kanske ens eget engagemang för kreativitet och utveckling dämpas. [...] Ribban blev lägre och man hoppade aldrig högre än vad ribban är”.

Något de flesta lärare tagit upp är att de pedagogiska verktygen försämrats, detta gäller framförallt den uteblivna dialogen mellan lärare och elever, Alex berättade:

“Och sedan så har jag ju upptäckt, det blev ju väldigt tydligt för mig att sådana här små korta diskussioner är väldigt viktigt i mina genomgångar. Att jag ställer frågor, öppna frågor, som jag vill ha respons från eleverna. Att det blir lite mer som en dialogform och det visste jag väl redan innan men det har blivit tydligare för mig nu. Att det blir sämre och att det blir tråkigare och att jag inte vet heller, får som inget, nu pratar jag ju inte med alla elever”.

Alex uttryckte även att hen tyckte att det var svårt att planera tiden för lektionen. I det fysiska klassrummet kan hen lättare anpassa tiden medan det virtuella klassrummet måste vara noga beräknat och planerat i förväg. Detta bidrog även till att eleverna inte blivit lika delaktiga i utformningen av undervisningen. En av lärarna hade även problem med att det blev för många olika kanaler så hen missade elever som försökt få kontakt. Elliot menade också att

teknikstrul lättare går att åtgärda i det fysiska klassrummet:

“Så att tekniken fungerade ju inte heller. Men det problemet har jag ju inte för skulle tekniken inte fungera för mig här framme [pekar mot katedern] då kan ju jag gå och ha en föreläsning och gå runt och prata med dem eller gjort en övning och hjälpa dem. Det är jättesvårt att göra när de försvinner från skärmen på grund av teknikproblem”.

Skolan har som övriga samhället då Covid-19 slog till fått anammat Deweys “learning by doing”. När resten av samhället började arbeta hemifrån började också skolan flyttas till distans. Skolan och samhället kommer säkerligen förändras på grund av den utveckling som nu skett. Flera av lärarna nämner att distansmöten fortsättningsvis kommer att kunna fungera som ett komplement till den ordinarie arbetssituationen och skolgången. Detta kommer bidra till att både elever och lärare kommer kunna delta på ett helt annat sätt än tidigare. Sjukdom, pendlingstider och sociala fobier är något som nu kan hanteras på ett annat sätt genom att de kan delta utan att vara på plats fysiskt. Det kommer också att bidra till en högre närvaro.

Dewey menar också att det är positivt att skolan anpassar sig efter den utveckling som sker i

44 samhället (Lindqvist och Magnusson.1999. 73-74, 78-79). Lärarens roll hängde dock inte med i utvecklingen på samma sätt som skolformen gjorde, åtminstone med den plötsliga

omställning som skedde. Ledarskapsrollen blir inte densamma enligt lärarna, de har mindre kontroll över lektionen, klassrummet och eleverna. De har inte aktivt kunnat stimulera

eleverna på samma sätt i en skolmiljö, vilket leder till att fler elever blir passiva åskådare. Det märks eftersom eleverna är mer omotiverade. Lärarna får också sämre respons vilket är ett tecken på att eleverna är mer passiva.

Om vi använder Dewey (Lindqvist och Magnusson 1999. 73-74, 78-79) för att tolka lärarnas lärande kan vi se att de nu kan använda distansformen som ett komplement exempelvis. Det underlättar både för lärarna och för elever, då de kan delta under förutsättningar där de

tidigare inte har kunnat det. Det är viktigt att det sker en teknisk utveckling i skolan som följer den i samhället och för lärarnas kompetens är det viktigt att kunna använda de senaste

tekniska verktygen. Som det stod under kapitel 4.2.2 “samarbete mellan lärare” så har det fått prova på många olika funktioner som de kan använda i klassrummet. Det är något som många av lärarna menar att de har blivit bättre på nu under distansundervisningen. Genom att

genomföra den här undervisningen har flera lärare reflekterat över sin egen undervisning och dragit med sig några lärdomar. Exempelvis har två av lärare insett att de använde mycket dialoger i sina genomgångar, vilken de nu har behövt anpassa så att det fungerar på distans.

En av lärarna nämner också att den kommit på vissa övningar som den inte skulle gjort annars.

4.3.3 Vilka metoder och vilket innehåll lämpar sig och lämpar sig inte för