Empirisk analys av valet av revisionsbyrå

Vi har ovan kommit fram till hur rykte påverkar i de fall som vi har undersökt utifrån Walkers (2010) fem punkter. Dessa ska nu appliceras på de faktorer som har ansetts viktiga vid valet av revisionsbyrå, för att få en bättre förståelse för vilka typer av rykte som påverkade våra respondenter när de valde revisionsbyrå. Utifrån detta kommer vi också att presentera vilka fördelar respondenterna såg med att välja en revisionsbyrå

utifrån ett internt och ett externt perspektiv. Vi kommer dock att inleda med att analysera hur respondenternas situation och erfarenhet påverkade deras val av revisionsbyrå, vilket vi i: “Punkt 1 - Ryktet är baserat på uppfattningar av företaget”, kunnat konstatera har en påverkan.

Företag A

Företag A hade tidigare haft en ekonomiansvarig, men på grund av brister i den löpande bokföringen fick denne ekonomiansvarige lämna företaget. Företag A har idag en redovisningsekonom som sköter den löpande redovisningen åt företaget. I situationen där Företag A fick avskeda den tidigare ekonomiansvarige så upplevde Respondent A ett missnöje med sin revisor, då denne inte upptäckt bristerna i den löpande bokföringen. Respondent A fick därför en annan revisor rekommenderad av redovisningsekonomen. Då valet baserades på en rekommendation så var det rykte enligt Walkers (2010) definition som avgjorde valet. Respondent A uttryckte att han därför satte stor vikt vid att revisionsbyrån var noggrann för att allt ska bli rätt, då han själv inte har kunskapen för att utvärdera de redovisningstjänster han köper in. För Respondent A är det därför extra viktigt att revisionsbyrån har rykte om sig att vara tekniskt duktig. Han uttrycker att detta påverkar deras möjlighet att kontrollera och anmärka på eventuella fel i bokföringen.

Företag B

Kommer inte presenteras närmare under detta avsnitt då Företag B valde revisionsbyrå för 24 år sedan. Det är dock fortfarande intressant att se om revisionsbyråers rykte kan innebära att Respondent B kan tänka sig att välja bort den revisionsbyrå Företag B har för tillfället.

Företag C

När Respondent C tog över bolaget från sina svärföräldrar så hade bolaget redan en revisor registrerad. I intervjun berättar Respondent A att han pratade med sina svärföräldrar som haft tidigare erfarenhet av revisionsbyrån. Deras omdöme var sedan det som gjorde att han beslöt sig för att behålla revisionsbyrån. Utifrån Walkers (2010) definition så är detta omdöme ett rykte om revisionsbyrån som till viss del är baserad på erfarenheter. Respondent C uttrycker att svärmodern inte har de kunskaper som krävs för att bedöma kvaliteten på de tjänster som revisionsbyrån utfört. Han menar därför

själv att hans val till viss del är baserat på rykte. Värt att notera är dock att det omdöme revisionsbyrån fick från svärföräldrarna var positivt. Hade det istället varit så att deras omdöme varit negativt så hade Respondent C inte valt att behålla revisionsbyrån. Respondent C uttryckte:

I detta fallet så, så var det ju faktiskt omdömena ifrån mina svärföräldrar som avgjorde att vi fortsatte med [big four byrå] så. Hade dom sagt att: ja nu har vi haft bolaget i [big four byrå] men dom är sånna jävla *** så jag tycker inte ni ska ha det så hade jag ju inte tagit dom. (Respondent C 2019-04-08)

Eftersom detta positiva omdöme var svärföräldrarnas generella uppfattning om revisionsbyrån så är det svårt att avgöra vilka delar som verkligen hade påverkat valet. I de sammanhang där Respondent C uttryckte att en faktor är viktig men inte påverkade valet, så tror vi att faktorn indirekt påverkade respondentens val. Hade det varit så att svärföräldrarna inte varit nöjda med vissa av de faktorer som vi kommer presentera nedan, så hade det påverkat omdömet negativt. Och som Respondent C beskriver själv så hade ett negativt omdöme kunnat påverka hans val i den utsträckning att han inte valt att behålla revisionsbyrån.

Företag D

Respondent D fick precis innan sitt bokslut 2017 ett meddelande om att de inte längre hade någon revisionsbyrå, då revisorn förlorat sin licens. Eftersom Företag D var tvingade att skaffa en ny revisor omgående hamnade Respondent D i en pressad situation. Hans val stod då mellan att behålla den big four byrån som skötte företagets bokföring och ta in en ny revisor från den revisionsbyrån. Hans andra alternativ var att låta revisor som de använt sig av tidigare, med som inte längre fick göra revisionen, istället ta hand om bokföringen. Detta val skulle då göra att han fick tillsätta en ny byrå för att utföra revisionen. Till detta hade den tidigare revisorn rekommenderat en byrå som han tyckte att Företag D skulle använda sig utav.

För respondent D stod valet därför främst mellan vilka personer som skulle utföra bokföringen. Respondent D beslutade slutligen att de skulle tillsätta sin tidigare revisor för att utföra bokföringen och såldes låta den revisionsbyrå som revisorn

rekommenderade sköta revisionen. Enligt Walkers (2010) definition har således Respondent D:s val av revisionsbyrå baserats på rykte.

Företag E

Respondent E1 köpte Företag E och bestämde sig för att byta revisionsbyrå då han inte ville att revisionsbyrån skulle ha kopplingar till den gamla ledningen. I intervjun uttryckte han att valet stått mellan företagets tidigare revisionsbyrå, en annan lokal revisionsbyrå eller en byrå han tidigare haft erfarenhet av. Den sistnämnda revisionsbyrån blev tillsatt, valet baseras således på tidigare erfarenheter. I intervjun diskuterar dock respondenten att han har en negativ uppfattning om de fyra stora revisionsbyråerna. Denna uppfattning har han till viss del fått av erfarenheter men är enligt Walkers (2010) definition också rykte. Respondent E1 menar att denna negativa uppfattning av de stora fyra revisionsbyråerna gjorde det klart vilka han inte skulle välja. I Respondent D:s situation har främst erfarenheter avgjort vilken revisionsbyrå som han valt, men rykte har också indirekt påverkat valet.

Företag F

Respondent F var missnöjd med sin tidigare revisionsbyrå då han ansåg att de var dyra och hade hög omsättning på personal. Detta fick honom att vilja byta bort den tidigare revisionsbyrån. När han skulle hitta en ny revisionsbyrå så gick respondent F efter specifika kriterier som han ville att revisionsbyrån skulle uppfylla. Det första Respondent F gjorde för att ta fram de revisionsbyråer som de ville ha ett personligt möte med, var att höra sig för med branschkollegor om deras uppfattning om olika revisionsbyråer. Baserat på detta bestämde han sedan vilka som han ville träffa personligen. Enligt Walkers (2010) definition så var det såldes rykte som gav grunden till ett personligt möte. Rykte hade således en stor påverkan på Respondent F:s val av revisionsbyrå. Dock så var inte rykte det som avgjorde valet av revisionsbyrån.

Företag G

Respondent G valde ny revisionsbyrå då han kände att den gamla revisionsbyrån inte förklarade så han förstod vad de funnit i sin revision. Han beskrev att han bara skrev under de papper de la fram till honom för att han ändå inte förstod innehållet. Respondenten valde därför, på grund av denna negativa upplevelse, söka efter en ny revisionsbyrå. I intervjun uttryckte respondenten att han ville ha en revisionsbyrå som

kunde sköta all bokföring, då han själv inte hade någon kunskap om hur han skulle göra. Han önskade även att revisionsbyrån skulle vara engagerad och intresserad av hans företag och att revisorn som tillsattes skulle våga påpeka när han gjort fel. Dessa kriterier var viktiga då han ansåg att detta är egenskaper som ökar kvaliteten på revisionsbyråns tjänster. Han beskrev därför att han värdesatte en familjär byrå, eftersom den skulle kunna tillföra alla dessa kriterier. Respondent G blev kontaktad av en big four byrå, som han senare hade ett möte med. På mötet promotade revisionsbyrån att de kunde erbjuda en helhetslösning och uttryckte att de tillsammans behövde lösa de problem som uppstod snarare än att Respondent G själv behövde lösa problemen. Då Respondent G baserade sitt val på känslan från mötet kan vi avgöra att valet inte avgjordes av revisionsbyråns rykte. Dock uttryckte respondenten att han hört sig för “i ryktessvängen” för att få en bättre uppfattning av revisionsbyrån. Respondent G baserade såldes till viss del sitt val av revisionsbyrån på rykte.

Företag H

Kommer inte presenteras närmare under detta avsnitt då Respondent H inte närvarade då företag H valde en ny revisionsbyrå. Det är dock fortfarande intressant att se om revisionsbyråers rykte kan göra så att Respondent H kan tänka sig att välja bort den revisionsbyrå Företag H har för tillfället.

Sammanfattning

Utifrån respondenternas situationer kring valet av revisionsbyrå och deras kunskaper kring redovisning har vi kunnat urskilja att respondenterna har påverkats i olika grad av revisionsbyråernas rykte. På bilden nedan presenteras företagen efter hur stor påverkan revisionsbyråernas rykte hade på deras val.

Sammanfattningsvis kan vi se att företag E inte påverkades något nämnvärt av rykte vid valet av revisionsbyrå, då han valde en byrå som han hade tidigare erfarenhet av. Dock så fanns det en liten påverkan av rykte, då han valde bort big four byråer på grund av hans uppfattning av dem. För Företag D hade ryktet en större påverkan på valet av revisionsbyrå än för Företag E eftersom själva valet av revisionsbyrå baserats på rekommendationer, vilket vi har konstaterat är rykte enligt Walkers (2010) fem punkter. Dock så valde inte Respondent D mellan olika revisionsbyråer utan han valde främst mellan de personer som skulle utföra den löpande bokföringen och av vilka han hade tidigare erfarenhet. Vi har därför ansett att Respondent D:s val påverkats av revisionsbyråns rykte, men att det inte gjorde en stor påverkan på valet. Företagen A,C,G och F har däremot baserat sina val helt på de rekommendationer de fick. För dessa företag hade således ryktet en stor påverkan. Utifrån detta har vi en grund för att analysera hur rykte gällande de olika faktorerna som presenteras nedan, har påverkat respektive respondents val. Då Respondent E och Respondent D påverkades mer av tidigare erfarenheter, har antagandet gjorts att revisionsbyråns rykte för de olika faktorerna har haft en mindre påverkan på respondenternas val. Då revisionsbyråns rykte haft en större påverkan på resterande respondenter, enligt ovanstående bild, antas att de faktorer som respondenterna anger att de påverkat valet har påverkats av ryktet kring dessa faktorer.